LU4Y (Yttrande 1995/96:LU4Y)

Lagutskottets yttrande 1995/96:LU4y

Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik

Till trafikutskottet

1995/96

LU4y

Trafikutskottet har den 19 mars 1996 beslutat att bereda samtliga utskott tillfälle att senast den 23 april 1996 avge yttrande över förslag i proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik jämte motioner i de delar som rör respektive utskotts beredningsområde.

I propositionen föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till mål för en nationell IT-strategi (avsnitt 4.1) samt godkänner regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter när det gäller att främja IT-utvecklingen (avsnitt 4.3). Prioriteringarna gäller rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning. Lagutskottets beredningsområde berörs i avsnitt 5.1, som behandlar rättsordningen.

Med anledning av propositionen har väckts sammanlagt tio motioner med ett 80-tal yrkanden. Fem motionsyrkanden berör helt eller delvis lagutskottets beredningsområde.

Lagutskottet, som beslutat avge yttrande i ärendet, får anföra följande.

I propositionens avsnitt 5.1 anför regeringen att anpassningen och utvecklingen av rättsordningen skall påskyndas i syfte att undanröja de rättsliga hindren för en rationell användning av IT. Målet är att genomföra vissa högprioriterade författningsändringar inom tre år. Målet är också att finna effektiva former för en kontinuerlig rättslig uppföljning av den snabba utvecklingen på IT-området. Mot bakgrund av de IT-rättsliga frågornas komplexitet och gränsöverskridande karaktär skall ett rättsligt observatorium inrättas. Observatoriet skall tills vidare knytas till regeringens IT-kommission. Observatoriet skall bl.a. göra en samlad kartläggning av alla rättsliga frågor som aktualiseras av utvecklingen på IT-området.

Ett spörsmål som gäller det rättsliga observatoriet tas upp i motion T56 av Stig Sandström m.fl. (v). Motionärerna anser att riksdagsledamöter bör ingå i observatoriet. I motionen yrkas tillkännagivande härom (yrkande 8).

Enligt utskottets mening är det i lagstiftningsarbete i många fall viktigt att parlamentariker och olika intressegrupper i allmänhet får tillfälle att på ett så tidigt stadium som möjligt komma in i ett reformarbete. Politiker och specialister bereds därmed goda förutsättningar för ett fruktbart samarbete. I förevarande fall är det emellertid inte fråga om något traditionellt lagstiftningsarbete. Observatoriet är, såvitt utskottet kan bedöma, snarast avsett att vara ett

