med anledning av propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden såvitt avser bostadsbyggandets finansiering, m. m., jämte motioner

Yttrande 1979/80:CU1

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Civilutskottets yttrande

1979/80:ly

med anledning av propositionen 1978/79:165 om den svenska kapitalmarknaden såvitt avser bostadsbyggandets finansiering, m.m., jämte motioner

Till finansutskottet

i    Finansutskottets begäran om yttrande

Finansutskottet har den 19 april 1979 berett civilutskotlet tillfälle att avge yttrande över

dels propositionen 1978/79: 165 (ekonomideparlementel) om den svenska kapitalmarknaden i vad avser avsnittet Bostadssektorns finansiering.

dels de motioner som kunde komma att väckas rörande ifrågavarande avsnitt.

Under hand har angetts att lill angivet avsnitt i propositionen knyter an de till finansutskottet hänvisade motionema

1978179:2527 av Gösta Bohman m.fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen beslutar

3.    alt avslå vad i propositionen föreslagils om borttagande av nu gällande regler att 10 % av bostadsfinansieringsinstilutens upplåning får avse icke prioriterad upplåning och ersättandet av detta system med två obligationsserier,

4.    att hos regeringen hemställa om tillsällandet av en utredning med uppgift att utarbeta förslag lill åtgärder ägnade att underlätta finansieringen vid köp av äldre villafastigheter,

1978179:2528 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari. såvitt nu är i fråga, föreslås alt riksdagen beslutar

4. att hos regeringen hemställa om förslag lill bostadsbank i enlighet med motionen,

1979/80:24 av Kjell-Olof Feldt m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen beslutar att

2, ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om behovet av statlig toialfinansiering saml om finansieringen av bostäder som byggs utan statliga lån.

2    Vissa till civilutskottet hänvisade förslag, m. m.

I propositionen 1978/79:209 om ändring i bostadsbeskattningen, m. m., föreslås riksdagen bl. a. godkänna vad i regeringsprolokollet förordats i fråga om bostadslån till panlvärdelokaler.

1    Riksdagen 1979/80. 19 saml. Yltr. nr I

CU 1979/80: ly

CU 1979/80:ly                                                                          2

Med anledning av propositionen 1978/79: 209 har väckts bl. a. motionerna

1978/79:2697 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås alt riksdagen avslår propositionen 1978/79: 209,

1979/80:36 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen

1. avslår propositionen 1978/79:209.

De två sistnämnda motionsförslagen innefattar sålunda yrkanden om avslag på propositionen även i vad den rör bostadslån till panlvärdelokaler.

Vidare har till civilutskoltel hänvisats de under allmänna motionstiden år 1979 väckta motionerna

1978/79:396 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förslag snarast bör läggas fram till statlig totalfinansiering av bostadsbyg
gandet och dess följdinvesteringar genom enhetslån från en statlig

bostads- och samhällsbyggnadsbank 

(motionsyrkandet i övrigt behandlat i betänkandet CU 1978/79:26),

1978/79:488 av Maj-Lis Landberg (s) och Per Olof Håkansson (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

3. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande finansieringsformerna för bostadsbyggandet m. m. i enlighet med vad som anges i motionen,

1978179: 788 av Olof Palme m.fl. (s) vari. såvitt nu är i fråga, hemställs

20.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

a. att lån för enskilt finansierat byggande inte skall prioriteras på lånemarknaden,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motio
nen anförts om statlig totalfinansiering av bostäder och bostadskomple
ment,

1978/79:790 av Per Olof Strindberg m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att sådana åtgärder vidtas att kreditinstitutens möjligheter att bevilja lån i äldre småhus vidgas när förvärv av sådan fastighet kombineras med omfattande energibesparande renovering,

1978/79:1570 av Gösta Bohman m, fl. (m) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79: 1108 avsnittet "Socialpolitik", hemställs att riksdtigen hos regeringen begär förslag, syftande till alt samma möjligheter till statliga bostadslån införs för ålderdomshem som för bostadshotell, servicehus och liknande boendeformer, avsedda för pensionärer och han-dikapptide,

1978/79:2081 av Pär Gransledt (c) och Ivar Nordberg (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring av bostadsfinansier-ingsförordningen att sjukplatser, integrerade i äldrevårdsanläggningar för

CU 1979/80: ly                                                                         3

vilka bostadslån utgår, jämställs med övriga komplementlokaler när det gäller möjligheten till bostadslån,

1978/79:2099 (i lidigare inte behandlad del) av Per Stjernström (c) vari hemställs att riksdagen begär hos regeringen att bostadslånereglerna förändras i enlighet med vad som anförts i motionen om prioritering av vissa krediter.

