Lönebidrag

Yttrande 1990/91:KrU5

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kulturutskottets yttrande 1990/9 l:KrU5y

Lönebidrag

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har den 19 februari 1991 beslutat bereda kulturutskottet tillfålle att yllra sig över följande molioner om lönebidrag inom kulturinstitutionerna, nämligen moiionerna I990/91:A213, A217, A229, A238, A243, A244, A245, A249, A254, A258, A261, A262, A263 i vad avser yrkande 3 och A273.

Till kulturutskottet har inkommit en skrivelse från Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, vilken överlämnats lill arbels-marknadsulskollet.

Vissa bakgrundsuppgifter GällantJe bestämmelser, m.m.

De grundläggande bestämmelserna om lönebidrag finns i förordningen (1984:519) om introduktions-och lönebidrag.

Bidrag lämnas till arbetsgivare för att stimulera denne att bereda anställning ål sådana arbetshandikappade för vilka andra åtgärder inte lämpligen kan vidtas för alt underlätta en arbetsplacering. Under budgetåret 1988/89 uppgick antalet personer i anställning med lönebidrag till ca 47 000. Därutöver hade uppemot 10 000 personer anställningar för vilka utgick introduktionsbidrag eller särskilt lönebidrag.

Till statliga myndigheter och försäkringskassor saml till allmännyttiga organisationer utgår ulan tidsbegränsning lönebidrag med 100 % resp. 90 % av lönekostnaden. Regeringen kan föreskriva all lönebidrag med 100 % av lönekostnaden skall utgå även lill andra arbetsgivare än de nämnda. Hitintills har årligen särskilda antalsramar fastställts för bidrag till arbetsgivare, som angetts i del föregående. För innevarande budgetår är ramen 5 792 platser för vilka lönebidrag lämnas med hela lönekostnaden. Motsvarande siffra för lönebidrag med 90 % av lönen är 15 100. För andra arbetsgivare utgår 50 % av lönekostnaden i två år och 25 % av samma kostnad i ytterligare två år. Viss möjlighet alt förlänga bidragsliden finns. Under sådan tid utgår likaledes bidrag med 25 % av lönekostnaden.

1 Riksdagen 1989/90. 13 saml. Nr 5y

1990/91 KrUSy

Förslag i budgetpropositionen                           i990/9i:KrU5y

I budgetpropositionen (bil. 12 s. 117 f.) föreslås — mot bakgrund av en gjord utvärdering av lönebidraget och av försök med flexibla lönebidrag vid vissa länsarbetsnämnder som redovisats av AMS (se avsnitt nedan) — att flexibla lönebidrag införs generellt fr.o.m. nästa budgetår. Förslaget innebär bl.a. följande. De nuvarande bestämmelserna om vilka bidragsnivåer som skall tillämpas för skilda kategorier arbetsgivare upphävs. 1 stället skall bidragsnivån fastställas med hänsyn lill den sökandes behov och förutsättningar beträffande arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning. Bidragets storlek skall således inte bestämmas av arbetsgivarens möjligheter att svara för lönekostnader utan av den arbetshandikappades förutsättningar. Lönebidrag skall kunna lämnas upp till 100 % av lönekostnaden för den arbetshandikappade.

I budgetpropositionen anför arbetsmarknadsministern bl.a. följande.

Ell syslem med fiexibia lönebidrag måste medföra all arbetsgivare, som idag får höga lönesubventioner på sikt får räkna med genomsnittligt lägre bidrag. Ibland förs fram en oro för att elt flexibelt lönebidrag skulle medföra alt de, som nu är anställda hos myndigheter och organisationer med en hög subventionsnivå, riskerar alt förlora sina arbeten, därför all arbetsgivarna inte kan betala en större del av lönekostnaden än de gör idag. För egen del utgår jag från all arbetsförmedlingarna kommer att agera på ell sådant sätt att enskilda människor inte skall behöva råka illa ut. Förmedlingarna har alla förutsättningar all bedöma de arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna för de berörda anställda, när de lar upp överläggningar om ftexibla lönebidrag.

De nuvarande volymbegränsningarna som gäller för lönebidrag på högre nivåer föreslås upphävda som en följd av all förslagsanslaget lill lönebidrag förändras lill ell reservationsanslag. Med ell flexibelt lönesystem kommer volymerna i stället all bestämmas av medelstilldelningen och av arbetsförmedlingens och arbelsmarknadsinslilulets förmåga att förhandla om bidragsnivån.