kontaktorgan som bl.a. skall utföra ett expertbetonat juridiskt kartläggnings-	1995/96:LU4y
arbete. Arbetet skall bedrivas i nära samverkan med regeringens IT-
kommission, som är ett rådgivande organ till regeringen i övergripande och
strategiska frågor på IT-området. Inte heller kommissionen, vars arbete skall
pågå till utgången av år 1996, har i uppdrag att framlägga konkreta lagför-
slag. IT-kommissionen skall endast belysa rättsliga frågor, bl.a. upphovsrätt,
sekretess, integritetsskydd och datasäkerhet, och är inte parlamentariskt
sammansatt (dir. 1995:1, skr. 1995/96:103 s. 9–10).
Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl att förorda att det
rättsliga observatoriet skall ha en parlamentarisk sammansättning. I de fall
observatoriets kartläggningsarbete påvisar behov av lagstiftningsåtgärder
utgår utskottet från att regeringen tillkallar kommittéer och utredare i den
utsträckning som är erforderligt och i samband därmed överväger om parla-
mentariker bör knytas till utredningsarbetet. Det anförda innebär att utskottet
anser att motion T56 yrkande 8 bör avstyrkas.
I propositionen anger regeringen fem rättsområden som skall prioriteras.
De prioriterade rättsområdena avser integritetsskyddet, regelverket för
elektronisk dokumenthantering i offentlig förvaltning, upphovsrätt, reglering
av distansarbete och telelagen. Målet är att inom tre år genomföra erforder-
liga författningsändringar inom dessa prioriterade områden. Av de priorite-
rade rättsområdena tillhör upphovsrätten lagutskottets beredningsområde.
Mats Odell m.fl. (kds) anser i motion T52 att det behövs en bredare lagö-
versyn än vad regeringen angett. Enligt motionärernas mening verkar rege-
ringens prioritering vara gjord mest i syfte att lyfta fram de rättsområden där
man bedömer att resultat kan förväntas. I motionen yrkas tillkännagivande
om att en bredare lagöversyn bör komma till stånd (yrkande 2).
Lagutskottet kan – såvitt gäller utskottets beredningsområde – inte se att
det föreligger något omedelbart behov av att prioritera ytterligare rättsområ-
den. Om det i samband med den kartläggning som det rättsliga observatoriet
skall utföra visar sig att det finns ett behov av att ge förtur också till andra än
de upphovsrättsliga frågorna på civilrättens område, förutsätter utskottet att
IT-kommissionen kommer att uppmärksamma regeringen härpå. Utskottet
förordar för sin del att motion T52 yrkande 2 avstyrks.
Beträffande det prioriterade rättsområde som berör lagutskottet – upp-
hovsrätten – anförs i propositionen att den s.k. mediasammansmältningen
och användningen av datorlagrade verk innebär nya krav på rättsskyddet och
på rättighetsadministrationen. Upphovsrättssystemet och skyddet för intellek-
tuella äganderätter utsätts för betydande påfrestningar genom digitalisering-
en. Denna gör det möjligt att, på sätt som inte varit möjliga tidigare, kom-
primera verk och annan information, komprimera informationen i multime-
diaform, överföra och kopiera information med stor hastighet och slutligen
även att manipulera informationen. Den nya tekniken kan, anförs vidare,
medföra att upphovsmännen och andra rättighetshavare i hög grad förlorar
kontrollen över användningen av sina verk och prestationer. Samtidigt finns
det risker att IT:s långtgående kontrollmöjligheter utnyttjas på ett sätt som
äventyrar olika intressen i informationsfrihet och som måste stämmas av mot
ensamrättsanspråken. Den nya tekniken har, enligt vad som anförs i proposit-
ionen, inverkan på verksbegreppet, upphovsmannabegreppet, tillämpningen	2

