MJU2y

Yttrande 2002/03:MJU2y

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2002/03:MJU2y

Tilläggsbudget för år 2003

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 29 april 2003 beslutat att bereda bl.a. miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över 2003 års ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100) om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2003 (yrkandena 9–16 och 20–38) jämte motioner, allt i de delar som berör utskottets beredningsområde.

Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i yttrandet de förslag i propositionen som avser tilläggsbudget för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. I anslutning till yttrandet behandlas även två följdmotioner.

Information m.m.

En representant för Jordbruksverket har i utskottet informerat om omarronderingsverksamheten. Utskottet har vidare uppvaktats av representanter för Dalarnas län.

Utskottet

I propositionen föreslås under utgiftsområde 20 att anslag 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 150 000 000 kr. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 460 770 000 kr. Anslaget minskas för att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för innevarande år. För att finansiera kostnader för Sveriges medverkan i det europeiska samarbetet inom European organisation for the exploitation of meteorological satellites (EUMETSAT) föreslås att anslag 34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m. ökas med 10 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med 10 000 000 kr.

1

20 02/03 :M JU2y

Under utgiftsområde 23 föreslås ett antal bemyndiganden. Det successivt ökade anslaget till Centrala försöksdjursnämnden för att främja utvecklingen av alternativa försöksdjursmetoder motiverar en sammanhållen forskningsstrategi. För att förbättra förutsättningarna att planera forskningsprojekten bör det vara möjligt att fatta beslut som medför utgifter för kommande budgetår. Något bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser har tidigare inte lämnats. Därför föreslås att regeringen bemyndigas att under år 2003 för ramanslag 42:4 Centrala försöksdjursnämnden besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kr under år 2004. I statsbudgeten för innevarande år bemyndigas regeringen att låta Statens jordbruksverk ha en kredit i Riksgäldskontoret för EU-verksamhet på högst 5 500 000 000 kr. Enligt regeringen bör kreditbeloppet anpassas för att möjliggöra utbetalning av EU-stöd, bl.a. arealbidrag, tills motsvarande inbetalning görs från EU. Därmed föreslås att regeringen bemyndigas att under år 2003 låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 5 650 000 000 kr. Under anslag 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. har regeringen ett bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 187 000 000 kr under år 2004 och högst 186 000 000 kr under år 2005. Jordbrukare kan få stöd för att upprätta växtodlingsplaner. Stöden medför treåriga åtaganden, som beslutas under år 2003. De årliga utgifterna för de ca 30 000 växtodlingsplanerna har visat sig bli något högre än regeringen tidigare beräknat, och den bemyndiganderam som erhållits har därmed blivit otillräcklig. Därför föreslås att regeringen bemyndigas att under år 2003 för anslaget besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 195 000 000 kr under år 2004 och högst 195 000 000 kr under år 2005.

Anslag 43:8 Fiskeriverket ökas med 11 000 000 kr. Finansiering sker genom att anslag 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 6 000 000 kr och genom att anslag 43:11 Fiskevård minskas med 5 000 000 kr. Enligt regeringen bör Fiskeriverket tillföras medel för bearbetning och analys av materialet från satellitövervakning, för ökade kontrollkostnader och för vidareutveckling av ett nytt datasystem. Under år 2003 kommer även det befintliga datasystemet att utökas för rapportering av in- och utträde ur fiskezon till följd av de bestämmelser om uppföljning av fiskeansträngningen som ingår i EU:s beslut om återhämtningsplan för torsk- och kummelbestånden i Nordsjön, Kattegatt och Skagerrak. I syfte att främja det internationella samarbetet kring fiskeresursfrågor avses ett internationellt fiskesekretariat bildas. Ökade resurser behövs även för insatser inom kustfisket. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med närmare förslag till insatser inom kustfisket. För att möjliggöra dessa ökade insatser behöver anslag 43:8 Fiskeriverket ökas. Anslag 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 9 000 000 kr. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 223 000 000 kr. Anslaget minskas för att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för innevarande år. Av samma skäl

6

20 02/03 :M JU2y

förslås att anslag 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. minskas med 1 000 000 kr. Minskningen innebär att bidrag till omarronderingsprojekt avbryts under år 2003. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 000 000 kr. För att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för innevarande år föreslås slutligen att anslag 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. minskas med 184 000 000 kr. I statsbudgeten för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på 420 000 000 kr.