Här bör slutligen nämnas att arbetsmarknadsministern anför all beslut om lönebidrag bör avse en begränsad lid, högst fyra år, och regelbundet omprövas. Hon anger att AMS ullalat att man har för avsikt all ompröva bidraget efter ett år och vid förlängning av bidragsperioden minst vartannat år.

Tidigare riksdagsuttalanden

Frågan om införande av flexibla lönebidrag har varit aktuell under
flera år och arbetsmarknadsutskottet har vid en rad lillfållen uppmärk
sammat de problem som kan uppslå för främst kultursektorn vid
Införandel av sådana bidrag. Även i budgetpropositionen har sådana
problem uppmärksam mals då lönebidragsfrågor behandlats. Eftersom
detta yttrande riktar sig lill arbetsmarknadsutskottet, kan kulturutskot
tet i delta sammanhang begränsa sig till all erinra om riksdagsbehand
lingen förra året (beträffande tidigare budgetbehandling, se främst bet.           2
1986/87:AUll,beL 1987/88:AU11 och beL I988/89:AU12).

I budgetpropositionen 1990 (prop. 1989/90:100, bil. 12 s. 104) avvi- 1990/91:KrU5y sades förslag av AMS om att redan för innevarande budgetår införa ftexibla lönebidrag. Därvid hänvisades till alt regeringen i sina direktiv lill AMS inför styrelsens arbete med anslagsframställningen inför treårsbudgelperioden 1991/92—1993/94 begärt en prövning och bedömning av vilka effekter en generell tillämpning av flexibla lönebidrag skulle få. I direktiven uppmärksammades också bl.a. det förhållandet att vissa myndigheter främst sysselsätter ell jämförelsesvis stort antal personer med lönebidrag. AMS skulle, i samarbete med statskontoret, belysa konsekvenserna för de mest berörda verksamheterna av en omläggning till flexibla lönebidrag. Arbetsmarknadsministern ansåg att ell system med flexibla lönebidrag borde övervägas i samband med att AMS övergår till treåriga budgetperioder, dvs. fr.o.m. budgetåret 1991/92. Vidare anförde hon följande (s. 105).

Ett förslag om förändringar kan då grundas på erfarenheterna av den pågående försöksverksamheten. Också AMS framställning med de särskilda redovisningar, som regeringen har begärt, kan bli ett viktigt underlag vid utformningen av ell förslag om flexibla lönebidrag.

Ett ytlerligare skäl att avvakta med förslaget är, att förändringar av del nuvarande lönebidragssyslemel får effekter för elt stort antal myndigheter, institutioner och ideella organisationer. Det finns skäl all anta all antalet platser med kontinuerligt högt bidrag hos dessa arbetsgivare i många fall kommer att minska i ell längre tidsperspektiv. Del är enligt min mening önskvärt att de ges rådrum ocli möjlighet all anpassa sin planering lill ändrade förutsättningar.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:AU12 (s. l7) anförde arbetsmarknadsutskottet — efter all i ell tidigare avsnitt ha redovisat innehållet i de motioner som anges i texten — följande.

Som redan nämnts lar några molioner upp frågan om effekterna av flexibla lönebidrag för kultursektorn och allmännyttiga organbationer. Yrkandena i dessa motioner och de synpunkter som ligger bakom dem har refererats i del föregående.

Ell syslem med flexibla lönebidrag kommer som redan konstaterats att påverka situationen för arbetsgivare som i dag får bidrag motsvarande hela eller nästan hela lönekostnaden för de handikappade. För dessa arbetsgivare kommer del nya systemet att innebära att de i fortsättningen får räkna med lägre lönesubventioner. Om det nya bidragssystemet inte medger en sådan utveckling kommer ju de flexibla lönebidragen all i verklig mening endast omfatta privata arbetsgivare saml kommuner och landsting, medan staten och de allmännyttiga organisationerna som hittills tilldelas lönesubvenlioner på maximal nivå ulan avseende på skiftande svårighetsgrad i de anställdas arbels-hinder.

