Miljöskatt på inrikes flygtrafik

Yttrande 1988/89:JoU3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Jordbruksutskottets yttrande
1988/89:3y

Miljöskatt på inrikes flygtrafik

Joli 3y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 8 november 1988 beslutat bereda jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1988/89:39 om miljöskatt på inrikes
flygtrafik jämte motioner.

Propositionen

I propositionen föreslås en ny lag om miljöskatt på vissa avgasutsläpp
förorsakade av den inrikes flygtrafiken. Skatten föreslås gälla för flygplan
med en högsta tillåten startvikt på mer än 5 700 kg.

Till grund för beskattningen bör i första hand ligga luftfartsverkets
uppgifter om utsläppt mängd kolväten och kväveoxider från aktuell flygplanstyp
under en genomsnittligt beräknad flygsträcka, oavsett om den
faktiska flygsträckan har varit längre eller kortare. Skatten skall tas ut för
varje påbörjad flygning och bör utgå även om den faktiska flygningen har
varit längre eller kortare än medelsträckan. Flygplanstyperna bör delas in i
utsläppsklasser om 5 kg. Första utsläppsklassen - som omfattar de flesta
mindre flygplanen inom regionalflyget - bör sättas till 30 kr. och därefter
stiga för varje klass med 60 kr. för varje påbörjat helt femtal kg. Detta
motsvarar en genomsnittlig kostnad om 12 kr/kg för varje ytterligare kg
utöver de fem första.

För vissa flygplanstyper, vilka svarar för ca 5 % av utsläppen, saknas
uppgifter hos luftfartsverket om avgasutsläppen. I dessa fall bör skatten
beräknas efter en antagen utsläppsmängd kolväten och kväveoxider i
förhållande till flygplanstypens högsta tillåtna startvikt enligt dess luftvärdighetsbevis.

Den föreslagna skatten beräknas ge ökade skatteintäkter på 60 milj. kr.
per år.

Lagstiftningen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1989.
Lagrådet har avgett yttrande över förslaget.

Motioner

1988/89:Skl3 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med avslag
på proposition 1988/89:39 om miljöskatt på inrikes flygtrafik hos regeringen
begär förslag om miljöavgift på inrikes flygtrafik i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1 Riksdagen 1988/89.16sami. Nr3y

1988/89:Skl4 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar införa skatt på flygbränsle motsvarande biltrafikens
drivmedelsskatt, vilket innebär en intäkt på 2 1/4 miljarder kronor
årligen,

2. att riksdagen beslutar att den s.k. miljöskatten skall omfatta all luftfart
med start respektive landning på svensk mark.

1988/89:Skl5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om skillnaden mellan skatter och miljöavgifter och vikten av att hålla
på dessa skillnader,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgifter enligt de
riktlinjer som anges i motionen.

1988/89:Skl6 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en miljöskatt
bör införas, som totalt uppgår till 2,50 kr/liter, varav 1,50 kr/liter läggs direkt
på flygbränslet och resten tas upp som en flygplatsavgift,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag med
differentierade flygplatsavgifter snarast bör utarbetas. Avgifterna bör vara
lägre i Norrlands inland samt på Gotland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
internationellt samarbete bör inledas genom Nordiska rådet och andra
internationella organ syftande till minskat utsläpp av koldioxid samt minskad
användning av fossila bränslen i internationell trafik.

Utskottet

I motion Sk 13 (m) yrkas avslag på propositionen och begärs nytt förslag om
miljöavgift som i sin helhet används till miljöförbättringar inom luftfartsområdet.
Härigenom stimuleras enligt motionärerna övergång till miljövänliga
motorer och förbättras miljön inom luftfartsområdet även i andra avseenden,
som t.ex. minskad användning av glykol vid avisning. Enligt motion Skl5 (fp)
syftar en skatt till inkomster för att finansiera utgifter och bör inte användas
på miljöområdet. Riksdagen bör genom tillkännagivande markera skillnaden
pålagorna emellan (yrkande 1). Motionärerna yrkar inte avslag på
förslaget men anser att det bör omarbetas till att avse miljöavgifter, som dels
skulle stimulera företagsekonomiska hänsyn gentemot miljön, dels ingå i en
samhällsekonomisk kalkyl där varje verksamhet skall bära sina egna
miljökostnader. Dessutom anser motionärerna att förslaget brister genom
att endast ta fasta på befintlig verksamhet och teknik (yrkande 2).