Svenska bankföreningen har i skrivelse den 22 oktober 1979 till civilutskoltel fört fram synpunkter på förslagen i kapitalmarknadsproposilionen såvitt avser bostadsfinansieringen. Civilutskotlet har även tagit del av synpunkter som framförts lill finansutskottet i skrivelser den 29 oktober 1979 från Sveriges villaägareförbund och den 1 november 1979 från Konungariket Sveriges stadshypolekskassa.

3   Överlämnande av förslag till finansutskottets fortsatta beredning

Civilutskottet har, efter samråd under hand med företrädare för finansutskottet, beslutat överlämna de under 2 ovan angivna förslagen lill finansutskottet för fortsatt beredning. Förslagen faller i och för sig inom civilulskotlets ansvarsområde. Den nära anknytningen lill förslagen i propositionen 1978/79: 165 har dock ansetts motivera en sammanhållen behandling. Utskottet yttrar sig nedan även över de sålunda överlämnade förslagen.

4   Utskottets yttrande

4.1 Den reala och finansiella utvecklingen

1 kapitalmarknadsproposilionen (s. 84) anför föredragande statsrådet att han delar kapitalmarknadsulredningens och långtidsutredningens slutsatser att bostadssektorns finansieringsanspråk under de närmaste åren kommer all få ökad betydelse. Det förutses en mindre ökning av bostadssektorns lånebehov — en ökning som emellertid inte antas ha en sådan omfattning att den skall behöva förorsaka några betydande svårigheter på kreditmarknaden.

När del gäller nybyggnad har långtidsutredningen räknat med i genomsnitt 63 000 nya bostäder per år under perioden 1978-1983. I årets budgetproposition (prop. 1978/79: 100 bilaga 16) beräknar bostadsministem (s. 125) igångsättningen under år 1979 till sammanlagt drygt 60000 lägenheter. Riktmärket anges dock (s. 117) vara att under de närmaste åren öka årsproduktionen till en nivä av ca 65000 lägenheter. Riksdagen (CU 1978/ 79: 26 s. 43-44) gav som sin mening regeringen till känna att denna i sina samlade åtgärder på skilda sektorer skall utgå från alt bostadsbyggandet bör öka snabbare. Målet angavs vara att inte endast nä en årlig igångsättning om 65 000 lägenheter - otillfredsställda grundbehov och önskvärd standardstegring bör leda lill att målet sätts högre. För 1979 har ingen

CU 1979/80:ly                                                                          4

nybyggnadsram fastställts. Riksdagen har bemyndigat regeringen att anpassa det statligt belånade bostadsbyggandets omfattning "med hänsyn till uppkommande behov".

De av bostadsministern i budgetpropositionen redovisade beräkningarna av behovet av byggnadskrediter under år 1979 utgick från att bostadslån för ombyggnad kan lämnas för 25000 lägenheter. Härtill kommer om- och tillbyggnad ulan statligt stöd. Utskottet noterade (CU 1978/79: 26 s. 45) att det inom utskottet inte fanns några delade meningar om att ombyggnads-takten bör höjas ytterligare.

Civilutskotlet konstaterar med hänvisning till det anförda att bostadsbyggandet ansetts böra öka lill en volym som är högre än de i kapitalmarknadspropositionen godtagna utgångspunkterna. En fortsatt om än något dämpad slandardulveckling liksom den snabba utvecklingen av entreprenadpriserna förstärker de planeringsmässiga kraven på låneutrymme. Utskottet noterar i detta sammanhang att byggnadsprisindex - rensad - för kvalitetsändringar för flerbostadshus under år 1978 stigit kraftigt och snabbare än konsumentpriserna. Priserna per kvm våningsyta i dessa hus, sålunda inklusive kvalitetsökning, har stigit med närmare 20 % från 1977 till 1978. Även om kapacitelsbrister kan hålla tillbaka en sådan utveckling har utskottet inte övertygats om riktigheten i redovisade utgångspunkter för bedömningen av att länebehovet inte kommer att förorsaka några betydande svårigheter på kreditmarknaden. Civilutskoltel har förutsatt att bedömningens riktighet prövas ytterligare vid finansutskottets beredning av ärendet.