I motion Fi17 (c) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att under år 2003, för det under utgiftsområde 23 uppförda anslag 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 195 miljoner kronor under år 2004 och 195 miljoner kronor under år 2005 (yrkande 10). Vidare yrkas att riksdagen beslutar godkänna ändrade ramar för utgiftsområden och anslag enligt specifikation i motionen. Detta innebär bl.a. att Centerpartiet yrkar avslag på regeringens förslag till besparingar inom utgiftsområde 20 med 150 miljoner kronor och inom utgiftsområde 23 med 194 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 20 drar regeringen ned anslaget för marksanering med den informativa motiveringen att trycket på statsbudgeten skall minskas. Centerpartiet anser att miljöfrågan är viktig och att satsningen skall fortsätta. När det gäller utgiftsområde 23 konstateras att de s.k. rådgivningspengarna för miljöförbättrande åtgärder dras in. Dessa pengar bör kvarstå, och dessutom bör anslaget tillföras ytterligare medel. Satsningen på rådgivning är ett viktigt led i att ställa om jordbruket i en mer miljövänlig riktning. Vidare bör regeringens förslag till besparing på anslag 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. avslås. Skatten på handelsgödsel skulle enligt budgetpropositionen hösten 2002 återföras till jordbruksnäringen men dras nu enligt regeringens förslag in. Enligt Centerpartiet måste svenska jordbrukare få konkurrera på lika villkor, och därför bör denna skatteintäkt, 184 miljoner kronor, återföras till näringen. Sammanlagt bör utgiftsområde 23 tillföras 204 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 12 delvis).

Enligt motion Fi21 (fp) bör en plan för genomförande av omarrondering i Dalarna upprättas (yrkande 1). Vidare yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till minskning med 1 miljon kronor av anslag 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. (yrkande 2). Enligt motionären är det oacceptabelt att omarronderingen avbryts. Dalarna är fortfarande starkt ägosplittrat. Att förbättra fastighetsstrukturen är en verkligt viktig framtidsfråga för länet. Ägosplittringen medför merkostnader för det allmänna, och det borde vara samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på det pågående omarronderingsarbetet i Dalarna, exempelvis med 10 miljoner kronor per år under en femårsperiod. I stället för att dra in 1 miljon kronor borde regeringen i samråd med länsstyrelsen i Falun upprätta en arbetsplan omfattande tid och kostnader för en komplett omarrondering.

5

20 02/03 :M JU2y

När det gäller regeringens förslag inom utgiftsområde 20 vill utskottet anföra följande. För att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för innevarande år bör anslag 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 150 miljoner kronor. Detta innebär att ramen för utgiftsområdet minskas i motsvarande mån. Därmed avstyrker utskottet motion Fi17

(c)yrkande 12 delvis. Sveriges deltar i det europeiska samarbetet inom European organisation for the exploitation of meteorological satellites (EUMETSAT). För att finansiera kostnader för denna medverkan bör som regeringen föreslår anslag 34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m.m. ökas med 10 miljoner kronor. Denna ökning får som regeringen föreslår finansieras genom att anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskas med motsvarande belopp.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag under utgiftsområde 20.

När det gäller regeringens förslag inom utgiftsområde 23 vill utskottet anföra följande. Enligt den gemensamma fiskeripolitiken skall fr.o.m. den 1 januari 2004 samtliga fartyg på över 18 meter vara utrustade med satellitsändare för att möjliggöra satellitövervakning av fartygen. Från och med den 1 januari 2005 gäller detta även fartyg på över 15 meter. Som framhålls i propositionen bör Fiskeriverket tillföras medel för bearbetning och analys av materialet från satellitövervakning, för ökade kontrollkostnader och för vidareutveckling av ett nytt datasystem. I syfte att främja det internationella samarbetet kring fiskeresursfrågor avses ett internationellt fiskesekretariat bildas. Ökade resurser behövs även för insatser inom kustfisket. Som regeringen föreslår bör därför anslag 43:8 Fiskeriverket ökas med 11 000 000 kr. Denna ökning får i enlighet med vad som föreslås i propositionen finansieras genom att anslag 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 6 000 000 kr och anslag 43:11 Fiskevård minskas med 5 000 000 kr. För att medverka till ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten för innevarande år bör anslag 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 9 000 000 kr.