Utskottet vill erinra om att till grund för det nu aktuella förslaget ligger den
av riksdagen våren 1988 antagna trafikpolitiska propositionen (prop. 1987/
88:50, TU22, rskr. 56). Syftet med det då antagna förslaget om en särskild
miljöavgift på flygtrafikens luftföroreningar var att avgiften skulle utgöra ett
komplement till luftfartsavgifterna och ha en styrande funktion genom att en
minskning av utsläppen också skulle medföra en minskning av avgiften.
Avgiften skulle vidare motsvara den del av flygtrafikens samhällsekonomiska
marginalkostnader som försorsakas av flygtrafikens utsläpp av kolväten

1988/89:JoU3y

2

och kväveoxider. Kostnaden för inrikesflygets avgasutsläpp uppskattades i
propositionen till ca 60 milj. kr. per år, vilket motsvarar den av föredragande
statsrådet beräknade intäkten. Av riksdagens beslut framgick även att ingen
del av intäkterna skall återföras till dem som utövar den verksamhet som
skall avgiftsbeläggas.

I jordbruksutskottets yttrande till trafikutskottet över vissa delar av den
trafikpolitiska propositionen delade utskottet den uppfattning som kom till
uttryck i ett par motioner att en miljöavgift skulle ha en styrande effekt.
Utskottet konstaterade emellertid att detta enligt propositionen även var
regeringens avsikt, varför något riksdagens uttalande i frågan inte ansågs
påkallat. Även frågan om specialdestinering av avgifterna behandlades av
utskottet, som avstyrkte ett sådant förslag (JoU 1987/88:3y s. 6). Det nu
framlagda förslaget följer enligt utskottets mening riksdagens beslut. Anledning
till ändrade ställningstaganden i den riktning som föreslås i motionerna
Skl3 och Skl5 yrkande 2 saknas, varför utskottet avstyrker motionerna.

I propositionen för departementschefen ett terminologiskt resonemang
om begreppen avgift och skatt. Visserligen används beteckningen miljöavgift
i den trafikpolitiska propositionen, men enligt riksdagens beslut skall ingen
del av intäkterna återföras till dem som skall utöva den avgiftsbelagda
verksamheten. Inte heller kan ett specificerat vederlag anses utgå för
avgiften, varför pålagan statsrättsligt är att anse som en skatt. I likhet med
föredraganden kan utskottet konstatera att beteckningen avgift i viss
utsträckning används om sådana pålagor som rätteligen är skatter men delar
bedömningen att skatt är det i detta sammanhang korrekta uttrycket. Frågan
om gränsdragning mellan skatter och avgifter i statsrättslig bemärkelse bör i
detta sammanhang i första hand bedömas av skatteutskottet. Från de
synpunkter jordbruksutskottet har att företräda avstyrker utskottet motion
Skl5 yrkande 1.

Vpk anser i motion Skl4 yrkande 1 att en skatt på flygbränsle motsvarande
biltrafikens drivmedelsskatt bör införas, vilket skulle innebära en årlig intäkt
av 2 1/4 miljarder kronor.

I motion Skl6 (mp) framhålls principen om införande av en miljöskatt som
i och för sig god men motionärerna anser att nivån är alltför låg för att skatten
skall kunna få en styrande effekt. Principen bör också utvidgas till att gälla
jämförelse mellan olika trafikslag. Förslag om miljöskatt med 2,50 kr. per
liter, varav 1,50 kr. läggs direkt på flygbränslet och 1 kr. tas ut som
flygplatsavgift, läggs därför fram i motionens yrkande 1. En höjd flygplatsavgift
skulle dessutom medföra att också utländsk flygtrafik skulle bidra till
kostnaderna. Genom differentierade avgifter med lägre skatt i Norrlands
inland och på Gotland skulle även regionalpolitiska aspekter kunna göra sig
gällande (yrkande 2).

Utskottet har ovan konstaterat att det nu framlagda förslaget följer
riksdagens beslut om införande av miljöavgift, såväl vad avser skattens
konstruktion och syfte som dess storlek. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionerna Skl4 yrkande 1 och Skiö yrkande 1.

Vad beträffar yrkande 2 i motion Skiö om differentierade avgifter anser
utskottet att detta är en fråga av i huvudsak regionalpolitisk karaktär och som
därför inte omfattas av vare sig det aktuella ärendet eller utskottets

1988/89:JoU3y

3

beredningsområde. Motionen avstyrks således.

All luftfart med start och landning på svensk mark - även militärflyg och
privatplan - bör enligt motion Skl4 yrkande 2 omfattas av miljöskatten.