Man kan dock inte bortse från att en omläggning av denna innebörd
kommer all vålla svårigheter för de statliga och allmännyttiga arbetsgi
varna, som i dag tillsammans sysselsätter merparten av de lönebidrags
anställda. Därför är del tillfredsställande all AMS i samråd med stats
kontoret även skall belysa konsekvenserna av bidragsomläggningen för
de mest berörda verksamheterna. Med hänvisning lill del uppdraget
och till ställningstagandet ovan beträffande tidpunkten för övergången
till ett nytt system anser utskottet alt det inte är behövligt att nu la
ställning till konsekvenserna i de i motionerna angivna hänseendena.              3

Utskottet  förutsätter alt  frågeställningarna  kommer all  få övervägas

r Riksdagen 1989/90. 13 saml. Nr 5y

närmare i samband med all riksdagen lar ställning lill del av regering-            1990/91:KrU5y

en förulskickade förslaget till ell nytt bidragssystem. Med hänsyn härtill anser utskottet alt riksdagen inte behöver vidta någon ålgärd med anledning av yrkandena i de i sammanhanget aktuella motionerna A221 (vpk), A245 (fp), A246 (s), A268 (s) och A272 (fp).

När del gäller yrkandet i motion A267 (m) om överföring av lönebidragsmedet till kulturhuvudtiteln anser ulskoitel liksom i fjol, då ell liknande yrkande behandlades av utskottet, all resursk napp hel inom den angivna samhällssektorn inte bör las lill intäkt för att minska insatserna för arbetshandikappade. Motionen avstyrks.

AMS rapport inför treårsbudgeten

I AMS rapport inför treårsbudgeten 1991/92—1993/94 (En .starkare arbetsförmedling. Resultat och ambitioner) anförs om flexibelt lönebidrag för arbetshandikappade i elt underavsniti till huvudavsnittet Framlidsanalys bl.a. följande (s. 127).

AMS anser del angelägel all även fortsättningsvis ta vara på de arbelstillfållen för arbetshandikappade som finns såväl vid statliga myndigheter som inom allmännyttiga organisationer. På den statliga sidan torde en övergång till flexibla lönebidrag främst innebära markanta ekonomiska förändringar för kultursektorn.

För alt trygga anställningarna för de personer som redan vid införandet av ell flexibelt lönebidrag har lönebidragsanslällning vid kulturinstitutioner eller vid allmännyttiga organisationer bör lönebidragsni-vån för dessa enskilda personer inte ändras. Om institutionerna resp. organisationerna har intresse av att ändra bidragen för dessa personer ska naturligtvis detta kunna göras. Vid nyanställningar bör dock systemet med flexibelt lönebidrag tillämpas.

För de aktuella kulturinstitutionerna finns det dock skäl att överväga om dessa framöver inte skulle få sina reguljära anslag förstärkta för alt bli kompenserade för bortfallet med de 100-procenliga lönebidragen. Därmed skulle även i en framtid arbetshandikappade kunna vara aktuella för lönebidragsanställningar — men med flexibla bidrag — vid dessa institutioner.

I princip alla allmännyttiga organisationer kan idag anställa personer med 90 procents lönebidrag. Bidragen är således en form av organisationsbidrag som kan utgå även lill de organisationer som har en myckel god ekonomi. I de fall när arbetsförhållandena är särskilt lämpliga för en arbetshandikappad person vid en allmännyttig organisation med sämre ekonomiska förhållanden bör arbetsförmedlingen — efter ett införande av flexibla lönebidrag — kunna gå upp lill nuvarande 90 procent i bidrag.

I rapporten finns vissa statistiska uppgifter om statliga myndigheter med många lönebidragsanställda (s. 100). Vissa av uppgifterna återges i följande avsnitt.

Vissa statistiska uppgifter

Av arbetsmarknadsstyrelsen i del föregående nämnda rapport inför treårsbudgeten framgår bl.a. följande.

Budgetåret 1988/89 uppgick det totala antalet personer i anställningar med lönebidrag (utom särskilt lönebidrag) till 46 929. Fördelningen

mellan  arbetsgivare  var  följande:  staten   m.fl.  6  772; allmännyttiga        1990/91:KrU5y organisationer   19   077;   kommun/landsting   8   340;  enskilda   företag 12 615; annan eller okänd arbetsgivare 124.

I rapporten konstaleras alt den största andelen lönebidragsanställda inom den statliga sektorn finns inom kulturområdet. Detta framgår av följande lista över de tio myndigheter som har flest lönebidragsanställningar i förhållande lill del totala antalet anställda (procenttalen anger hur många procent av de anställda för vilka lönebidrag utgår).

