Miljöskatt på inrikes flygtrafik (Yttrande 1988/89:TU1y)

Trafikutskottets yttrande
1988/89:TUly

Miljöskatt på inrikes flygtrafik

TUly

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 8 november 1988 beslutat bereda trafikutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1988/89:39 om miljöskatt på inrikes
flygtrafik jämte eventuella motioner.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1988/89:Skl3 (m),

1988/89:Skl4 (vpk), 1988/89:Skl5 (fp) och 1988/89:Skl6 (mp).

1 Bakgrund

1.1 Den trafikpolitiska propositionen

På förslag i proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-talet (den
trafikpolitiska propositionen), bilaga 1, beslöt riksdagen under förra riksmötet
(TU 1987/88:22 s. 29-31, rskr. 249) att en särskild avgift-en miljöavgiftskulle
införas den 1 januari 1989 på sådan inrikes flygtrafik som utförs i
förvärvssyfte. Avgiften avsågs bli ett komplement till luftfartsavgifterna och
motsvara de av flygtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader som
kan hänföras till flygtrafikens avgasutsläpp. Beträffande miljöavgiftens
närmare utformning var avsikten att den skulle vara styrande så att en
minskning av utsläppen också skulle medföra att avgiften minskar.

Det förutskickades att en proposition om avgiften senare skulle läggas
fram.

Kostnaderna för inrikesflygets avgasutsläpp uppskattades i propositionen till
ca 60 milj. kr. per år med utgångspunkt från den trafikmängd som fanns vid
tiden för propositionens avlämnande och de flygplanstyper som då användes.

1.2 Ekonomisk värdering av miljöeffekter orsakade av flygtrafik

Inom ramen för det trafikpolitiska utvecklingsarbete som låg till grund för
förslag i den trafikpolitiska propositionen hade särskilda beräkningar utförts
om de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för luftfartens miljöpåverkan.
Resultatet redovisades i promemorian Ekonomisk värdering av miljöeffekter
orsakade av flyg-, järnvägs- och fartygstrafik (bilaga 1.4 till propositionen).

Inrikesflyget, dvs. civil flygtrafik mellan svenska flygplatser, beräknades 1

1 Riksdagen 1988189.15 sami. Nr ly

enligt uppgifter i promemorian år 1987 släppa ut totalt ca 2 400 ton kolväten
och ca 3 500 ton kväveoxider (flygningar mellan svenska flygplatser och
utlandet ca 1400 ton resp. ca 4 000 ton). Utsläppen leder enligt promemorian
dels till lokal påverkan vid flygplatserna (hälsoeffekter, nedsmutsning,
lokala skador på växtligheten m.m.), dels till regional och t.o.m. global
påverkan på skogar, grödor, mark, sjöar, kustområden m.m. Förutom
skador på marknivån kan utsläppen - när de sker på mycket hög höjd -dessutom leda till påverkan på stratosfärens ozonskikt.

De tre flygplanstyper i inrikesflyget som stod för de största utsläppen av
kväveoxider var Fokker F28 som ingår i Linjeflyg AB:s flotta samt DC9-41
och MD80 som ingår i Scandinavian Airlines Systems (SAS) flotta. Dessa tre
flygplanstyper, som drivs med jetmotorer, användes som exempel vid
beräkningen av miljökostnaderna. Dessutom medtogs i denna beräkning
som ett exempel på ett mindre flygplan Fairchild Metro, som drivs med
turbopropmotorer, dvs. jetmotorer med propellrar. Denna flygplanstyp
finns inom regionalflyget. Till grund för beräkningarna låg uppgifter från
luftfartsverket om utsläpp från nämnda flygplanstyper.

Med vissa förutsättningar för beräkningarna - bl.a. en marginalkostnad
motsvarande 15 kr. per kg utsläppt kväveoxid och uppgifter från luftfartsverket
om utsläpp från nämnda flygplanstyper - värderades miljöeffekterna av
utsläppen till följande belopp, (tabell)

Flygplanstyp	Genomsnittlig flygsträcka, km	Kr. per tillryggalagd km
Fokker F28	330	0,4 -2,3
DC9-41	502	0,3 -1,5
MD80	502	0,4 -2,3
Fairchild Metro	273	0,03-0,16

Anm. Uppgifterna om genomsnittlig flygsträcka avsåg den mest typiska flygsträckan
för resp. flygplanstyp.

