med anledning av propositionen 1978/79:209 om ändring i bostadsbeskattningen, m. m., såvitt avser räntebidrag, jämte motioner

Yttrande 1979/80:CU2

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Civilutskottets yttrande 1979/80:2 y

med anledning av propositionen 1978/79:209 om ändring i bostadsbeskattningen, m. m., såvitt avser räntebidrag, jämte motioner

Till skatteutskottet

Regeringen har i propositionen 1978/79:209 (budgetdepartementet), såvitt nu är i fråga, föreslagit riksdagen all

1. (delvis) godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntebidrag lill enskilt ägda flerfamiljshus.

Härtill knyter an förslagen i motionerna

1978/79:2695 av Per-Olof Strindberg (m) vari, såviti nu är i fråga, hemställs

1. all riksdagen beslutar alt en enskild får möjlighet all välja bostadslån för ombyggnad enligt nuvarande bestämmelser om han så önskar,

1978/79:2697 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såviti nu är i fråga, föreslås att riksdagen avslår propositionen 1978/79:209 i fråga om räntebidrag och begär nytt förslag i ärendet snarast möjligt,

1979/80:36 av Erik Wärnberg m. fi. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen

1. avslår propositionen 1978/79:209, i vad avser räntebidrag.

De ovan angivna propositions- och motionsförslagen har hänvisats lill civilulskotlets beredning. Förslagen har emellertid ell sådant samband med lill skatteutskottet hänvisade försltig i propositionen 1978/79:209 alt ell avgörande vid samma beslutslillfälle framstår som mest lämpligt. Civilutskotlet har därför, efter samråd under hand med företrädare för skatieutskol-tet, besluta överlämna de ovan angivna förslagen lill skatteutskottets slutliga beredning.

Civilutskotlet avger i anslutning därtill följande mraw/e över de överlämnade förslagen.

Räntebidrag utgår i princip med skillnaden mellan å ena sidan faktiska räntekostnaden för bostadslån (år 1979 10 96) och bottenlån och å andra sidan en garanterad ränta. Den beräknas efter en räntesats om 5,0 " > när lånet avser ombyggnad av flerbostadshus som ägs av annan än kommun eller landstingskommun, intäkten beskattas enligt s. k. konventionell metod samt kostnad för mark ingår i låneunderiagel eller räntebidrag eljest utgår för motsvarande kostnad. Regeringen kan för visst fall även under angivna förutsättningar dock besluta om en lägre garanterad ränta, lägst 3,4 %. Vid ombyggnad av konventionellt beskattade småhus för yrkesmässig uthyrning

1  Riksdagen 1979180. 19 saml. Yltr nr 2

CU 1979/80:2 y

CU 1979/80:2 y                                                         2

är den garanterade räntan nu 3,4 %. Differentieringen av den garanterade räntesatsen med hänsyn lill beskaitningsform beslöts (prop. 1975/76:144, CU 1975/76:22 s. 39-42) som en temporär reform. Civilutskotlet uttalade dock att det var naturligt all sträva efter ändringar inom skattesystemets ram för alt åstadkomma jämlikhet mellan olika ägarkategorier. Den tidigare gällande räntesatsen för här aktuella ombyggnadsfall var 3,9 %. Beslutet all för de konventionellt beskattade ägarna av flerbostadshus sätta räntesatsen till 5,0 % motiverades med syftet att därmed utjämna de ekonomiska skillnaderna med hänsyn lill beräknad avkastning på skattereduktionen. Utskottet fann all skillnaden i räntenivåer (1,1 %i) var lämpligt avvägd med hänsyn till de krav på noggrannhet som kunde ställas när del gällde att beräkna värdet av den nämnda avkastningen på skalteminskningen. Räntesatsen 3,9 % har sedermera sänkts lill 3,4 % utan ändring i räntesatsen för de konventionellt beskattade.

Enligt det anförda har skillnaden i garanterad ränta lagts fast efter en jämförelse mellan kapitalkostnader där hänsyn tagits till avkastningen på skattereduktionen enligt nu gällande avdragssystem. Om detta system ändras enligt propositionsförslaget bortfaller i väsentliga delar de skäl som lidigare åberopats för alt sälla den garanterade räntan 1,1 % högre för de konventionellt beskattade än för allmännyttiga bostadsföretag m. fl. Vidare har skillnaden mellan räntenivåerna efter beslutet ökat med 0,5 %. De skillnader som kan kvarstå vid jämförelse enligt lidigare använda grunder lår anses ha den storleksordningen att de, med hänsyn lill de schablonarlade bedömningarna, inte bör leda till differentierade räntesatser.

Del anförda innebär att riksdagens beslut i fråga om den garanterade räntenivån blir avhängigt av ställningstagandet i motsvarande skattefråga. En skatteutskottets tillstyrkan i huvudsak av den av regeringen föreslagna ändringen i 25 § 2 mom. b) kommunalskatielagen börsålunda förenas med en tillstyrkan av förslaget i propositionen angående räntebidrag- och omvänt. Motsvarande gäller då även motionerna 1978/79:2697 (vpk) och 1979/80:36 (s) i här upptagna delar.

Det lill civilutskotlet hänvisade yrkandet 1 i motionen 1978/79:2695 (m) innebär isolerat att låntagaren skall få möjlighet all välja den högre garanterade räntesatsen 5 96 i stället för förordade 3,4 %. Yrkandet blir praktiskt meningsfullt först vid bifall lill det till skatteutskottet hänvisade yrkandet 2, nämligen alt låntagaren också skall få välja mellan nuvarande och i propositionen föreslaget avdragssyslem. Av rent hanteringsmässiga skäl har utskottet stannat för att låta sakfrågan avgöras i skaitesammanhangei. Vid en avstyrkan av motionens yrkande 2 bör sålunda även yrkandet 1 avstyrkas.

Stockholm den 8 november 1979

På civilulskotlets vägnar KJELL A. MATTSSON

CU 1979/80:2 y                                                        3

Närvarande: Kjell A. Maltsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m), Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Per Olof Håkansson (s), Eivor Nilson (c) och Kerstin Ekman (fp).

GOTAB 62887   Slocktiolm 1979