När det gäller anslag 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. vill utskottet anföra följande. I vissa delar av landet finns en långt gången ägosplittring som tar sig uttryck i att fastigheterna har många skiften, som ofta är små, långsmala och ligger vitt spridda från varandra. Dessutom förekommer i sådana områden oftast komplicerade ägarförhållanden och många samfälligheter. Syftet med omarronderingsverksamheten är att förbättra fastighets- och ägarstrukturen i de ägosplittrade områdena och därigenom åstadkomma förhållanden som är likvärdiga med övriga delar av landet. Enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering lämnas stöd till vissa omarronderingsprojekt, framför allt i Dalarnas län.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågan om fortsatt stöd till omarronderingsverksamheten (senast i bet. 2001/02:MJU2, s. 54 f.). Ut- skottet har därvid bl.a. konstaterat att omarronderingsverksamheten bör bedrivas fortlöpande. Det främsta motivet är enligt utskottet att nå de positiva effekter för enskilda och samhället som en rationalisering av fastighetsindel-

6

20 02/03 :M JU2y

ningen ger, särskilt vad gäller jord- och skogsbruk. En kontinuerligt bedriven omarronderingsverksamhet är också en förutsättning för att lantmäteriet skall kunna bevara och utveckla sin kompetens på området. Vidare har på utskottets förslag bidraget till jordbrukets rationalisering, som tidigare var begränsat till enbart tidigare beslutade åtgärder, även gjorts tillgängligt för nya omarronderingsprojekt. Utskottet har dessutom vid ett tidigare tillfälle framhållit de uppenbara svårigheter som följer av att anslaget minskas när det gäller möjligheten att fullfölja redan gjorda åtaganden och att finansiera nya omarronderingsprojekt.

I detta sammanhang bör även Jordförvärvsutredningens arbete uppmärksammas. I april 2001 överlämnades betänkandet Ägande och struktur inom jord och skog (SOU 2001:38). I betänkandet framhålls bl.a. att omarronderingen för den enskilde markägaren innebär ett ordnat ägande med gynnsammare förutsättningar att bedriva skogsbruk och i förekommande fall jordbruk. Ett starkt allmänt skogspolitiskt motiv för omarrondering är att det skapas praktiska möjligheter att göra skogsvårdande insatser och kunna uppfylla skogspolitikens produktions- och miljömål. Även förutsättningarna för att tillgodose naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen förbättras. Vidare framhålls att sanerad fastighetsindelning samt förenklade och klarare ägarförhållanden innebär förenklingar också för samhället, t.ex. för vägmyndigheter vid projektering av vägar, för kommuner vid t.ex. ledningsdragningar, för lantmäterimyndigheten vid förande av fastighetsregister, för skattemyndigheten vid taxeringar och för tingsrätterna i lagfartsärenden. En sanerad fastighetsindelning underlättar dessutom skogsvårdsstyrelsernas tillsyn enligt skogsvårdslagen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att tidigare uttalanden från utskottets sida om vikten av att omarronderingsverksamheten ges möjlighet att bedrivas fortlöpande och även framgent på minst oförändrad nivå kvarstår. Som regeringen framhåller innebär den nu föreslagna neddragningen att bidrag till omarronderingsprojekt avbryts under år 2003. Utskottet förutsätter att anslaget återställs under det kommande budgetåret och föreslår därmed att motionerna Fi17 (c) yrkande 12 delvis och Fi21 (fp) yrkandena 1 och 2 nu lämnas utan vidare åtgärd.

Anslag 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

m.m.bör minskas med föreslagna 184 000 000 kr. Som framhålls i propositionen sker minskningen dels genom en begränsning av återföringen av skatt, dels genom en förskjutning av återbetalning. Detta innebär att ramen för utgiftsområdet minskas med sammanlagt 194 miljoner kronor. Utskottet har inget att erinra mot det bemyndigande som regeringen föreslår i denna del. Därmed avstyrks motion Fi17 (c) yrkandena 10 och 12 delvis.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag under utgiftsområde 23.

5

20 02/03 :M JU2y

Stockholm den 15 maj 2003

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Christin Nilsson (s), Cecilia Widegren (m), Anita Brodén (fp), Marie Wahlgren (fp) och Gunnar Goude (mp).