De intervall som angavs för kostnad per tillryggalagd kilometer berodde på
att alternativa värderingar hade redovisats för de avgasutsläpp som sker på
hög höjd. Det lägre värdet innebar att utsläpp som sker över en höjd av 915 m
inte åsattes någon kostnad. Det högre värdet innebar att samtliga utsläpp
hade värderats enhetligt.

2 Förslagen i proposition 1988/89:39

I proposition 1988/89:39 läggs nu fram förslag till bestämmelser om den
förutskickade miljöavgiften i ett förslag till lag om miljöskatt på inrikes
flygtrafik.

Med hänsyn till att det i den trafikpolitiska propositionen inte har
förutsatts att någon del av intäkterna från miljöavgiften skulle återföras till
dem som utövar den verksamhet som skall avgiftsbeläggas, och då inte heller
ett specificerat vederlag anses skola utgå för avgiften, karaktäriseras
miljöavgiften i propositionen som en skatt.

1988/89: TU ly

Den föreslagna lagen innebär i huvudsak följande.

Skatt (miljöskatt) skall betalas till staten för inrikes flygtrafik i förvärvssyfte
(1 §).

Skatt skall inte tas ut för flygtrafik med flygplan vars högsta tillåtna
startvikt uppgår till högst 5 700 kg (3 §).

Skattskyldigheten inträder när en flygning börjar. Med flygning avses
luftfärd från avgångsorten till den slutliga destinationsorten. Avbryts flygningen
innan destinationsorten har nåtts föreligger ändå en skattepliktig
flygning (5 §).

Miljöskatten skall beräknas i första hand med ledning av luftfartsverkets
uppgifter om utsläpp av kolväten och kväveoxider från den aktuella
flygplanstypen under en genomsnittligt beräknad flygsträcka. Skatten skall
tas ut för varje flygning med 30 kr., om den beräknade utsläppsmängden
kolväten och kväveoxider uppgår till högst 5 kg. Om utsläppen är större, tas
skatt ut med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt femtal kilo därutöver (6

fl Orn

det inte finns tillförlitliga uppgifter om utsläppsmängden hos luftfartsverket
och tillförlitliga uppgifter inte har visats föreligga på annat sätt, skall
miljöskatten för den aktuella flygningen beräknas med ledning av flygplanets
högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis. Skatten skall i sådant
fall tas ut för varje flygning med 30 kr., om den högsta tillåtna startvikten
överstiger 5 700 kg men inte 10 000 kg, med ytterligare 120 kr. för varje
påbörjat helt femtusental kilo, om den högsta tillåtna startvikten är större
men högst 35 000 kg, samt med ytterligare 60 kr. för varje påbörjat helt
femtusental kilo därutöver (7 §).

Om en flygning sker med olika flygplanstyper, och om skatten därför kan
beräknas med ledning av flera skattesatser, skall den högsta skattesatsen
tillämpas (8 §).

Det kan nämnas att av de i vårt land per den 31 december 1987 registrerade
flygplanen var 20 av typen Fokker F28,34 av typerna DC9/MD80 samt två av
typen Fairchild Metro med högsta tillåten starkvikt över 5 700 kg. Härjämte
fanns bl.a. fyra Fokker F27 och 14 Saab-Fairchild 340/Saab SF340. Dessa
flygplan har turbopropmotorer. SAS har i sin flotta även i Danmark och i
Norge registrerade flygplan av typerna DC9/MD80 och använder dessa
flygplanstyper både för inrikestrafik i Sverige och för utrikestrafik.

Den föreslagna miljöskatten beräknas ge ökade skattemängder på 60 milj.
kr. per år. En höjning av flygets kostnader med detta belopp kan enligt
propositionen innebära en höjning av biljettpriserna med ca 2 %.

Den föreslagna nya lagen medför att följdändringar måste göras i skattebrottslagen
(1971:69), lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
m.m. och lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Förslag till ändringar i dessa lagar läggs också fram i propositionen.

Den nya lagstiftningen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars
1989.