Utskottet vill till en början erinra om att enligt den trafikpolitiska
propositionen miljöavgiften skulle omfatta endast flygtrafik i förvärvssyfte.
Till detta kan läggas att den inrikes flygtrafiken i dag domineras av flygplan
av typen Fokker F 28 och DC 9/MD 80. Avgasutsläppen från dessa flygplan
och från flygplan med högsta tillåtna startvikt på mer än 15 000 kg utgör ca 95
% av inrikesflygets utsläpp av luftföroreningar. Merparten av de mindre
flygplan vars högsta tillåtna startvikt inte överstiger 5 700 kg drivs med
kolvmotor, som är en teknologi som ur miljösynpunkt ger en kvantitativt
försumbar mängd utsläpp. I likhet med föredraganden anser utskottet att
dessa flygplan inte bör omfattas av miljöskatten. Utskottet avstyrker således
motion Skl4 yrkande 2.

Eftersom luftfartens miljöproblem är av global natur måste enligt miljöpartiet
svenska åtgärder på området följas av internationella avtal. Regeringen
bör därför inom Nordiska rådet och andra internationella organ inleda ett
samarbete på området i syfte att minska utsläppen av koldioxid och
användningen av fossila bränslen i internationell trafik. Förslag härom
framförs i motion Skiö (mp) yrkande 3.

Utskottet delar givetvis motionärernas uppfattning att luftfartens miljöpåverkan
också har viktiga internationella aspekter. Sveriges internationella
åtaganden på luftfartens område utgör emellertid ett hinder mot att belägga
den utrikes luftfarten med liknande pålaga som den föreslagna. Inom ramen
för den undersökning av miljöpåverkan från utsläpp på hög höjd som har
påbörjats av statens naturvårdsverk har SMHI presenterat en förstudie om
luftföroreningar från flygtrafik. Utskottet har erfarit att en projektplan
kommer att föreligga vid årsskiftet och att undersökningen beräknas kunna
presenteras i maj 1990. I detta arbete deltar även luftfartsverket. Av den
trafikpolitiska propositionen framgår att de nordiska miljöministrarna i det
internationella arbetet kommer att verka för att påskynda utvecklingen och
införandet av miljövänligare flygplanstyper. Inte minst med tanke på
problemens natur framstår enligt utskottets mening Nordiska rådet som ett
naturligt forum för ett framgångsrikt nordiskt samarbetet på området.
Utskottet vill i sammanhanget betona vikten av Sveriges ansvar som
initiativtagare och påskyndare även i detta avseende. Med det anförda anser
utskottet syftet med motion Skl3 yrkande 3 tillgodosett. Motionen bör
således inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 november 1988
På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

1988/89 :JoU3y

4

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s), Sven Eric Lorentzon
(m), Grethe Lundblad (s). Lars Ernestam (fp), Jan Fransson (s), Margareta
Winberg (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c) ,
Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Ove Karlsson
(s), Berndt Ekholm (s), Anders Castberger (fp) och Thor Mattisson (m).

Avvikande meningar

1. Miljöavgift

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Thor Mattisson (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill
erinra” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:
Det av regeringen framlagda förslaget innebär införande av en miljöskatt,
inte en miljöavgift. Skillnaden mellan de båda begreppen är enligt utskottets
mening att intäkterna från en miljöavgift skall återgå till berörd verksamhet
för åtgärder i miljövårdande syfte medan intäkterna från en miljöskatt
tillfaller statskassan. Om avgifterna används för miljöförbättringar inom
luftfartsområdet - vilket föreslås i motion Skl3 - skulle två syften uppnås.
Dels skulle utsläppen av kolväten och kväveoxider minska genom att
verksamheten stimuleras att övergå till miljövänligare flygplansmotorer, dels
skulle miljön inom luftfartsområdet förbättras även i andra avseenden, om
medlen t.ex. avsätts för åtgärder som leder till minskad glykolanvändning vid
avisning och minskad användning av urea för rengöring av landningsbanorna
vintertid. Mot denna bakgrund kan propositionen inte biträdas. Regeringen
bör i stället snarast återkomma till riksdagen med förslag till miljöavgift med
den inriktning som här har förordats.