av de ekonomiska rättigheterna, tillämpningen av rätten att kontrollera of-	1995/96:LU4y
fentliga framträdanden samt tillämplig lag i samband med internationell
överföring av information.
Upphovsrättsliga frågor tas upp i två motioner. I motion T58 anför Eva
Flyborg m.fl. (fp) att den nuvarande lagstiftningen inte är anpassad till den
snabba utvecklingen som skett på IT-området. I motionen anförs vidare att
utvecklingen av elektroniska nätverk innebär att immateriella rättigheter lätt
kan spridas utan medgivande. Enligt motionärernas mening bör utredas vilka
möjligheter som finns till standardisering av elektronisk märkning på i dag
upphovsrättsligt skyddade verk. I motionen yrkas tillkännagivande om vad i
motionen anförts angående behovet av rättslig översyn över av IT-
användingen berörda lagar (yrkande 1).
I motion T51 anför Carl Bildt m.fl. (m) att förutsättningarna för upphovs-
rätten radikalt förändrats genom de möjligheter som nu finns att med digital
teknik sprida verk och framställa nya exemplar med enkla metoder till nästan
obefintliga kostnader. Enligt motionärernas mening är det viktigt att upp-
hovsrätter skyddas samtidigt som ett effektivt användande av tekniken inte
hämmas. I motionen ställs frågan om elektroniskt baserad information, ex-
empelvis texter, ljud och bilder, skall skyddas på samma sätt som datorpro-
gram. Motionärerna anser att det till stor del bör vara upphovsmännens upp-
gift att se till att de verk de framställer inte kan missbrukas genom mångfald-
igande och spridande. Om upphovsmännen ges ett utökat ansvar ökar incita-
menten för att utveckla säkra system, exempelvis kopieringsskydd och
elektroniska signaturer som kan styrka behörigheter. Sverige bör enligt mot-
ionärernas mening kunna spela en pådrivande roll inom framför allt EU för
att få till stånd internationella anpassningar. Motsvarande bör gälla för de
förändringar som kan behövas på andra områden inom civilrätten. I huvud-
sak bör dock enligt motionärerna den internationella anpassningen ske inom
ramen för rådande avtalsfrihet. I motionen yrkas tillkännagivande om vad
som sålunda anförts om principerna för anpassningen av lagstiftningen till de
krav som den informationstekniska utvecklingen reser (yrkande 2).
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om behovet av att
anpassa den upphovsrättsliga lagstiftningen till de nya krav som aktualiseras
genom IT. I sammanhanget måste emellertid beaktas att lagstiftningen sedan
länge bygger på internationella konventioner och att IT-utvecklingen i en allt
högre grad kräver att de nödvändiga rättsliga anpassningarna får största
möjliga internationella acceptans. Detta betyder att tyngdpunkten i de
svenska aktiviteterna på området i första hand måste fokuseras på det arbete
som bedrivs på det internationella planet. Så är också fallet. Inom FN-
organet WIPO (Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten)
pågår arbete med nya internationella konventioner om immateriella rättighet-
er med anledning av den nya informationstekniken. Avsikten är att frågorna
skall behandlas vid en diplomatkonferens, om möjligt redan under december
månad 1996. Arbete sker på grundval av förslag från WIPO:s medlemslän-
der. Sverige deltar aktivt i det förberedande arbetet inför diplomatkonferen-
sen genom deltagandet i industriländernas samarbetsgrupp för immaterialrätt,
den s.k. Stockholmsgruppen. Inom EU deltar Sverige i rådets arbetsgrupp om
immaterialrätt, där arbetet för närvarande är inriktat bl.a. på att utarbeta	2

förslag som gemenskapen avser att lägga fram vid den kommande diplomat-	1995/96:LU4y
konferensen.
När det gäller arbetet inom EU vill utskottet vidare erinrar om att kom-
missionen år 1995 framlade en grönbok om upphovsrätt och närstående
rättigheter i informationssamhället, KOM (95) 382. Boken är avsedd som ett
underlag för diskussioner om en mängd frågor som främst hänger samman
med internationella digitala överföringar av upphovsrättsligt skyddat materi-
al. I grönboken konstateras att utvecklingen av informationssamhället förut-
sätter att en mängd nya varor och tjänster skapas och att dessa i full utsträck-
ning kan dra nytta av de s.k. elektroniska motorvägarna. Skapandet av nya
tjänster och varor bygger på betydande investeringar. Vidare påpekas att
ansträngningar för att främja investeringar endast är genomförbara om det
finns ett tillräckligt skydd i den digitala miljön för upphovsrätt och närstå-
ende rättigheter. Det framhålls att stora skillnader i skyddsnivån kommer att
innebära hinder för uppbyggandet av informationssamhället. I grönboken
ställs frågan om redan genomförda harmoniseringsåtgärder, däribland skyd-
det för databaser, är tillräckliga eller om mer långtgående harmoniseringar av
den nationella lagstiftningen behövs. Därvid framhålls att bristande harmoni-
sering av ensamrätten till utnyttjande, reproduktion m.m. av skyddade verk
och tjänster skulle leda till en uppsplittring av marknaderna. Om marknader-
na splittras kan det hindra skapandet av sådana nya tjänster som endast kan
bli lönsamma om de förs ut på en större marknad än den nationella. Mot den
bakgrunden tas i grönboken upp vissa både övergripande och mera specifika
frågor om mera långtgående harmoniseringsåtgärder. En övergripande fråga
gäller huruvida man också i framtiden bör hålla fast vid principen om lag-
stiftningens territoriella begränsning, dvs. om skyddets omfattning skall
avgöras enligt reglerna i den stat där skyddet i varje särskilt fall begärs eller
om man kan tänka sig en annan ordning, t.ex. att lagstiftningen i den stat där
tjänsten har sitt ursprung alltid skall vara styrande. Bland de specifika frå-
gorna som tas upp i grönboken kan nämnas bl.a. rätten till mångfaldigande,
överföring till allmänheten, rätten till digital överföring och spridning samt
rätten till digital sändning.
Också de frågeställningar som särskilt aktualiseras i motionerna är behand-
lade i grönboken. Sålunda konstateras att det genom digital teknik är möjligt
att automatiskt identifiera (”tatuera”), skydda och förvalta verk och tjänster
förutsatt att det byggs upp sådana system. För att undvika att informations-
samhällets framväxt sker på rättighetshavarnas bekostnad framstår sådana
system med internationell räckvidd som nödvändiga. I grönboken redovisas
vidare ett särskilt projekt, CITED-projektet (Copyright in Transmitted
Electronic Documents), som finansieras av kommissionen. Projektet grundar
sig på informationsindustrins behov i vid mening och syftar till att skydda
upphovsrätt och närstående rättigheter för alla verk och tjänster som lagras
och överförs i digital form. Målet är att det skall införas ett skyddssystem för
att ”stilla rättighetshavarnas farhågor” och göra det enklare att ställa inform-
ation till förfogande för så många som möjligt. Inom projektet eftersträvas att
definiera en generell modell som är tillämplig för olika sektorer och som tar
alla aktörer och hela informationskedjan med i beräkningen. Modellen defi-

