Lagstiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling - nytt förslag

Yttrande 1993/94:KU4

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets yttrande 1993/94:KU4y

Lagstiftning om ingripande mot odllbörligt beteende avseende offentlig upphandling — nytt förslag


 

1993/94 KU4y


Till finansutskottet

Finansutskottet har den 26 april 1994 beslufat att bereda konstitutions­utskottet tillfålle alt yttra sig över proposition 1993/94:222 om förnyat försfag om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling jämte motionerna 1993/94:Fil6—19 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Konstitutionsutskottet (1993/94:KU3y) har tidigare yttrat sig över proposition 1993/94:35 med samma innehåll som den nu aktuella. Konstitutionsutskottet begränsar liksom tidigare sitt yttrande lill frågan om förslagels förenlighet med den kommunala självstyrelsen.

Bakgrund

Till grund för den nu aktuella propositionen ligger ell tidigare fram­lagt förslag (prop. 1994/94:35), som överlämnades till riksdagen under hösten 1993. Vid riksdagsbehandlingen remitterades propositionen till finansulskollel, som i sin tur inhämtede yttranden från konstilulions-och näringsulskollen. Näringsutskollet (1993/94:NUly) ansåg alt en lagstiftning av del då aktuella slaget hade en viktig fiinktion som komplement lill lagen om offentlig upphandling. Utskottet var inte enigt. Konstilutionsulskotlet (1993/94:KU3y), som avstyrkte förslaget, anförde bl.a. all propositionens lagförslag innebar ell otillbörligt och allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Mol majorilelsupp-fatlningen anmälde (c), (m), (fp) och (kds) gemensamt en avvikande mening beträffande bl.a. lagförslagets förenlighet med den kommunala självstyrelsen. Harriet Colliander (nyd) ulfalade sill stöd för ett tidiga­re, mera långtgående förslag från Näringsdepartementet om obligato­risk anbudsupphandling i vissa fall. Finansutskottet (bet. 1993/94: FiU5) ansåg bl.a. att lagen om offentlig upphandling är ell tillräckligt medel för all uppnå effektiv konkurrens i den offentliga sektorn. Även i finansutskottet var meningarna delade. Riksdagen följde utskottet och avslog regeringsförslaget.

1 Riksdagen 1993/94. 4 saml. Nr4y


 


Propositionért'            •;.l-      ;                 .;       ; .1993/94:KU4y,;f

De   lagförslag som   nu   läggs  fram  överensstemmer   med  dem  som •'■";,"

förelades riksdagen i proposition 1993/94:35 med den ändringen all

tidpunkten för"ikraftträdandet angéS'tilLden-1,juli .1994.>I.propositio-       ,■  i.

nen hänvisas till avsnitten 4, 5 och 7—11 beträffande redovisningen av

gällande  ordning,  motiven  för  lagförslaget och  spécialrholiveringén '      '"'   ■" •

saml beräkning av kostnaderna för förslagels genomförande.

I den nya propositionstexten redovisas varför frågan på nytt under­
ställs riksdagen.-Det anges bl.a. alt ytterligare erfarenheter vunnits
sedan riksdagen prövade del tidigare lagförslaget. En sådan erfarenhet
är alt Konkurrensverket gått igenom ca 150 anmälningar rörande
konkurrens- och marknadslösningar inkl. upphandlingar inom koni-
muner och landsting, varvid, verketfunnit alt varken den nya eller      ,

tidigare gällande konkurrenslagen kan tillämpas i dessa ärenden och all verket därför får nöja sig med allmänna ultelanden om förfarandet från konkurrenssynpunkt. Vidare har represententer för näringslivet åter framhållit betydelsen av att enskilda företeg ges möjlighet att på lika villkor delta i anbudslävlingar i stat och kommun och alt det finns ett stort behov av den föreslagna lagen. Frågor om avbrutna anbudstevlingar, som kan innebära att konkurrensen snedvrids, över­vägs i en interdepartemental arbetsgrupp.

Enligt propositionen bör förslaget lill en lag om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling prövas av riksda­gen på nytt, mot bakgrund av bl.a. de ytterligare erfarenheter som vunnits och de åtgärder för all skapa ökad konkurrens i den offentliga sektorn som regeringen nu vidtar.

Motionerna

Med anledning av propositionen har fyra motioner väckts i riksdagen, l993/94:Fil6-l9.

1 motion Fil6 begär Göran Persson m.fl. (s) alt riksdagen avslår propositionen med hänvisning lill all några nya och relevanta motiv för ett ändrat ställningstagande inte. redovisas i propositionen.

I motion Fil7 begär Birgitta Hambraeus (c) all riksdagen avslår
propositionen. Propositionen innebär enhgt motionären en alltför
stark statlig styrning av kommunerna och en inskränkning av den
kommunala självstyrelsen.,  . ,

I motion Fil8 begär Johan Lönnroth m.fl. (v) att riksdagen avslår propositionen. Regeringen återkommer nu med precis samma förslag som riksdagen tidigare avslagit utan alt förebara några nya skäl, anser motionärerna.