6

2002 /03:M JU2 y

Avvikande mening

Tilläggsbudget för budgetåret 2003

Jan Andersson (c) anför:

Enligt Centerpartiet bör regeringens förslag till besparingar inom utgiftsområde 20 med 150 miljoner kronor och inom utgiftsområde 23 med 194 miljoner kronor avslås. Inom utgiftsområde 20 drar regeringen ned anslaget för marksanering med den informativa motiveringen att trycket på statsbudgeten skall minskas. Centerpartiet anser att miljöfrågan är viktig och att satsningen skall fortsätta. När det gäller utgiftsområde 23 kan konstateras att de s.k. rådgivningspengarna för miljöförbättrande åtgärder dras in. Dessa pengar bör kvarstå och dessutom bör anslaget tillföras ytterligare medel. Satsningen på rådgivning är ett viktigt led i att ställa om jordbruket i en mer miljövänlig riktning. Vidare bör regeringens förslag till besparing på anslag 44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. avslås. Skatten på handelsgödsel skulle enligt budgetpropositionen hösten 2002 återföras till jordbruksnäringen, men dras nu enligt regeringens förslag in. Enligt Centerpartiet måste svenska jordbrukare få konkurrera på lika villkor och därför bör denna skatteintäkt, 184 miljoner kronor, återföras till näringen. Sammanlagt bör utgiftsområde 23 tillföras 204 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vidare bör riksdagen avslå regeringens förslag om bemyndigande att under år 2003, för det under utgiftsområde 23 uppförda anslag 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 195 miljoner kronor under år 2004 och 195 miljoner kronor under år 2005.

Särskilda yttranden

1. Tilläggsbudget för budgetåret 2003

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Cecilia Widegren (m) anför:

Moderata samlingspartiet tar inte ställning till regeringens förslag till tilläggsbudget. Då riksdagen beslutat innevarande års budget har vi varken möjlighet eller anledning att arbeta om denna eller åter redovisa hela vårt budgetförslag. Om vårt förslag hade blivit riksdagens beslut, skulle nuvarande problem med skenande utgifter inte förelegat. De partier som bildade riksdagsmajoritet får nu ta det fulla ansvaret för de förändringar som föreslås för att hålla utgifterna under taken.

7

20 02/03 :M JU2y

2. Tilläggsbudget för budgetåret 2003

Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför:

Folkpartiet hade som väl är känt ett annat budgetalternativ för år 2003. Detta innehöll både lägre utgifter och skatter, en lång rad radikala förslag till reformer av arbetsmarknad, integrationspolitik och socialförsäkringar. Det var ett omfattande program för att få ned sjukfrånvaron med insatser för att människor skall få ihop ”livspusslet”, insatser för att öka vård och rehabilitering och större krav mot överutnyttjande av systemen. Folkpartiets budgetalternativ för år 2003 innehöll en budgeteringsmarginal på 11 miljarder kronor. Tyvärr valde riksdagens majoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att rösta ned detta förslag den 20 december 2002.

Det är enligt vår uppfattning samma majoritet som nu får ta ansvar för att rädda situationen med sin egen dåligt underbyggda budget för innevarande år. Vi är givetvis alltid, varje dag och varje vecka, beredda att ta över ansvaret för Sverige. Om Folkpartiet får ta över regeringsansvaret har vi att utgå från verkligheten så som den ser ut. Det var därför vi i valrörelsen reviderade våra egna förslag över vad som var ekonomiskt möjligt att genomföra. Skulle vi få förtroendet att ta över det politiska ansvaret för vårt land skulle vi omgående genomföra utgiftsbegränsningar och besparingar så att utgiftstaket kunde bibehållas i avvaktan på de ekonomiska effekterna av mer genomgripande systemreformer som ökar tillväxten och minskar kostnaderna för sjukfrånvaro och arbetslöshet.

Folkpartiet tar inte i detalj ställning till de förslag som regeringen och dess stödpartier lägger fram som förändringar i sin egen budget. Vi har enligt riksdagsordningen inte ekonomiskt utrymme att föreslå förändringar på andra anslag än de av regeringen nu aktualiserade.

Vad avser utgiftsområdena 20 och 23 lade Folkpartiet en budget i höstas där vi satsade mer än regeringen på biologisk mångfald, djurskydd, internationellt samarbete och forskning. I vårpropositionen gör regeringen ytterligare neddragningar på en del av dessa områden, framför allt biologisk mångfald och forskning, vilket vi anser vara olyckligt. Folkpartiet föreslog redan i höstas att man i stället kunde ta bort kostnaderna för återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt stödet till klimatinvesteringar. Vi anser också att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut borde kunna driva verksamheten med större egenfinansiering genom försäljning av tjänster. Vi vill dock påpeka att detta inte får gå ut över Sveriges medverkan i EUMETSAT-samarbetet som vi anser vara av stor vikt.

