Länsstyrelserna

Yttrande 1989/90:SoU3y

Socialutskottets yttrande
1989/90:SoU3y

Länsstyrelserna

1989/90

SoU3y

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1989/90:100 bilaga 15 (s. 60—92) om anslag till länsstyrelserna
jämte motionerna 1989/90:Bo301, Bo305 och Bo310, den sistnämnda
såvitt avser den sociala funktionen vid länsstyrelsen i Gävleborgs
län.

Utskottet

/ motion Bo301 av Eva Goes och Ragnhild. Pohanka (båda mp) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökade resurser till länsstyrelserna för tillsyn av
alkohollagstiftningen. Motionärerna framhåller att länsstyrelsernas begränsade
resurser för att följa upp efterlevnaden av utskänkningstillstånden
inte har medgivit annat än marginell tillsynsverksamhet. För
att förbättra förhållandena borde restaurangerna bli föremål för utökad
kontroll av tillsynsmyndigheterna.

I motion Bo305 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad (båda
s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omprioritering av resurser till länsstyrelsernas
sociala funktion. Motionärerna pekar på de vitt skilda arbetsuppgifter
som länsstyrelserna har förutom alkoholärenden, förmedling
mellan central och lokal nivå. rådgivning och information i sociala
frågor till enskilda, bistånd till länsrätterna med sociala bedömningar,
tillstånds- och uppföljningsansvar samt tillsyn över institutioner och —
inte minst viktigt — medverkan i den regionala samhällsplaneringen,
allt enligt socialtjänstlagen samt ansvar enligt lagen om vård av missbrukare
i vissa fall.

I motion Bo310 av Bertil Måbrink (vpk) hemställs att riksdagen till
länsstyrelsen i Gävleborg för budgetåret 1990/91 anslår medel för två
kvalificerade handläggartjänster.

Till socialutskottet har vidare remitterats ett motionsyrkande från
allmänna motionstiden, motion So625 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
yrkande 16, vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om länsstyrelsernas sociala funktion.

1 Riksdagen 1989/9012 sami. Nr 3y

Motionärerna anser att länsstyrelserna måste fi en reell möjlighet att
utöva tillsyn och bidra med barnkompetens inom sitt ansvarsområde.
Deras sociala funktion måste därför prioriteras.

Enligt socialtjänstlagstiftningen har länsstyrelserna omfattande arbetsuppgifter
bi a. när det gäller omsorgen om barn och ungdom. I 68 §
socialtjänstlagen (1980:620) sägs att länsstyrelserna skall följa socialnämndernas
tillämpning av lagen, informera och ge råd till allmänheten
i frågor som rör socialtjänsten, biträda socialnämnderna med råd,
främja samverkan mellan kommunerna och andra samhällsorgan och
se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt
sätt.

Länsstyrelsernas tillsyn omfattar också hemmen för vård eller boende.
Länsstyrelsen har rätt att inspektera verksamheten vid dessa hem.
Länsstyrelsen prövar frågor om tillstånd att inrätta hem för vård eller
boende (69 §). Länsstyrelsen skall också ingripa om det föreligger
något missförhållande vid ett sådant hem (70 §).

I länsstyrelsens sociala verksamhet ingår också att bistå länsrätten
med sociala bedömningar, att tillföra samhällsplaneringen social kunskap
och att medverka i socialstyrelsens uppföljning av den kommunala
planeringen av socialtjänsten.

Länsstyrelserna har också uppgifter enligt lagen (1988:870) om vård
av missbrukare i vissa fall (LVM). Bl.a. skall länsstyrelsen inleda utredning
när det kan finnas skäl att bereda någon vård enligt lagen.
Länsstyrelsen skall också hos länsrätten ansöka om vård enligt LVM
om det finns skäl till detta.

Enligt lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD) lämnas tillstånd
för handel med öl och servering av alkoholdrycker av länsstyrelsen.
Styrelsen har också ett tillsynsansvar enligt lagen.

I proposition 1976/77:108 som låg till grund för 1977 års alkoholpolitiska
beslut underströk det föredragande statsrådet att övervakningen
av handeln med alkoholdrycker bör ha en offensiv inriktning med
särskild tonvikt på förebyggande insatser och skärpt lagtillämpning.