1.    Landsarkiven 47 %

2.      Arkitekturmuseet 33 %

3.    Naturhistoriska riksmuseet 30 %

4.    Statens musiksamlingar 27 %

5.      Sjöhistoriska museet 23 %

6.    Riksarkivet 21 %

7.    Försvarshistoriska museerna 17 *

8.    Handelsflottans kultur-

och fr i t idsråd 17 %

9.    Nordiska Airikainsti lutet    IS %

10.Kungliga biblioteket        15%

Bl.a. följande institutioner jämställs enligt beslut av regeringen med statliga myndigheter i lönebidragshänseende (bidrag med 100 %), nämligen Nordiska museet 29 %, Tekniska museet 40 %, Riksutställningar 3 %, Ajtie 19 % och Föremålsvården i Kiruna 38 %.

Dä det gäller statliga lönebidrag har kullurutskollet tillgänglig statistik avseende statliga lönebidrag den 1 mars 1989 för personer anställda hos centrala myndigheter och en rad andra myndigheter. Enligt vad ulskoltet inhämtat har kulturinstitutionerna tagits med i största möjliga utsträckning. Statistiken omfattar myndigheter med totalt 184 402 anställda. Av dessa var 4 264 lönebidragsanställda. Statistiken omfattar således grovt räknat två tredjedelar av de slalligl lönebidragsanställda. Statistiken omfattar samtliga de myndigheter inom kultursektorn som enligt det ovan sagda har högst andel lönebidragsanställda. Antalet lönebidragsanställda var följande, varvid det totala antalet anställda anges inom parentes: riksarkivet 33 (156), landsarkiven 132 (278), talboks- och punktskriftsbibliotekel 4 (82), statens konstmuseer 8 (238), naturhistoriska riksmuseet 69 (230), etnografiska museet 5 (55), sjöhistoriska museet 26 (114), statens musiksamlingar 20 (73), Arkitekturmuseet 6 (18), riksantikvarieämbetet och statens historiska museer 51 (576) och statens konstråd 1 (12). Del totala antalet lönebidragsanställda vid dessa myndigheter var således 355, vilket motsvarar 16,7 % av det totala antalet anställda (1 832). Här bör också nämnas motsvarande siffror för de försvarshistoriska museerna, nämligen 14 (81) och kungl. biblioteket, nämligen 41 (281).

Av statistik som utskottet inhämtat från statens kulturråd framgår att           1990/91:KrU5y

vid länsmuseerna utgjorde år 1989 antalet årsverken med lönebidrag 387,56 av totalt I 370 årsverken eller således 28,3 %.

I fråga om ell antal av folkrörelsearkiven har utskottet inhämtat uppgifter rörande lönebidragsanställda år 1989 eller 1990. Dessa arkiv har regelmässigt mycket få anställda och i många fall med en hög andel lönebidragsanställda. Som exempel på relationen mellan antalet lönebidragsan.siällda och det totala antalet anställda (anges inom parentes) på sådana arkiv kan nämnas siffrorna förföljande arkiv, nämligen Västerbotten 8 (12), Jönköping 1,5 (3,5), Kronoberg 1 (2), Uppsala 1 (5), Gävleborg 2 (5).

Utskottet

Innehållet i merparten av motionerna kan i stark sammanfattning beskrivas på följande sätt. Den i propositionen föreslagna förändringen av reglerna för lönebidragen bygger på en riklig princip. För de statliga kulturinstitutionerna och för många allmännyttiga organisationer — länsmu.seerna och andra institutioner inom kultursektorn saml folkrörelseorganisationer — bör emellertid en övergång till flexibla lönebidrag inte göras förrän en utvärdering av effekterna för institutionerna och organisationerna gjorts. Arbelsmarknadsulskoltel utgick förra året från all en sådan konsekvensanalys skulle göras men del har ännu inte redovisats någon analys.

Vissa av molionskraven har en sådan utformning alt det direkt eller indirekt förutsätts att den föreslagna reformen skall anslå i vart fall på de här aktuella sektorerna tills förslag också kan läggas fram om kompensation till institutionerna och organisationerna för de ökade kostnader som uppslår för dem som en följd av reformen.

Beträffande de smärre avvikelser i motionernas innehåll som finns hänvisar ulskoitel lill moiionerna.