1988/89 :TUly

3 Motionerna

1988/89:Skl3 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med avslag
på proposition 1988/89:39 om miljöskatt på inrikes flygtrafik hos regeringen
begär förslag om miljöavgift på inrikes flygtrafik i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1988/89:Skl4 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar införa skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens
drivmedelsskatt, vilket innebär en intäkt på 2,25 miljarder kronor
årligen,

2. att riksdagen beslutar att den s.k. miljöskatten skall omfatta all luftfart
med start resp. landning på svensk mark.

1988/89:Skl5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om skillnaden mellan skatter och miljöavgifter och vikten av att hålla
på dessa skillnader,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgifter enligt de
riktlinjer som anges i motionen.

1988/89:Skl6 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en miljöskatt
bör införas, som totalt uppgår till 2,50 kr./liter, varav 1,50 kr./liter läggs
direkt på flygbränslet och resten tas upp som en flygplatsavgift,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag med
differentierade flygplatsavgifter snarast bör utarbetas samt att avgifterna bör
vara lägre i Norrlands inland samt på Gotland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
internationellt samarbete bör inledas genom Nordiska rådet och andra
internationella organ syftande till minskat utsläpp av koldioxid samt minskad
användning av fossila bränslen i internationell flygtrafik.

4 Trafikutskottets ställningstaganden

Trafikutskottet begränsar sig i det följande till att framföra synpunkter på de
delar av propositionen och motionerna som berör utskottets beredningsområde.

4.1 Kostnadsansvar för flygtrafikens avgasutsläpp

Enligt den grundprincip för trafikens kostnadsansvar som regeringen föreslog
i den trafikpolitiska propositionen (bil. 1 s. 36-48) och som riksdagen
godkände under förra riksmötet (TU 13 s. 10-12, rskr. 159) skall de avgifter
som tas ut av trafiken som ersättning för nyttjandet av infrastrukturen täcka
de totala samhällsekonomiska kostnader som trafiken ger upphov till.

I propositionens avsnitt om Luftfart diskuterades bl.a. sådana kostnader
inom flygtrafiken som drabbar samhället såsom trängselkostnader, kostnader
för olyckor och kostnader för miljöpåverkan. Föredragande departementschefen
konstaterade att vissa av de samhällsekonomiska marginalkostnader
som flygtrafiken ger upphov till inte beaktades inom det gällande
avgiftssystemet - främst kostnader för avgasutsläpp och olyckor.

1988/89:TUly

Föredraganden förordade att en särskild avgift - en miljöavgift - på inrikes
flygtrafik skulle införas. Miljöavgiften skulle utgöra ett komplement till
luftfartsavgifterna och motsvara den del av flygtrafikens samhällsekonomiska
marginalkostnader som kan hänföras till flygtrafikens avgasutsläpp.
Utskottet (TU 1988/87:22 s. 29-31) tillstyrkte att en miljöavgift skulle
införas, och detta blev också riksdagens beslut (rskr. 249).

I propositionen läggs nu fram förslag till lagstiftning för genomförande av
riksdagens beslut under förra riksmötet.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna har man inte vänt
sig mot att ett kostnadsansvar för utsläppen skall införas. Däremot har olika
meningar förts fram om hur kostnadsansvaret bör vara utformat.

4.2 Utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen

I motionerna Skl3 (m), Skl4 (vpk) yrkande 2 och Skl5 (fp) framförs kritik i
olika avseenden över propositionens förslag beträffande utformningen av
kostnadsansvaret för avgasutsläppen. Uttryckligen eller underförstått föreslås
i motionerna att propositionen inte skall godtas i föreliggande skick, utan
förslag som tillgodoser motionerna bör föreläggas riksdagen.

4.2.1 Motionerna

I motion Skl3 (m) begärs att regeringen skall återkomma till riksdagen med
förslag om att kostnadsansvaret utformas som en avgift och att inkomsterna
av avgiften skall användas till miljöförbättringar inom luftfartsområdet -t.ex. för att minska miljöpåverkan vid användning av glykol och ufea för att
smälta snö och is på flygplan och landningsbanor.