Sedan reglerna om återkallelse av tillstånd ändrades 1982 så att även
ekonomisk misskötsamhet blev en grund för ingripande har ökad vikt
lagts vid länsstyrelsens kontroll av uppgifter från olika myndigheter,
främst i frågor av ekonomisk art. Vid flertalet länsstyrelser finns
alkoholhandläggarna organisatoriskt inom den sociala funktionen.

Även enligt hälsoskyddslagen (1982:1080) har länsstyrelserna arbetsuppgifter.
Länsstyrelsen har sålunda tillsynen inom länet över efterlevnaden
av lagen och bestämmelser meddelade med stöd av lagen.

Riksrevisionsverket (RRV) redovisade 1984 en översiktlig kartläggning
av reglerna för servering av alkoholdrycker. Verket föreslog att tillståndsplikten
skulle slopas delvis och att tillståndsprövningen skulle
förenklas.

Alkoholhandeisutredningen framhöll i sitt betänkande (SOU
1985:15) Handeln med alkoholdrycker att det står klart att servering av
åtminstone de starkaste alkoholdryckerna, dvs. spritdrycker, vin och

1989/90:SoU3y

2

starköl, även i fortsättningen bör vara underkastad en tillståndsplikt.
Utredningen redovisade emellertid vissa förenklingar som skulle kunna
vidtas utan att grunderna for 1977 års alkoholpolitiska beslut
rubbas. Utredningen ansåg att länsstyrelserna liksom i dag skall ha
hand om tillståndsprövningen enligt LHD.

Regeringen gav år 1986 f.d. landshövdingen Osborne Bartley i uppdrag
att se över länsstyrelsens sociala funktion, dess inriktning, arbetssätt,
organisation och resurser. Utredningen redovisade sitt uppdrag i
början av år 1989 i promemorian (Ds 1989:9) Länsstyrelsernas sociala
funktioner. Utredningen föreslår att de intentioner som finns fastlagda
i socialtjänstpropositionen fullföljs. Länsstyrelserna bör ges möjligheter
att leva upp till de krav som lagstiftningen ställer. En central uppgift
for länsstyrelserna bör vara en tillsyn präglad av "utveckling, stimulans
och uppföljning". Ett viktigt led i detta arbete är enligt utredningen
länsstyrelsens engagemang i samhällsplaneringen. Beträffande alkoholfrågorna
anser utredningen att länsstyrelsen bör få en annan roll.
Länsstyrelsen bör svara för en regional tillsyn. Det kommunala vetot
bör ersättas med kommunal beslutanderätt. Länsstyrelsen bör vara
första besvärsinstans i dessa ärenden. Regelsystemet bör dessutom kunna
forenklas. Tillsyn och tillstånd beträffande enskilda vårdhem som
meddelar kvalificerad medicinsk vård bör enligt utredningen foras till
regionalt placerade tillsynsläkare. Länsstyrelsen bör svara for en regional
tillsyn enligt omsorgslagen. Enligt promemorian krävs ett ordentligt
resurstillskott för att de sociala funktionerna skall kunna fullgöra
sina uppgifter. Huvudskälet till detta är att de tillsyns- och samhällsplaneringsuppgifter
som länsstyrelserna ålades genom socialtjänstpropositionen
under senare år har ökat i betydelse. Länsstyrelsen har enligt
utredningen ingen möjlighet att hålla en tillsyn på den nivå som
förutsades i beslutet om socialtjänstlagen på grund av den ökade
tidsåtgången for individärenden, i första hand ärenden enligt LVM.
Promemorian har remissbehandlats.

Utskottet har under det senaste året två gånger yttrat sig till bostadsutskottet
om den sociala sektorn i länsstyrelserna.

I det förra yttrandet, J988/89:SoU3y, gjorde socialutskottet följande
bedömning när det gäller länsstyrelsernas befattning med alkoholärenden
m.m.

För att förebygga och avhjälpa missförhållanden i samband med servering
av alkoholdrycker krävs en övervakning från samhällets sida som
är både smidig och verkningsfull. Tillståndsprövningen och tillsynen
måste ges de resurser som behövs för att fullfölja samhällets alkoholpolitik.