Det ankommer inte på kuiturulskottet att uttala sig i frågan om huruvida det bör införas flexibla lönebidrag. Vad ulskoltet bör uttala sig om är i första hand konsekvenserna av ell genomförande av regeringsförslagel för institutioner och organisationer inom ulskollels beredningsområde. Vidare bör ulskotlet i fråga om sill beredningsområde kunna uttala sig om lämplig tidpunkt för ell genomförande av reformen liksom om behovet av övergångsbestämmelser.

Som framgår av motionerna, av de statistiska uppgifter som redovisats i ell föregående avsnitt och inte minst av vad arbetsmarknadsutskottet tidigare anfört är många kulturinstitutioner, statliga och icke-statliga, för sin verksamhet starkt beroende av den arbetsinsats som görs av lönebidragsanställda. Detta gäller naturligtvis i särskilt hög grad institutioner med — i förhållande till antalet övriga anställda — många lönebidragsanställda, nämligen bl.a. landsarkiven och ett stort antal museer, bland dem länsmuseerna, naturhistoriska riksmuseet, Nordiska museet med verksamheten vid Julita gård och Kulturarvet i Falun

samt Arkitekturmuseet och Tekniska museet. Även folkrörelsearkiven            1990/91:KrU5y

är  myckel  beroende av de  resurser som  tillförs arkiven genom de lönebidragsanställdas insatser.

En övergång till flexibla lönebidrag kommer generellt sett att innebära eiii lägre bidragsnivå för kulturinstitutionerna, och vid vakanser kommer i många fall nuvarande lönebidragsplatser inte all kunna tillsättas inom ramen för institutionernas nuvarande resurser. AMS har gett ell klart ullryck åt uppfattningen att myndigheten är medveten om att del inte kommer alt finnas utrymme för kulturinstitutioner, som i dag har rätt till 100-procentiga bidrag, att i fortsättningen anställa personer med lönebidrag om institutionerna inte får sina reguljära anslag förstärkta. Kulturutskottet måste därför — i ett läge då de ekonomiska påfrestningarna på kultursektorn är myckel stora — konstatera att del finns stor risk för all följden av en övergång lill flexibla lönebidrag kan bli dels alt kulturinstitutioner måste begränsa sin verksamhet, dels att personer som är arbetshandikappade men som har adekvat utbildning eller eljest är lämpade för visst arbete på en kulturinstitution inte kommer all kunna få denna anställning.

Om ytlerligare resurser inte kan tillföras kulturinstitutionerna, blir, som kulturutskottet ser del, följden av en övergång till flexibla lönebidrag att den samverkan mellan kultursektorn och arbetsmarknadssek-torn, som till ömsesidig båtnad ägt rum under en följd av år, i vart fall starkt begränsas. I realiteten har uppräkningen av de offentliga resurserna till kulturinstitutionerna kunnat begränsas som en följd av de insatser som gjorts av lönebidragsanställda. Ulskoltet kan nu konstalera att det finns skäl att förändra det nuvarande lönebidragssystemet. Utskottet medger att det varken är möjligt eller lämpligt att på längre sikt lösa kulturinstitutionernas resursbehov genom lönebidragsanställningar. Då del gäller olika samhälleliga insatser måste emellertid, som framgår av arbetsmarknadsutskottets tidigare ställningslagande i fråga om flexibla lönebidrag, del göras en helhetsbedömning med beaktande av all förändringar inom en sektor kan få negativa konsekvenser för en annan.

I den uppkomna situationen visade arbetsmarknadsutskottet förra året stor förståelse för de problem som skulle kunna uppstå för kulturinstitutionerna i samband med övergången till flexibla lönebidrag. Arbetsmarknadsutskottet konstaterade nämligen alt det var tillfredsställande att AMS i samråd med statskontoret bl.a. skulle belysa konsekvenserna av en omläggning till flexibla lönébidrag för de mest berörda verksamheterna. Utskottets uttalande i sammanhanget innebar också att del borde ske närmare överväganden om effekterna för bl.a. kultursektorn av flexibla lönebidrag i samband med riksdagens ställningstagande till regeringsförslag på området, dvs. i det nu aktuella ärendet.