Trafikutskottet vill erinra om att utskottet vid behandlingen av förslaget
om miljöavgift under förra riksmötet - liksom jordbruksutskottet i ett
yttrande till trafikutskottet - avstyrkte två motionsförslag om att inkomster
av miljöavgiften skulle specialdestineras. I ett av motionsförslagen föreslogs
samma användning som föreslås i motion Sk 13 (m). Utskottet hänvisade till
att motionsförslaget tillgodosågs genom åtgärder för begränsning av spill av
kemikalier för avisning av flyglan och landningsbanor som förordats i
luftfartsverkets miljöpolitiska handlingsprogram, m.m. Utskottet har samma
mening i den åter aktualiserade frågan. Utskottet föreslår att motion
Skl3 (m) avstyrks.

I motion Skl5 (fp) föreslås också att kostnadsansvaret skall utformas sorn en
avgift. Avgiften får enligt motionärerna ses som ett pris för utnyttjande av
luftrummet, och prissystemet bör vara så utformat att det leder till att
miljöpåverkan minskas. Avgiften bör vara högre än den i propositionen
föreslagna miljöskatten för att flygföretagen skall förmås gå över till
miljövänligare teknik. Dessutom bör enligt motionärerna avgiften vara så
utformad att användning av miljövänligare motorer stimuleras.

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen för riksdagens beslut
under förra riksmötet om kostnadsansvaret och miljöavgiften skall inkomsterna
av den föreslagna miljöskatten i princip motsvara de samhällsekonomiska
kostnaderna för avgasutsläppen. Trafikutskottet är inte berett föreslå
att kostnadsansvaret sätts högre. Det i propositionen föreslagna sättet för

1988/89 :TUly

beräkning av miljöskatten bör enligt utskottets mening stimulera användning
av miljövänligare teknik och miljövänligare motorer. Motion Skl5 (fp) bör
med hänsyn till det anförda inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.
Utskottet föreslår således att även denna motion avstyrks.

I motion Skl4 (vpk) föreslås (yrkande 2) att miljöskatt skall utgå för all
luftfart - underförstått civil luftfart - med start eller landning på svensk mark.
Motionsförslaget innebär således att miljöskatt bör betalas - utöver för den
flygtrafik som avses i propositionens förslag - för flygningar med flygplan
med startvikt av högst 5 700 kg, för utrikes luftfart och för flygningar som inte
sker i förvärvssyfte.

Enligt uppgift i propositionen drivs merparten av flygplan med startvikt av
högst 5 700 kg med kolvmotorer. Då dessa motorer, också enligt propositionen,
ger från miljösynpunkt en kvantitativt försumbar mängd utsläpp, bör
nämnda kategori flygplan såsom föreslås i propositionen kunna vara
undantagen från miljöskatt.

I samband med behandlingen under förra riksmötet av förslaget till en
miljöavgift avstyrkte utskottet ett motionsförslag om att även utrikesluftfarten
skulle omfattas av en miljöavgift. Trafikutskottet framhöll - liksom
jordbruksutskottet i ett yttrande till trafikutskottet - att utrikesluftfartens
miljöpåverkan inte var möjlig att avgöra internt inom Sverige och att
Sveriges internationella åtaganden på luftfartens område utgjorde hinder för
att belägga den utrikes linjefarten med en miljöavgift. Vidare hänvisade
trafikutskottet till att föredraganden i den trafikpolitiska propositionen hade
framhållit att de nordiska miljöministrarna skulle i det internationella arbetet
verka för att påskynda utvecklingen och införandet av miljövänligare
flygplanstyper. Utskottet har samma inställning nu till frågan om att
miljöskatt inte skall betalas för utrikesluftfart.

Med hänsyn till att skattekontroll m.m. beträffande flygningar som inte
utförs i förvärvssyfte kan vara resurskrävande och då linjetrafik och
chartertrafik utgör den övervägande delen - ca 70 % - av all civil flygtrafik i
vårt land bör miljöskatten såsom föreslås i propositionen avse enbart
flygtrafik i förvärvssyfte.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet inte biträda förslagen i motion
Sk 14 (vpk) yrkande 2 utan föreslår att motionen avstyrks i denna del.