Översynen av länsstyrelsernas sociala enheter/funktioner som handhar
den regionala övervakningen av alkohollagstiftningens efterlevnad
har nyligen avslutats. Rapporten från översynen skall remissbehandlas.
De sociala enheternas/funktionernas arbetsuppgifter kan även komma
att beröras av ställningstagandena beträffande socialstyrelsens framtida
organisation. En proposition i sistnämnda fråga kommer enligt uppgift
att överlämnas inom kort.

1989/90:SoU3y

3

Enligt utskottets mening bör den vidare beredningen inom regeringskansliet
av de organisatoriska frågorna rörande länsstyrelsernas
sociala enheter/funktioner avvaktas innan något initiativ från riksdagens
sida övervägs. Utskottet avstyrker därför de aktuella motionerna.

Det senare yttrandet till bostadsutskottet, 1989/90:SoUly, avsåg proposition
1988/89:154 En ny regional statlig förvaltning.

I propositionen anförde civilministern att han ansåg det viktigt att
den sociala sektorn behandlades likvärdigt med övriga sektorintressen.
För området social omvårdnad föreslogs därför att en särskild tjänst
som länsexpert inrättas, i likhet med vad som föreslogs beträffande en
rad andra expertområden.

I propositionen angavs vidare att flertalet av de frågor som behandlas
i utredningen om länsstyrelsernas sociala funktioner skulle komma
att beredas vidare i andra sammanhang.

Socialutskottet underströk i betänkandet att den sociala sektorn
inom den nya länsstyrelsen måste tillföras de resurser som krävs för att
den sociala funktionen skall kunna fullgöras på ett tillfredsställande
sätt. Utskottet förutsatte att dessa resursbehov beaktades i det då
pågående budgetarbetet.

Bostadsutskottet tillstyrkte i betänkandet 1989190:BoU4 Samordnad
länsförvaltning i allt väsentligt regeringens förslag om en ny statlig
regional förvaltning. Bostadsutskottet delade socialutskottets uppfattning
i fråga om länsstyrelsernas sociala funktion. Riksdagen följde
bostadsutskottet.

Länsstyrelserna har i sina anslagsframställningar för budgetåret 1990/91
anhållit om att bli befriade från huvudförslaget. De anser allmänt att
deras ekonomiska situation är sådan att verksamheten allvarligt försvåras,
om resurserna minskas ytterligare. Medel yrkas för resursförstärkningar,
särskilt till miljövårds- och kulturmiljöenheterna, men även
bl.a. till socialkonsulentfunktionerna.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i sin anslagsframställning bl.a.
yrkat medel motsvarande tre nya tjänster.

Socialstyrelsen (SoS) anser i sitt yttrande över anslagsframställningarna
att den sociala funktionen i den framtida länsförvaltningen måste fa
möjlighet att arbeta enligt socialtjänstlagens intentioner. För detta
torde krävas externt resurstillskott. Beträffande handläggningen av
alkoholärenden föreslår styrelsen att nuvarande expeditionsavgifter för
alkoholtillstånd bör omformas till ansökningsavgifter och samtidigt
höjas. Socialstyrelsen föreslår också införande av årliga registerhållnings-
och tiUsynsavgifter som avpassas så att länsstyrelsernas kostnad
för tillsynen kan täckas. Vidare anser styrelsen det angeläget att länsstyrelserna
Sr tillräckliga resurser för att kunna följa hälsoskyddslagens
intentioner.

I budgetpropositionen 1989/90:100 bil. 15 (s. 64) framhåller föredraganden,
statsrådet Johansson, att riksdagen i allt väsentligt har godtagit
propositionen beträffande en ny regional statlig förvaltning. Detta
innebär att han senare ämnar återkomma till regeringen med förslag

1989/90: So U3y

4

till direktiv till de tidigare aviserade organisationskommittéerna. Dessa
får huvudansvaret för genomförandet av reformen, vilket kräver viktiga
insatser under kommande budgetår av såväl länsstyrelser som andra
berörda myndigheter. När det gäller anslagsfrågorna framhåller föredraganden
(s. 66) att länsstyrelseanslaget i enlighet med rationaliseringskravet
har minskats med 2 % efter pris- och löneomräkning för
att möjliggöra förberedelser och genomförande av en ny regional
statlig förvaltning. Beloppet — ca 30 milj.kr. — föreslås stå till regeringens
disposition för kostnader som följer av förberedelser och
genomförande av den nya regionala statliga förvaltningen. Under anslagsposten
Till regeringens disposition finns liksom under innevarande
budgetår medel, 14 milj.kr., avsatta för särskilda åtgärder vid
länsstyrelserna samt 3 milj.kr. för ledningsövningar. De sociala funktionerna
nämns inte i sammanhanget.