4.2 Toialfinansiering

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att det nuvarande finansieringssystemet på bostadsmarknaden bibehålls och efter hand jämkas i den mån det blir nödvändigt. Därmed las ställning mot en övergång till statlig totalfinansiering. Häremot ställs förslag i de under allmänna motionstiden väckta och till civilutskottet hänvisade motionerna 1978/79:396 (vpk) yrkandet 10 i motsvarande del, 2528 (vpk) yrkandet 4 och 788 (s) yrkandet 21 likaledes i motsvarande del. De förstnämnda förslagen (vpk) innebär att riksdagen bör begära förslag snarast till en statlig totalfinansiering genom en bostadsbank. Det sistnämnda förslaget (s) innebär att riksdagen skall ge regeringen till känna vissa principuttalanden om statlig totalfinansiering -vari dock lämnas öppet frågoma om de institutionella formerna. Mot propositionsförslaget ställs vidare den till finansutskottet hänvisade motionen 1979/80:24 (s) i vars yrkande 2 ingår ett krav att riksdagen gör elt uttalande i fråga om behovet av statlig totalfinansiering. I motiveringen hänvisas till den ovan nämnda motionen 1978/79: 788.

I propositionen (s. 89-90) redovisas endast kortfattat de överväganden som lett föredragande statsrådet till slutsatsen alt det nuvarande systemet för bostadsfinansieringen bör bibehållas.

CU 1979/80: ly                                                                         5

En utgångspunkt är att den långfristiga finansieringen inte på länge vållat problem, att byggnadskreditgivningen efter svårigheter år 1977 åter fungerar relativt väl och att det finns anledning räkna med en ytterligare förbättring under kommande år. Ett sålunda väl fungerande befintligt finansieringssystem skulle innebära att del tyngsta argumentet för en statlig toialfinansiering bortfallit.

En andra utgångspunkt är att de administrativa vinslema med en statlig totalfinansiering inte anses vara så stora alt de - vägda mot kostnaderna för att införa en sådan — motiverar en övergång.

Enighet lorde råda om att bostadsfinansieringssystemet bör fungera så att ett i reala termer planerat bostadsbyggande skall kunna genomföras utan störningar som beror på brister i detta syslem. Detta innebär i första hand att elt godtaget bostadsprojekt inte skall försenas på grund av att byggnadskredit inte kan ställas till förfogande. Även om det nuvarande systemet fungerar relativt väl i en situation med låga anspråk och tillräckliga finansieringsmöjligheter i bankerna har utskottet inte övertygats om alt förhållandel blir likartal eller bättre under andra förutsättningar med större påfrestningar på systemet. I detta sammanhang har borisetts från de svårigheter som oavsett system är förenade med överkoslnaderna. Tanken på en integrerad finansiering kan därför enligt ulskotlets mening nu inte avvisas på här angivna skäl.

Del andra i propositionen redovisade motivet för att bibehålla det nuvarande finansieringssystemet är, som nämnts, att de administrativa vinsterna vid övergång till totalfinansiering skulle vara för små för att väga upp olägenheterna. I denna del hänvisas i propositionen endast till kapitalmarknadsulredningens överväganden. Enligt civilutskottets mening är utredningens analys av de administrativa huvudformerna för integrerad och fullständig finansiering inte fullföljd så långt alt denna slutsats kan godtas. Tanken på en toialfinansiering kan därför inte heller avvisas på angivna skäl.

Utskottet kan sålunda inte förorda ett riksdagens direkta beslut som innebär att del nuvarande finansieringssystemet på bostadsmarknaden skall bibehållas. Fördelarna med en integrerad och samordnad finansiering är enligt civilutskottels mening belagda.

Civilutskottet förordar i stället att finansutskottet hos regeringen begär en ytterligare konkretisering av de administrativa och organisatoriska övervägandena i syfte att nå fram till en alternativ lösning med toialfinansiering av bostadsbyggandet. Något uttalande som binder de instilulionella formerna från riksdagens sida är inte nu påkallat.

4.3 Förändringar inom nuvarande finansieringssystem

4.3.1  Enskilt finansierade bostäder

Propositionens utgångspunkter när det gäller det realt planerade byggandels ställning innebär enligt regeringsprotokollet (s. 92 n) att såväl statligt

CU 1979/80: ly                                                                         6

som privat finansierad nyproduktion av bostäder skall säkerställas genom prioriterad upplåning. 1 fråga om ombyggnad görs i denna del inga uttalanden. Delta uttalande möter invändning genom motionen 1978/79:788 (s) yrkandet 20 a med dess förslag att det enskilt finansierade bostadsbyggandet inte skall finansieras med prioriterade lån.