4.2.2 Lagförslagen

Erforderlig lagstiftning bör nu antas för att kostnadsansvar för inrikes
flygtrafik skall kunna införas den 1 mars 1989 såsom förutskickats. Trafikutskottet
instämmer med föredraganden i att kostnadsansvaret bör utformas
som en skatt. Enligt utskottets mening kan förslagen i proposition 1988/89:39
utgöra grund för lagstiftning i ämnet. Från de synpunkter som trafikutskottet
har att anlägga på den föreslagna lagstiftningen har utskottet inte något att
erinra mot enskildheter i lagförslagen. Utskottet föreslår att de tillstyrks.

1988/89:TUly

4.3 Skatt på flygbränsle, m.m.

1988/89:TUly

I två motioner framförs förslag om att skatt på flygbränsle skall införas,
m.m.

I motion Skl4 (vpk) begärs (yrkande 1) att en skatt på flygbränsle -motsvarande bensinskatten - skall införas och tas ut med ett sammanlagt
belopp av 2 250 milj.kr. per år.

I motion Skiö (mp) begärs dels att en miljöskatt skall införas som skall tas
ut i form av dels flygplatsavgifter, dels flygbränsleskatt men sammanlagt
uppgå till ett belopp motsvarande en avgift på flygbränslet av 2,50 kr. per liter
(yrkande 1), dels att de föreslagna flygplatsavgifterna skall differentieras så
att de blir relativt lägre i Norrlands inland och på Gotland (yrkande 2).

I motionerna framhålls att järnvägstrafik är miljövänlig och resurssnål.
Syftet med motionsförslagen anges vara att inkomsterna av skatten skall
föras över till järnvägen för att förstärka dennas plats i transportsystemet,
m.m.

Förslagen i den av riksdagen under förra riksmötet godkända trafikpolitiska
propositionen syftar till att medborgarna och näringslivet i landets olika
delar skall erbjudas en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning
till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader och att detta bl.a. skall
ske genom att transportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets
grundläggande transportbehov tillgodoses. Riktlinjer för utvecklingen
av olika delar av transportsystemet - såsom flyg-, järnvägs- och vägtrafik -fastlades. På förslag av trafikutskottet avslog riksdagen i samband därmed ett
motionsförslag om att massiva överföringar av passagerare från flyget till
främst järnvägen skulle göras (TU 1987/88:13 s. 13). Utskottet anser inte
heller nu att sådana överföringar bör ske.

Från denna utgångspunkt föreslår utskottet att de här aktuella motionsförslagen
avstyrks.

Utskottet vill peka på att skatteutskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande SkU 1987/88:21 (s. 22) avstyrkte ett motionsförslag som var
likartat med det som nu framförs i motion Sk 14 (vpk) yrkande 1.

4.4 Initiativ till internationellt samarbete mot utsläpp från flygtrafiken m.m.

I motion Skiö (mp) begärs (yrkande 3) att ett internationellt samarbete skall
inledas genom Nordiska Rådet och andra internationella organ som skall
syfta till att minska flygtrafikens utsläpp av koldioxid och till minskad
användning i internationell flygtrafik av bränsle sorn är framställt av ändliga

naturresurser.

Trafikutskottet vill erinra om att föredraganden i den trafikpolitiska
propositionen framhöll att de nordiska miljöministrarna skulle i det internationella
arbetet verka för att påskynda utvecklingen och införandet av
miljövänligare flygplanstyper. Med hänsyn härtill föreslår utskottet att
motionsförslaget lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen.

Stockholm den 22 november 1988
På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove Karlsson (s), Olle 1988/89:TUly

Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Anna Wohlin-Andersson (c), Sven-Gösta

Signell (s), Görel Bohlin (m), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i

Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Elving Andersson (c), Viola Claesson

(vpk), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s) och

Anneli Hulthén (s).

Avvikande meningar

1. Utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser att
den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.2 som börjar med ”4.2.1
Motionerna” och slutar med ”de tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet biträder den mening som framförs i motion Skl3 (m) om
att kostnadsansvaret för avgasutsläppen bör utformas som en avgift, som i sin
helhet skall användas för att finansiera miljöförbättringar inom luftfartsområdet.
Såsom föreslås i motionen bör därför propositionen avstyrkas och
riksdagen begära att ett förslag om miljöavgift på inrikes flygtrafik framläggs
för riksdagen i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.