3. Tilläggsbudget för budgetåret 2003

Sven Gunnar Persson (kd) anför:

Kristdemokraterna förordade under hösten 2002 i parti- och kommittémotioner ett komplett och sammanhängande budgetalternativ för budgetåret 2003.

8

20 02/03 :M JU2y

Detta alternativ avslogs av riksdagen i den första beslutsomgången om utgiftsområdesramar och skatteinkomster till förmån för den inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Socialdemokraterna föreslog. Av detta skäl deltog vi inte i den därpå följande behandlingen av anslag inom respektive utgiftsområde.

Av samma skäl deltar vi inte heller i den fortsatta behandlingen av delar av anslagen för budgetåret 2003, den nu föreliggande tilläggsbudgeten (nr 1). Tilläggsbudgeten är regeringsunderlagets försök att justera för felbudgeteringar och missbedömningar som gjordes hösten 2002. Därtill gäller att det inte finns någon möjlighet för oppositionspartierna att yrka på förändringar på andra anslag än dem som regeringen tar upp, eftersom den typen av förslag enligt gällande praxis inte anses ligga inom ärendets ram. Den ekonomiska politik och det budgetalternativ vi skulle vilja genomföra för 2003 går således inte att lägga fram för riksdagen, varpå följer att det inte är meningsfullt för oss att delta i behandlingen av regeringsunderlagets justeringar.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete och sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att välfärden tryggas för alla.

Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden som måste göras mer dynamisk och där den kraftigt ökande sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad arbetsmiljö och kraftfulla rehabiliteringsinsatser. Det handlar om skatterna på arbete och företagande som måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre skattetryck. Det handlar om det svenska konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn förnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata personalens kompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas, pensionärernas ekonomiska situation stärkas och infrastrukturen förbättras.

Riksdagsmajoriteten – bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister – har för budgetåret 2003 ställt sig bakom en annan inriktning av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten. Därför hänvisar vi i detta särskilda yttrande till de ramar och anslagsförändringar vi föreslog för utgiftsområdena 20 och 23 i Kristdemokraternas alternativ till regeringens budgetförslag för 2003 och som skulle ha gällt om vårt förslag till ramar hade vunnit riksdagens bifall i den första beslutsomgången hösten 2002.

Därutöver vill Kristdemokraterna peka på de panikartade besparingar regeringen tvingats göra inom utskottets utgiftsområden och som kommer att få mycket negativa konsekvenser.

Regeringen föreslår på utgiftsområde 20 att anslag 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 150 000 000 kr. Behovet av sanering och återställning av förorenade områden är mycket stort. Kristdemokraterna menar därför att detta är en felaktig besparing som inte skulle ha genomförts om vårt förslag till budget vunnit riksdagens bifall.

9

20 02/03 :M JU2y

Inom utgiftsområde 23 föreslår regeringen att finansieringen av det ökade anslaget till Fiskeriverket bl.a. skall finansieras genom att anslaget 25:1 Sveriges Lantbruksuniversitet minskas med 6 000 000 kr. SLU:s ekonomi är mycket ansträngd och en ytterligare besparing skulle påverka verksamheten mycket negativt. Regeringen minskar också anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel i strid med de överenskommelser som tidigare gjorts med jordbrukets organisationer. Inte heller dessa besparingar skulle ha genomförts om Kristdemokraternas förslag till budget vunnit riksdagens bifall.

4. Omarrondering

Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad (m), Cecilia Widegren (m), Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför:

Riksdagen har vid flera tillfällen givit regeringen till känna behovet av att påskynda omarronderingarna. Detta gäller såväl pågående arbete som nya projekt. En minskning av en tredjedel av anslaget så långt in på året innebär orimliga belastningar på verksamheten och risk för att kompetensen inte kan upprätthållas. Det kan därmed vara svårt att återuppta verksamheten utan stora initiala problem. Med hänvisning till tidigare riksdagsbeslut beträffande statsbudgeten för år 2003 anser vi att denna besparing inte borde genomföras.

10	Elanders Gotab, Stockholm 2003