Uttalandet i propositionen motiveras med alt den enskilt finansierade bostadsproduktionen används i den ekonomiska politiken för att påverka arbetskraftsefleifrågan och därmed sysselsättningen. Motionsförslaget hänvisar å sin sida dels till alt det enskilt finansierade byggandet faller utanför den bostadspolitiska prövningen, dels till behovet av att i första hand säkra krediter för det socialt nödvändiga bostadsbyggandet.

Enligt civilutskottels mening är också del enskilt finansierade bostadsbyggandet, främst av småhus, viktigt även från bostadspolitisk synpunkt. Detta byggande avlöser utan subvenlionskrav anspråk på eljest subven-tionskrävande statslån. Del kan fillgodose de boendes önskemål och bidra till en önskvärd utveckling. Det motverkar inte de allmänt omfattade bostadspolitiska ambitionerna. Avsikten är (prop. s. 92 n-93 ö) att det maximala beloppet för bottenlån inte skall höjas snabbare än lånetaket för statliga bostadslån. Civilutskoltel föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringsförslaget i denna del och därmed avstyrker motionen 1978/79: 788 (s) yrkandet 20 a.

4.3.2 Bostadskomplement och följdinvesteringar

I motionen 1978/79: 396 (vpk) yrkandet 10 (delvis) föreslås att riksdagen begär förslag om en statlig - och därmed prioriterad - totalfinansiering av även bostadsbyggandets följdinvesteringar. Yrkandet har inte fått någon specifik motivering i motionen. Vidare föreslås i motionen 1978/79: 788 (s) yrkandet 21 (delvis) en statligt garanterad finansiering - sålunda en prioritering — även av byggandet av bostadskomplement.    »

Kraven som sådana på en god total bostadsmiljö för boende i skilda typer av bostadsområden har inte mött invändning från något håll. När det gäller frågan om att på bostadskreditmarknaden prioritera följdinvesteringar måste emellertid ytterligare krav ställas på en konkretisering av anspråken. Det finns nu inte förutsättningar för att i en samlad lånemarknad prioritera samtliga följdinvesteringar. Motionen 1978/79:396 (vpk) yrkandet 10 bör därför avstyrkas såvitt nu är i fråga.

När del gäller bostadskomplement får konkretiserade anspråk behandlas inom lånesystemets ram. Sådana frågor berörs nedan. Del anförda leder civilutskotlet till att föreslå finansutskottet att avstyrka även motionen 1978/79:788 (s) yrkandet 21 i här behandlad del.

En specifik aspekt på finansieringen av vissa bostadskomplement vid ombyggnad av bosläder tas upp i motionen 1978/79: 488 (s) yrkandet 3. Där föreslås ett uttalande av innebörd att en ökande förnyelse av den befintliga bostadsbebyggelsen ställer nya krav på en statlig finansiering, krav som bör tillgodoses.

CU 1979/80:ly                                                                          7

Den sedermera tillkallade utredningen om stadsförnyelse (Bo 1979:04, direktiv 1979: 127) har lill huvuduppgift all se över de regler som påverkar verksamheten med förnyelse av bebyggelsemiljön - såväl de regler som i tekniskt och ekonomiskt hänseende styr förnyelsen som de regler som avser beslutsprocessen och olika parters medverkan i denna. Bland aktuella uppgifter ingår också de finansieringsvillkor som gäller. I direktiven anförs bl.a. att det är viktigt alt uppmärksamma alt ombyggnad och sanering i många fall kan och bör leda till att en byggnad utnyttjas både för bostäder och andra ändamål.

Molionsförslagets syfte torde läckas av och får prövas i del angivna utredningsarbetet. Det får därmed anses vara så långt som möjligt tillgodosett. Finansutskottet bör därför avstyrka motionen 1978/79:488 (s) yrkandet 3.

4.3.3    Lokaler som nu endast räknas in i pantvärdet

Regeringen har i propositionen 1978/79:209 om ändring i bostadsbeskattningen, mm., bl.a. föreslagit riksdagen att godkänna vad i regeringsprolokollet förordats i fråga om bostadslån till panlvärdelokaler. Där anförs (s. 32) att i låneunderiagel vid såväl ny- som ombyggnad skall få ingå även de lokaler som nu endast kan räknas in i pantvärdet liksom inte belåningsbara lokaler om dessa är av ringa omfattning eller eljest särskilda skäl föreligger. Förslagen i motionema 1978/79: 2697 (vpk) och 1979/80: 36 (s) om avslag på propositionen omfattar även det här upptagna yrkandet.