Det anförda innebär att utskottet anser att även motionerna Skl4 (vpk)
yrkande 2 och Skl5 (fp), i vilka föreslås en annan utformning av kostnadsansvaret,
bör avstyrkas.

2. Utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen

Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anser att den del av trafikutskottets
yttrande i avsnitt 4.2 som börjar med "4.2.1 Motionerna" och slutar med
”de tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet instämmer i den kritik mot propositionen som framförs i
motion Sk 15 (fp). Såsom förordas i motionen bör kostnadsansvaret för
avgasutsläppen utformas som en avgift. Avgiften bör ligga på sådan nivå att
den ger flygföretagen incitament att övergå till ny och miljövänligare teknik,
och den bör differentieras så att den föranleder flygföretagen att vid
nyinvesteringar välja mera miljövänliga motorer. Propositionen bör således
avstyrkas, och riksdagen bör begära att ett förslag om miljöavgift på inrikes
flygtrafik framläggs för riksdagen i enlighet med de riktlinjer som anges i
motionen.

Det anförda innebär att utskottet anser att även motionerna Skl3 (m) och
Skl4 (vpk) yrkande 2, i vilka föreslås en annan utformning av kostnadsansvaret,
bör avstyrkas.

3. Utformningen av kostnadsansvaret för avgasutsläppen

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser att den del av
trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.2 som börjar med "4.2.1 Motionerna" och
slutar med ”de tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet biträder förslaget i motion Skl4 (vpk) yrkande 2 att
kostnadsansvaret för avgasutsläppen, utformat som en miljöskatt, bör
omfatta all luftfart med start resp. landning på svensk mark. Detta innebär

att miljöskatt bör betalas - utöver för den flygtrafik som avses med
propositionens förslag - för flygningar med flygplan med startvikt av högst 5
700 kg, för utrikes luftfart och för flygningar som inte sker i förvärvssyfte.
Den civila luftfarten i sin helhet bör således bära kostnadsansvaret. Den i
propositionen föreslagna lagen om miljöskatt på flygtrafik bör således inte
antas i sin nuvarande utformning, utan riksdagen bör begära att ett förslag
om miljöavgift på flygtrafik framläggs för riksdagen i enlighet med de
riktlinjer som anges i motionen.

Det anförda innebär att utskottet anser att motionerna Skl3 (m) och Skl5
(fp), i vilka föreslås en annan utformning av kostnadsansvaret, bör avstyrkas.

4. Skatt på flygbränsle, m.m.

Viola Claesson (vpk) och Roy Ottosson (mp) anser att den del av
trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.3 som börjar med ”Förslagen i” och slutar
med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Trafikutskottet instämmer med motionärerna i att flygets snabba expansion
måste brytas och den miljöförstöring som denna expansion medför
genom utsläppen stoppas. Ekonomiska resurser bör föras över till järnvägen
som erbjuder mera miljövänliga och resurssnåla transporter. Pålagor baserade
på användningen av flygbränsle samt på landningar på flygplatserna bör i
detta syfte införas och utformas såsom föreslås i motionsförslagen, dvs. även
utifrån regionalpolitiska hänsyn. Utskottet föreslår att motionsförslagen
tillstyrks.

5. Skatt på flygbränsle, m.m. (motiveringen)

Anna Wohlin-Andersson och Elving Andersson (båda c) anser att den del av
trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.3 som börjar med ”Förslagen i” och slutar
med ”bör ske” bort ha följande lydelse:

6. Initiativ till internationellt samarbete mot utsläpp från
flygtrafiken m.m.

Anna Wohlin-Andersson (c), Elving Andersson (c) och Roy Ottosson (mp)
anser att den del av trafikutskottets yttrande i avsnitt 4.4 som börjar med
”Trafikutskottet vill” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:

Som föreslås i motionen bör initiativ tas på det sätt som anges i motionen
till internationellt samarbete för att minska utsläppen av koldioxid från

1988/89: TU ly

flygtrafiken och användningen i internationell flygtrafik av bränsle som är
framställt av ändliga naturresurser. Trafikutskottet föreslår därför att vad
som anförs i här aktuell del av motionen bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

1988/89:TUly

Miljöskatt på inrikes flygtrafik

Yttranden

Yttranden