nierar nödvändiga åtgärder mot privatkopiering och modellen prövas i pilot-	1995/96:LU4y
projekt.
Grönböcker brukar följas av s.k. vitböcker där kommissionen drar upp
riktlinjer för den lagstiftning som bör åstadkommas. I kommissionens ar-
betsprogram för år 1996 har uppföljning av grönboken om upphovsrätt och
närstående rättigheter i informationssamhället tagits upp som ett särskilt
projekt.
Mot bakgrund av att enskilda länder har ytterst begränsade möjligheter att
anta nationella lösningar på det upphovsrättsliga området är nödvändigt att
Sverige aktivt deltar i det internationella arbetet och där med kraft driver de
frågor som är angelägna från svenska utgångspunkter. Utskottet utgår från att
regeringen i det sammanhanget strävar efter att ta till vara Sveriges intressen
i de frågor som motionärerna tar upp. Utskottet utgår också från att regering-
en i förhandlingarna verkar för att de nödvändiga internationella harmonise-
ringarna skall komma till stånd snarast möjligt.
Några formella tillkännagivanden eller andra åtgärder från riksdagens sida
kan enligt utskottets mening för närvarande inte anses påkallade. Utskottet
anser att motionerna T51 och T58 i nu behandlade delar bör avstyrkas.
I motion T58 anför Eva Flyborg m.fl. (fp) att allt fler medborgare genom
konsumentupplysning bör göras medvetna om de möjligheter som IT erbju-
der. Sådan upplysning kan omfatta råd om villkoren för verksamheten på
näten samt praktisk rådgivning om produkter som underlättar nätets använd-
ning. Vidare bör, enligt motionärernas mening, kunskaper om lågprisdatorer
spridas aktivt. Motionärerna anser att det i fråga om konsumentupplysning
om IT finns viktiga uppgifter för Konsumentverket och andra organisationer
i konsumenternas tjänst. I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konsumentupp-
lysning (yrkande 5).
Enligt utskottets mening har IT en stor potential på konsumentområdet. En
viktig uppgift för den framtida konsumentpolitiken är att på olika sätt ge stöd
så att dessa möjligheter kan vidareutvecklas. Utskottet ser därför med till-
fredsställelse att det i IT-kommissionens uppdrag ingår att lämna förslag till
hur användarnas intressen kan tas till vara inom ramen för en strävan att
åstadkomma en så bred användning av tekniken som möjligt. I propositionen
anför regeringen också att folkbildning om IT och om frågor som rör inform-
ations- och kunskapsanvändning bör prioriteras under de närmaste åren.
I sammanhanget vill utskottet vidare erinra om att det i EU-kommissionens
konsumentpolitiska prioriteringar för åren 1996–1999 påpekas att särskilda
insatser behöver göras för att uppmuntra konsumentorganisationerna att
förändra sina arbetsformer och därmed kunna tillgodogöra sig fördelarna
med den nya informationstekniken. Ett av de prioriterade områdena i hand-
lingsprogrammet är åtgärder för att möjliggöra för konsumenterna att dra
nytta av informationssamhället. Intensifierade åtgärder som innefattar utbild-
ning och upplärning så att konsumenterna till fullo skall kunna utnyttja in-
formationssamhällets möjligheter föreslås. Enligt vad regeringen anfört i
skrivelsen 1995/96:181 Konsumentpolitiken i EU – mål och inriktning för
det svenska arbetet kommer Sverige aktivt att stödja och delta i detta arbete.