En allmän förutsättning för att lokaler skall få räknas in i låneunderiagel har varit att de har till ändamål att förse de boende inom ett bostadsområde med varor och tjänster - ett klart behov har krävts. Enbart i panlvärdet räknas f. n. in lokaler som är till påtaglig nytta för i huvudsak de boende inom området och som fyller ett normalt servicebehov. Icke belåningsbara är lokaler som betjänar elt betydligt större område. Som exempel kan anges teatrar, biografer, hotell, större simhallar, kontor och industrier, sjukvårdsinrättningar för sluten och halvöppen vård och sIöitc kommersiella lokaler.

Civilutskotlet har ingen erinran mot det ovan nämnda förslaget i propositionen 1978/79:209. Det bör med avstyrkan av motionsförslagen i motsvarande del tillstyrkas av finansutskottet. Vad som anförts i regeringsprotokollet om belåning i vissa undantagsfall av eljest inte belåningsbara lokaler innebär ingen ändring av vad som redan gäller.

4.3.4    Vårdinstitutionen för äldre m. fl.

I årets budgetproposition (prop. 1978/79: 100 bilaga 16 s. 134-135) konstateras att det finns en väl etablerad ansvarsfördelning mellan staten, landstingskommunerna och kommunerna inom äldreomsorgerna och alt denna ansvarsfördelning inte har ifrågasatts. Bostadsministem anser att det inte finns några skäl alt förändra den. Hon anför i anslutning därtill att det

CU 1979/80: ly                                                                         8

inte heller finns anledning att överväga att mera generellt vidga bostadslånesystemets tillämpningsområde till att omfatta delar av långtidsvården - något som även kreditpolitiska överväganden anses tala emot.

I motionen 1978/79:2081 (c, s) föreslås att riksdagen begär en sådan ändring av bostadsfinansieringsförordningen "att sjukplatser, integrerade i äldrevårdsanläggningar för vilka bostadslån utgår, jämställs med övriga komplementlokaler när det gäller möjligheten till bostadslån". I motionstexten hänvisas till kreditsvårigheter när långvårdsavdelningar skall integreras i bostadsprojekt. Syftet torde inte vara att påkalla sådana lån som kan förenas med räntebidrag.

Inte heller civilutskotlet anser det finnas skäl att principiellt överföra finansieringen av sjukvårdslokaler som långvårdsavdelningar eller sjukhem till bostadssektorn. Möjlighet finns redan nu att med bostadslån finansiera sjukrum eller läkarmottagning för den som bor t. ex. i ett servicehus.

öm det emellertid gäller att i enstaka fall underlätta finansieringen av lokaler, där en integration i bostädema är önskvärd, kan det kanske vara befogat att en undantagsmöjlighet öppnas på likartat sätt som i fråga om integrerade skollokaler. Ulan att ta ställning i den bakomliggande lämpligheten av integrerade anläggningar, något som närmast skulle falla under socialutskottets prövning, har civilutskotlet förutsatt att den genom motionen väckta frågan tas upp i äldrevårdsberedningens arbete. Skulle ändringar anses befogade i regeringens prövning får därav påkallade förslag föreläggas riksdagen. Något uttalande från riksdagens sida är nu inte lämpligt. Finansutskottet bör därför avstyrka motionen 1978/79:2081 (c, s).

Vidare föreslås i motionen 1978/79: 1570 (m), med hänvisning till motiv i motionen 1978/79: 1108, alt riksdagen begär förslag som syftar lill att samma möjligheter till statliga bostadslån införs för ålderdomshem som för bostadshotell, servicehus och liknande boendeformer avsedda för äldre och handikappade. Yrkandet innefattar sålunda krav såväl på prioritering av dessa krediter på bostadsmarknaden som på räniebidragsmöjligheter.

I den lill socialutskottet hänvisade propositionen 1979/80: 1 om samhällets socialtjänst m.m. föreslås bl. a. (s. 286) att begreppet servicehus används även för ålderdomshem. Bl. a. har därvid förutsatts en strävan att successivt övergå från helinackordering lill elt boende med mer individuellt anpassad service. I anslutning därtill anmäls socialutredningens förslag att alla kostnader för alt bygga servicehus, inberäknat de nuvarande ålderdomshemmen, skall kunna finansieras med hjälp av statliga lån. Frågan anges komma alt ytterligare övervägas inom regeringskansliet. Med hänsyn därtill är det enligt civilulskotlets mening inte lämpligt att nu föregripa dessa överväganden. Förslaget i motionen 1978/79: 1570 (m) bör därför avstyrkas.