2. Begreppen skatt och avgift

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Lennart Brunander (c) och Anders
Castberger (fp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

I propositionen — (= utskottet) — en skatt. Det är enligt utskottets mening
av vikt att skillnaden mellan skatter och avgifter upprätthålls. Till skillnad
från föredraganden anser emellertid utskottet - vilket också framförs i
motion Skl5 - att miljöavgifter skall syfta till att stimulera företagsekonomiska
hänsyn gentemot miljön, samtidigt som de ingår i en samhällsekonomisk
kalkyl där verksamheten skall bära sina egna miljökostnader. Ingen av dessa
funktioner förutsätter enligt utskottets mening att medlen återförs till den
betalande. Avgifterna kan mycket väl användas för andra ändamål såsom
forskning, teknisk utveckling och ersättning till skadelidande. Vidare
innebär, som motionärerna framhållit, det faktum att avgiftsbetalaren får
utnyttja en nyttighet, nämligen miljön, att ett slags vederlag utgår för
avgiften. Härigenom jämställs miljön med andra nyttigheter och kan åsättas
ett pris. Även med den styrande effekt som förslaget enligt föredraganden
förväntas få, anser utskottet således termen miljöavgift vara den korrekta.

1988/89 :JoU3y

5

3. Miljöavgiftens storlek

1988/89:JoU3y

Lars Ernestam och Anders Castberger (fp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”1 jordbruksutskottets”
och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:

I jordbruksutskottets — (=utskottet) — (JoU 1987/88:3 y s. 6). Det nu
framlagda förslaget följer enligt utskottets mening riksdagens beslut endast
så till vida att avgiften varierar med utsläppsmängden. För att avgiften i
realiteten skall bli styrande bör den - vilket framförs i motion Skl5 -självfallet ligga på en sådan nivå att flygbolagen av ekonomiska skäl
stimuleras att övergå till ny och miljövänligare teknik. Enligt utskottets
mening är avgiften alltför låg för att denna effekt skall kunna uppnås.
Därmed kommer förslaget också att ta fasta på redan befintlig teknik, vilket
är en brist. Regeringen bör till riksdagen återkomma med förslag om
miljöavgift i enlighet med motion Skl5.

4. Flygbränsleskatt

Annika Åhnberg (vpk)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar miljöskäl för att flygtrafikens snabba
expansion bör brytas. Detta kommer inte att bli möjligt genom den nu
föreslagna miljöskatten. Utskottet ansluter sig därför till vpk:s förslag om
införande av en flygbränsleskatt motsvarande biltrafikens drivmedelskatt.
Härigenom skulle statskassan tillföras drygt 2 miljarder kr. årligen och
järnvägstrafiken gynnas såväl ekonomiskt som konkurrensmässigt. Utskottet
tillstyrker härmed motion Skl4 yrkande 1. Genom vad utskottet sålunda
anfört får syftet med motion Skiö yrkande 1 anses i allt väsentligt
tillgodosett.

5. Högre miljöskatt

Åsa Domeij (mp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I likhet med miljöpartiet finner utskottet principen om införande av en
miljöskatt som i och för sig god men anser att nivån är alltför låg för att
skatten skall kunna få en styrande effekt. Principen bör också utvidgas till att
omfatta j ämförelse mellan olika trafikslag. Utskottet biträder därför yrkande
1 i motion Skiö att miljöskatten bör utgå med 2,50 kr/liter, varav 1,50 kr.
läggs direkt på flygbränslet och 1 kr. tas ut i form av höjd flygplatsavgift. En
höjd flygplatsavgift skulle dessutom medföra att också utländsk flygtrafik
bidrar till miljökostnaderna. För att även regionalpolitiska hänsyn skall
kunna beaktas, bör flygplatsavgifterna vara lägre i Norrlands inland och på
Gotland.

é

6. Miljöskattens omfattning

1988/89:JoU3y

Annika Åhnberg, (vpk) och Åsa Domeij (mp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Även avgasutsläppen från militärflyget och privatflyget bidrar till de
miljöskador som orsakas av luftfarten. Utskottet delar därför den uppfattning
som framförs av vpk i motion Skl4 att miljöskatt skall påföras all inrikes
luftfart.

7. Internationellt samarbete

Åsa Domeij (mp)

anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet delar”
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som framhålls av miljöpartiet har luftfartens miljöpåverkan också viktiga
internationella aspekter. Detta förhållande medför visserligen att problemen
är svårare att bemästra men inte att det är mindre angeläget att vidta åtgärder
för att lösa dem. Såväl miljöaspekter som Sveriges konkurrenssituation
gentemot omvärlden innebär enligt utskottets mening att svenska åtgärder
måste följas av internationella avtal på området. Våra ansträngningar bör i
första hand samordnas inom ramen för det nordiska samarbetet.

7

gotab Stockholm 1:

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.