Kulturutskottet tvingas nu konstatera all del inte har framlagts
någon redovisning som kan anses uppfylla ens lågt ställda krav på
konsekvenserna av flexibla lönebidrag för kultursektorn, dvs. den
sektor som oomtvistligt är mest berörd av omläggningen av bidragssy-            7

slemet. Detta är inte acceptabelt. Riksdagen godtog arbetmarknadsut-

skottets förslag i angivna del och såväl myndigheter som arbetsmark-          1990/91:KrU5y

nadsulskolt och kulturutskott hade därför befogad anledning utgå från

all det inte skulle läggas fram förslag till flexibla lönebidrag som skulle

avse även kultursektorn utan att en konsekvensanalys av angivet slag

presenterats.

Kulturutskottet anser på grund av det anförda alt beslut i frågan om flexibla lönebidrag på kultursektorn inte bör fattas förrän den förutskickade analysen föreligger. Utan en sådan analys är del inte möjligt för kulturutskollet — och inte heller för regeringen — att göra bedömningar av var de mest angelägna förslärkningsbehoven finns, eftersom del inte är möjligt att endast på grundval av statistiska uppgifter dra några säkra slutsatser om hur institutionerna drabbas av förändringen av lönebidragsreglerna. Del framstår också som självklart att en konsekvensanalys måste tas fram i sådan tid att regeringen har möjlighet att beakta den i budgetpropositionen eller kompletterings-propositionen för samma budgetår som ändringen i reglerna träder i kraft. Om så inte sker finns det risk för all resursförstärkningar inte sätts in där de bäst behövs.

Vid sin bedömning av frågan om tidpunkten för införande av flexibla lönebidrag på kultursektorn har ulskoitel beaktat alt antalet personer med lönebidrag inom denna sektor utgör en myckel liten del av del totala antalet personer med lönebidrag. Utskottet hänvisar till de statistiska uppgifter som redovisats i del föregående.

I regeringens förslag om flexibla lönebidrag har inte angivils vad som i bidragshänseende skall gälla i fråga om personer för vilka det utgår lönebidrag vid den lidpunkt, den 1 juli i år, då de nya besläm-f melserna är avsedda att träda i kraft. Enligt kulturutskottets mening är del — oavsett om arbetsmarknadsutskottet biträder vad utskottet anfört i del föregående om uppskov med ikraftträdande av de nya reglerna — av stor vikt all del skapas övergångsregler som innebär all det inte sker någon förändring i fråga om tönebidragsnivån för personer som vid ikraftträdandet är anställda vid statliga kulturinstitutioner och kulturinstitutioner som enligt beslut av regeringen jämställs med statliga myndigheter saml länsmuseer och andra kulturinstitutioner som har 90 % i statsbidrag i egenskap av allmännyttiga organisationer.

Utskottet vill tillägga att det även med en övergångslösning av det slag ulskoltet förordat, mycket snabbi kan uppslå problem för kulturinstitutioner, eftersom del även på dessa institutioner sker en relativt snabb avgång av lönebidragsanställda. För mycket små institutioner kan det naturligtvis slumpa sig så att problemen bli akuta så snart de nya reglerna trätt i kraft.

Kullurutskollet vill i fråga om andra allmännyttiga institutioner än kulturinstitutioner anföra följande.

Många allmännyttiga institutioner kommer, som bl.a. framgår av
vissa av motionerna, all få stora svårigheter att behålla och nyanställa
personer med lönebidrag om regeringens förslag genomförs. Institutio
nerna har ofta begränsade ekonomiska resurser och som AMS fram
hållit (s. 127 i den ovan angivna-rapporten inför treårsbudgeten) är                  8
lönebidragen till allmännyttiga organisationer i dag en form av organi-

salionsbidrag.  Mot denna bakgrund vill  utskottet starkt understryka            1990/91:KrU5y

vad AMS också anför i angivna sammanhang, nämligen all i de fall arbetsförhållandena är särskilt lämpliga för en arbetshandikappad person vid en allmännyttig organisation med sämre ekonomiska förhållanden bör även efter införandet av flexibla lönebidrag sådant bidrag kunna gå upp lill nuvarande 90 % av lönen. Utskotiet anser också att det är starkt motiverat all generösa villkor skapas i fråga om lönébidrag till personer som vid ikraftträdandet av de nya reglerna är anställda med sådant bidrag. Skälen härför är i alll väsentligt desamma som för kulturinstitutionerna.

Stockholm den 5 mars 1991 På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Erneslam (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp) och Ingegerd Sahlström (s).