CU 1979/80: ly                                                                         9

4.3.5  Förvärv av äldre småhus

1 det till propositionen 1978/79: 165 fogade regeringsprotokollet (s. 93-94) anmäler föredraganden frågan om finansiering av förvärv av äldre småhus och anför att det inte är en lämplig lösning att generellt öka möjligheterna till lån för sådana, nu oprioriterade, förvärvslån - vare sig genom att vidga utrymmet för sådana lån i bosladsinstituten eller pä något annat sätt. Skälen för denna ståndpunkt är - förutom de mer övergripande effekterna på kapitalmarknaden m. m. - alt sådana ökade lånemöjligheler skulle inverka prishöjande och sålunda motverka sitt syfte. Det finns däremot, enligt föredraganden, anledning alt i anslutning lill bostadsrätts-utredningens arbete pröva frågan om behovsprövade lån även till förvärv av äldre småhus. De närmare riktlinjerna skall prövas i utredningsarbetet och i bostadsministerns överväganden i anslutning därtill.

Motionen 1978/79: 2527 (m) yrkandet 4 innehåller förslaget att riksdagen begär en utredning om åtgärder som underlättar finansieringen vid köp av äldre villafastigheter. Motionärerna anför att de är utomordentligt tveksamma mot en ordning med behovsprövade lån. En särskild utredning bör i stället studera bl. a. hur man genom en lämplig anpassning av amorterings-reglerna skall kunna förbättra refinansieringsreglerna utan alt sniåhuspri-serna stiger.

Bostadslån för förvärv av hus kan nu utgå endast om huset uppförts med stöd av sådant lån och då endast till kommun, allmännyttigt bostadsföretag eller vissa bostadsrättsföreningar.

1 låneunderlaget vid ombyggnad av flerfamiljshus får i vissa fall ingå, förutom ombyggnadskostnaderna, ett ingångsvärde för ombyggnadsfastigheten - högst 40% av godkänd ombyggnadskostnad. Då detta system infördes (CU 1975/76:22 s. 35-36) föreslogs i motioner, (c) resp, (m). ett motsvarande system även för småhus. Utskottet avstyrkte förslaget med hänvisning lill alt det skulle ställa stora anspråk på den prioriterade sektorn och öka kostnaderna för räntebidrag. Riksdagen följde utskottet.

I det nyssnämnda betänkandet anförde civilutskotlet enhälligt att — om önskemålet är all öka möjligheterna för personer i vissa inkomstlägen att köpa och bygga om småhus - del fanns möjlighet att överväga mer riktade stödformer utan en bred spridning av vissa negativa effekter lill hela sektorn som sådan.

Vid ombyggnad av småhus får - om underliggande kredit för ombygg-nadskoslnaden inte kan erhållas - bosttidslånet fördjupas. Därutöver finns särskilda regler om fördjupning vid ombyggnad av egna hem i vissa områden. Denna möjlighet är liksom ingångsvärdet maximerad så att lånet totalt inte får överstiga 140% av låneunderlaget för ombyggnaden.

Elt allmänt krav på att öka finansieringsmöjligheterna vid överlåtelser av småhus är enligt ulskoltels mening en fråga vars tyngdpunkt ligger på kapilalmarknadsseklorn. Bosladslångivningen och vad därtill anknyter har hittills riktal intresset mot krediter som syftar till att öka och förbättra

CU 1979/80: ly                                                                        10

bostadsbeståndet. Möjligheterna att frigöra uppkommet eget kapital vid försäljningar av småhus och bostadsrätter har endast undantagsvis aktualiserats som en bostadspolitisk fråga. Civilutskotlet har inte funnit anledning att nu gå ifrån denna principiella ansvarsfördelning. Utskottets ovan refererade bedömningar av kreditmöjligheterna vid försäljning som följs av upprustning är dock fortfarande gällande - endast ett riktat stöd har ansetts kunna övervägas. Civilutskotlet har från sina utgångspunkter sålunda den meningen att förslaget i motionen 1978/79: 2527 (m) yrkandet 4 bör avstyrkas. Delta innebär en anslutning, från samma utgångspunkter, till uttalandet i propositionen att det inte är en lämplig lösning att generellt öka möjligheterna att få nu opriorilerade förvärvslån. Anmälan av regeringens avsikter när del gäller avsedda utredningar bör inte föranleda något riksdagens uttalande.