I budgetpropositionen har medel inte beräknats för några nya tjänster
vid länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Regeringen beslutade den 15 februari 1990 att tillkalla en central
organisationskommitté samt en särskild utredare i varje län för att
förbereda genomförandet av reformen med en ny regional statlig
förvaltning. I uppdraget sägs bl.a. att resursfördelningen till länsstyrelsens
sociala funktion behöver övervägas i sammanhanget. Föredraganden
pekar också på att regeringen och riksdagen under arbetets gång
kan komma att fatta beslut som påverkar länsstyrelsernas resursbehov.
Det bör ankomma på den centrala kommittén att beakta sådana beslut.

Socialutskottet erinrar nu om att utredningsmannen med uppdrag att
se över länsstyrelsernas sociala funktion i sin promemoria Länsstyrelsernas
sociala funktioner gjort den bedömningen att det krävs ett
ordentligt resurstillskott för att de sociala funktionerna skall kunna
fullgöra sina uppgifter.

Utskottet erinrar också om att utskottet så sent som i oktober förra
året i yttrande till bostadsutskottet 1989/90:SoUly En ny regional
statlig förvaltning underströk att den sociala sektorn inom den nya
länsstyrelsen måste tillföras de resurser som krävs för att den sociala
funktionen skall kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt. Utskottet
förutsatte att dessa resursbehov skulle beaktas i det då pågående
budgetarbetet. Bostadsutskottet delade i betänkandet 1989/90:BoU4 socialutskottets
uppfattning. Riksdagen följde bostadsutskottet.

Enligt budgetpropositionen har länsstyrelserna yrkat medel för resursförstärkningar
till bl.a. socialkonsulentfunktionerna. Socialstyrelsen
anser i sitt remissyttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar
bl.a. att det krävs ett externt resurstillskott för att länsstyrelserna skall
få möjlighet att arbeta enligt socialtjänstlagens intentioner. Styrelsen
föreslår införande av olika avgifter för att täcka länsstyrelsens kostnader.
Styrelsen anser det också angeläget att länsstyrelserna får tillräckliga
resurser för att kunna följa hälsoskyddslagens intentioner.

Utskottet konstaterar att länsstyrelserna av allt att döma har stora
svårigheter att fullgöra sina lagstadgade uppgifter på det sociala områ -

1989/90.SoU3y

5

det. Samtidigt konstaterar utskottet att länsstyrelsernas sociala funktioner
behandlats av flera statliga utredningar under senare år. Den mest
fullständiga utredningen, av förre landshövdingen Osborne Bartley,
redovisas i betänkandet Länsstyrelsernas sociala funktioner. Betänkandet
har remissbehandlats. I begränsade delar har förslagen behandlats i
proposition 1988/89:154 om ny regional statlig förvaltning. Fortfarande
saknas dock en redovisning för regeringens syn på länsstyrelsernas
arbetsuppgifter på det sociala området och behovet på sikt av resurser
för denna verksamhet.

Utskottet anser en sådan redovisning nödvändig för att riksdagen
skall kunna ta ställning till behovet av resurser till länsstyrelserna.

I avvaktan på en sådan redovisning är det enligt utskottet nödvändigt
att vid prioriteringen mellan olika verksamheter inom länsstyrelserna
beakta att länsstyrelserna ges mojligheter att fullgöra sina uppgifter på
det sociala området på ett tillfredsställande sätt.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna med anledning av motionerna Bo301, Bo305, Bo310 och
So625 yrkande 16.

Socialutskottet beslutar att med detta yttrande överlämna motion
So625 (fp) yrkande 16 till bostadsutskottet.

Stockholm den 6 mars 1990
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s). Sten Svensson
(m), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per
Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd
Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist
(fp), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan
Andersson (s) och Sinikka Bohlin (s).

1989/90: SoU3y

6

gotab 96180. Stockholm 1990