Mot bakgrund av vad som sålunda redovisats kan utskottet inte finna annat	1995/96:LU4y
än att konsumentfrågorna är väl uppmärksammade i det pågående arbetet
både på nationell och internationell nivå. Utskottet förutsätter att Konsu-
mentverket och konsumentorganisationerna fortlöpande följer frågorna och
vidtar de åtgärder som det fortsatta arbetet kan föranleda för att tillgodose
konsumenternas krav på information i IT-frågor. Något särskilt tillkännagi-
vande därom från riksdagens sida till regeringen är enligt utskottets mening
inte påkallat. Utskottet anser således att motion T58 också i denna del bör
avstyrkas.
Stockholm den 23 april 1996
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg
(m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg (m), Karin Ols-
son (s), Eva Arvidsson (s), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s),
Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Tomas Högström (m), Yvonne
Ruwaida (mp), Birgitta Carlsson (c), Eva Persson Sellin (s) och Marietta de
Pourbaix-Lundin (m).

Avvikande mening

Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Tomas Högström och Marietta de Pourbaix-
Lundin (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”bör avstyrkas” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att Sverige också fortsättningsvis aktivt
deltar i det internationella arbetet och där med kraft driver frågor som är
angelägna från svenska utgångspunkter. Enligt utskottets mening är det sär-
skilt viktigt att det synsätt på upphovsrätt och IT som förs fram i motion T51
därvid görs gällande från svensk sida. Som framhålls i motionen bör det i
framtiden i huvudsak vara upphovsmännen själva som får se till och ansvara
för att de verk de framställer inte kan missbrukas genom exempelvis mång-
faldigande och olovligt spridande. En sådan huvudprincip ger nämligen
upphovsmännen ett utökat incitament att utveckla från tekniska utgångs-
punkter upphovsrättsligt säkra system. Behovet av lagstiftning på ifrågava-
rande område, som på grund av IT-teknikens snabba utveckling ständigt
behöver ändras, skulle därmed reduceras betydligt. Också i övrigt anser
utskottet att man från svensk sida internationellt bör arbeta i syfte att så långt
det är möjligt undvika ny och omfattande lagstiftning. Utgångspunkten bör i
stället vara att de möjligheter som finns att reglera rättsförhållandena mellan
upphovsmännen och användarna genom civilrättsliga avtal i första hand tas	2

till vara. Härigenom uppnås bl.a. den fördelen att rättsförhållandena succes-	1995/96:LU4y
sivt kan anpassas till den nya tekniken på IT-området och att lagstiftning kan
undvaras.
Mot bakgrund av vad som sålunda anförts anser utskottet att motion T51
yrkande 2 bör tillstyrkas. Däremot bör motion T58 yrkande 1 inte föranleda
någon riksdagens vidare åtgärd.

Gotab, Stockholm 1996

LU4Y

Yttranden

Yttranden