Ett mer begränsat krav på ökade möjligheter till förvärvskrediter när förvärvet följs av genomgripande ombyggnad har en mer direkt anknytning till det bostadspolitiska fältet. Som ovan angetts har sådana frågeställningar tidigare diskuterats och reformer även genomförts när del gäller flerbostadshus. Denna specifika fråga aktualiseras nu genom motionerna 1978/ 79: 790 (m) och 2099 (c) i lidigare inte behandlad del. Dessa förslag syftar till att underlätta finansieringen av köp som följs av väsentlig upprustning. Den förstnämnda motionen (m) går ut på att kreditinstitutens möjligheter att ge förvärvslån skall ökas när förvärvet kombineras med omfattande energisparande renovering. Den senare motionen (c) tar sikte på alt öka möjligheteina till räntebidragsberättigande kredit så att sådan kredit vid upprustning omfattar även förvärvskostnaden. Detta innebär ett krav på att förvärvskredilen prioriteras.

Med hänsyn emellertid till att de aviserade övervägandena får anses läcka även de sålunda aktualiserade förslagen, bör några åtgärder enligt motionsyrkandena inte påkallas av riksdagen. Förslagen i motionerna 1978/79: 790 (m) och 2099 (c) såvitt nu är i fråga bör därför enligt civilutskottels mening avstyrkas.

4.3.6 Bostadsinstitutens finansieringsmöjligheter m.m.

Bosladsinstitutens finansieringsmöjligheter styrs av den gällande kredit-politiska lagstiftningen. Institutens nyutlåning styrs genom riksbankens rekommendation alt denna lill 90 % skall avse prioriterade objekt medan återstoden får avse t. ex. förvärvskrediler, om- och tillbyggnad ulan statliga lån saml inte statsbelånade affärs- och kontorshus. Regeringen föreslår nu alt riksdagen godkänner en ordning enligt vilken bosladsinstituten ger ut olika obligationsserier, en likviditetsgrundande för att finansiera prioriterade ändamål och en inte likviditelsgrundande för den opriorilerade utlåningen. Obligationerna för oprioriterade krediter skall vara föremål för emissionskontroll.

Innebörden i regeringens förslag är all bättre kunna anpassa krediter för

CU 1979/80: ly                                                                        11

oprioriterade ändamål med hänsyn till kreditmarknadsläget, medan denna kreditvolym sett över en längre tidsperiod bör kunna vara av ungefär samma omfattning som i nuvarande system.

Härmed ställs förslaget i motionen 1978/79: 2527 (m) yrkandet 3 enligt vilket riksdagen bör avslå regeringens förslag.

Enligt civilutskottels mening är. utifrån de synpunkter som utskottet har att företräda, förslaget i propositionen välmotiverat. Frågorna om gränsdragningen mellan vad som skall vara prioriterade resp. oprioriterade ändamål har ovan behandlats. Omfattningen av de opriorilerade krediterna vid skilda tillfällen måste kunna anpassas lill kredilmarknadsläget. Förslaget i propositionen syftar till att göra delta möjligt utan att, sett över en längre period, åstadkomma någon principiell minskning av dessa krediters omfattning. Civilutskotlet föreslår därför att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och sålunda avstyrker motionen 1978/79: 2527 (m) yrkandet 3.

4.3.7 Amorteringstiden för bottenlån

Regeringens förslag är alt riksdagen godkänner uttalandet att bosladsinstitutens utlåningsvillkor ändras så alt amorteringstiden dels förkortas enligt kapitalmarknadsulredningens förslag när det gäller nybyggnad och vissa ombyggnader, dels i vissa fall något förlängs i fråga om genomgripande ombyggnad till nybyggnadsstandard. Förslaget har inte mött invändningar i motioner.

Civilutskotlet föreslår all finansutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Stockholm den 8 november 1979

På civilutskottels vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m), Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Maj-Lis Land-berg (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Dahl (s), Sven Eric Åkeifeldt (c). Magnus Persson (s), Bertil Dahlén (fp), Per Olof Håkansson (s), Eivor Nilson (c) och Kerstin Ekman (fp).

CU 1979/80: ly 12

Avvikande meningar

1  Totairmansiering (4.2)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Bertil Dahlén (fp) och Kerstin Ekman (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar "I propositionen" och pä s. 5 slutar "nu påkallat" bort lyda:

Enligt utskottets mening har det nuvarande finansieringssystemet fungerat tillfredsställande. Uppgörelsen med bankerna om byggnadskreditiven för innevarande år blev t. ex. klar på elt mycket tidigt stadium. Det finns f. n. ingen anledning att tro alt systemet inte skulle fungera i framtiden. Mot den bakgrunden bör man f. n. inte överväga en totalfinansiering. Om det mot förmodan skulle finnas anledning alt utreda förekomsten av administrativa problem i samband med den långfristiga finansieringen bör det enligt civilutskottels mening ankomma på delegationen för bostadsfinansiering alt göra dessa överväganden.

Utskottet förordar sålunda att finansulskoltel tillstyrker ett godkännande av vad i regeringsprotokollet förordats i denna del och därmed avstyrker de här behandlade motionsförslagen.

2  Enskilt finansierade bostäder (4.3.1)

Per Bergman, öskar Lindkvist, Lars Henrikson, Maj-Lis Landberg. Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s, 6 som börjar ""Enligt civilutskottels"' och slutar "yrkandet 20 a" bort lyda:

Kreditprioriteringens grundläggande syfte är att av otillräckliga totala resurser säkra finansieringen av de för samhällsutvecklingen oundgängliga byggnadsprojekten. En fortsatt prioritering av enskilt finansierade bostäder främjar ett bostadsbyggande som är avsett att tillgodose höga anspråk från en betalningsslark grupp och som inte styrs av bosladssociala överväganden. Det i propositionen anförda argumentet alt man genom en fortsatt prioritering vill säkra efterfrågan på arbetskraft saknar anknytning lill nuvarande situation på byggarbetsmarknaden.

3  Bostadskomplement och följdinvesteringar (4.3.2)

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson. Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl. Magnus Persson och Per Olof Håkansson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s, 6 som böljar "När det" och slutar "behandlad del"' bort lyda:

När det gäller bostadskomplementen bör gränsen mellan det prioriterade och opriorilerade området bestämmas med utgångspunkt i bostadssociala

CU 1979/80: ly                                                                        13

värderingar. Inom den statsbelånade eller eljest prioriterade sektorn bör falla samtliga de bostadskomplement som krävs fören fullvärdig boendemiljö. Finansutskottet bör därför tillstyrka motionen 1978/79:788 (s) yrkandet 21 i här behandlad del.

4   Förvärv av äldre småhus (4.3.5)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Bostadslån för" och på s. 10 slutar "riksdagens uttalande" bort lyda:

Civilutskotlet ansluter sig till de redovisade bedömningarna och förordar att finansutskottet tillstyrker motionen 1978/79: 2527 (m) yrkandet 4.

dels den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar "Med hänsyn" och slutar "mening avstyrkas" bort lyda:

Den enligt ovan förordade utredningen bör även studera möjligheterna att underiätta finansieringen av köp som följs av väsentlig upprustning i enlighet med vad som anförts i motionerna 1978/79: 790 (m) och 2099 (c) i nu behandlad del. Civilutskotlet förordar att finansutskottet med anledning av dessa motioner föreslår riksdagen alt som sin mening ge regeringen delta till känna.

5   Bostadsinstitutens finansieringsmöjligheter m. m. (4.3.6)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Bertil Danielsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar "Innebörden i" och slutar "yrkandet 3" bort lyda:

Flera av remissinstanserna, däribland Bankföreningen och Näringslivets byggnadsdelegation har menat att en sådan ordning endast kan accepteras under förutsättning att de oprioriterade obligationerna får emitteras utan emissionskontroll och med fri ränlebildning.

Man bör utgå från en sådan inriktning av kreditpolitiken att kapitalmarknadsregleringarna successivt kan avskaffas. Så länge emissionskontrollen beslår är det emellertid inte rimligt att just oprioriterade bostadsobligationer skulle undantas från denna. De låneobjekt det här är frågan om -bl. a. belåning av fastigheter i samband med överlåtelser, om- och tillbyggnader utan statliga lån - torde höra lill de minst ränlekänsliga på lånemarknaden till följd av gällande skatteregler. Frihet frän ränte- och emissionskontroll inom denna sektor skulle möjliggöra en sådan räntesältning att betydande belopp kan undandras marknaden för industriobligationer. Det är inte på denna sektor en lättnad av emissionskontrollen bör påbörjas.

Mot denna bakgrund ställer sig civilutskottet tveksamt till en avveckling av del nuvarande systemet, som åtminstone ger vissa garantier i vad avser

CU 1979/80:ly                                                         14

finansieringen av oprioriterade låneobjekt. En reform bör anstå till dess det finns bättre förutsättningar att tillgodose kravet på frihet från emissionskontroll och räntereglering.

Med hänvisning till det anförda förordar civilutskottet att finansutskottet med tillstyrkan av motionen 1978/79:2527 (m) yrkandet 3 föreslår riksdagen alt inte godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i motsvarande del.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979