I motion Fil9 begär Harriet Colliander m.fl. (nyd) all riksdagen
genom lag omedelbart beslutar alt ante tvingande regler för skyldighet
att anordna anbudslävlingar i samband med upphandling i kommuner
och landsting. Enligt motionärerna borde ett tidigare framlagt förslag
av en arbetsgrupp i Näringsdepartementet ligga till grund för lagstift­
ning i stället för den nu framlagda propositionen.                                     2


 


Konstitutiöiisutskottétsbedöii      ■'■'■[              ''■'■ '■■"■'   i993/94:KU4y

Utskottet har i sitt förra yttrande gjort en relativt detaljerad genomgång i relevante delar av hur lagförslaget förhåller sig till dels grunderna för den kommunala självstyrelsen, .dels Europakonventionen orn kommu-. : . nal självstyrelse. Utskottet konsteterar att Lagrådets granskning i den del som berör den föreslagna lagregleringens förhållande lill grundla­garna och andra rättsregler av övergripande natur inte har givit anled­ning lill några erinringar. Utskottet konsfaterar också att regeringen, med referens lill grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 190 f), bedömt all en lagstiftning med den iii nebörd det akliiella lagförslaget har inte strider mot bestämmelserna om den kohimuiiafa självstyrel­sen. Utskottet gör för sin del saihmä bedömning som regeringen vad ■ avser lagförslagets förenlighet med grimdläggäride bésläriiinelser om kommunernas och landslingens självbestämmande i olika hänseenden. '

Enligt utskottets mening är sådan lagstiftning som kan bidra tillen effektiv konkurrens ett viktigt instrument för att piåskynda den pågåen­de omvandlingsprocessen inom den offentliga sektorn. Utskottet finner att den nu föreslagna lagen är avsedd alt läcka ell behov som inte helt kan fyllas genom lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (om­tryckt SFS 1993:1468) eller den nya konkurrenslagen (1993:20).

Del uppdrag som regeringen i juli 1993 gav Konkurrensverket, länsstyrelserna och Stelskonlorel alt följa del pågående utvecklingsar­betet och studera i vilken omfattning produktionen för kommunernas, landslingens och stelens räkning är utsatte för konkurrens skall redovi­sas senast den 31 december 1994. Regeringen har i den tidigare propositionen ullalat all den inte är främmande för all la upp frågan om lagstiftning till förnyad prövning, om den nyss nämnda redovis­ningen tyder på att de åtgärder som vidtagits för att öka konkurrensen inte gjvit tillräckliga effekter på marknaden. Vid en sådan prövning bör enligt utskottets mening frågan ånyo övervägas om införande av regler om skyldighet för statliga och kommunala myndigheter att anordna anbudslävlingar i samband med upphandling av varor och tjänster.

Sammanfattningsvis finner ulskoltei att proposition 1993/94:222 bör tillstyrkas.

Slockholm den 5 maj 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Inger René (m), Hans Göran   Franck  (s),  Ingvar  Svensson  (kds), Simon  Liliedahl  (nyd).


 


Torgny Larsson (s), Lisbeth Slaaf-Igelslröm (s), Ola Karlsson (m). Elvy        1993/94:KU4y Söderström (s), Björn von der Esch (m), Ingela Mårtensson (fp) och Christina Linderholm (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Thage G Peterson, Caterina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Hans Göran Franck, Torgny Larsson, Lisbeth Staaf-lgelström och Elvy Sö­derström (alla s) anser att den del av utskottets yttrande under rubri­ken "Konstitutionsutskottets bedömning" som börjar med "Utskottet har" och sluter med "bör tillstyrkas" bort ha följande lydelse:

I sill tidigare yttrande anförde utskottet att förslaget innebär ett otillbörligt och allvarligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen och all den stelliga detaljregleringen av kommunal verksamhet skulle öka helt obefogat. Förslaget bedömdes vidare innebära ett brott mot artikel 6 punkt 1 i den eurofieiska konventionen om kommunal självst3rrelse genom förslaget om en statlig bedömning av hur en kommuns egen-regi-verksamhel förhåller sig till konkurrerande, extern verksamhet. Mol bakgrund av de möjligheter lill begränsningar som rättssystemet redan i dag erbjuder i fråga om otillbörligt beteende vid upphandling — bl.a. bestämmelserna i 1 kap. 9 § regeringsformen om objektivitet och saklighet — ansåg utskottet all det kunde ifrågasättas om någon lagstiftning över huvud teget behövdes.

Utskottet finner att ingenting vare sig i den kommunala verklighe­ten eller i det ånyo framlagda lagförslaget motiverar att utskottet inter någon förändrad hållning lill förslaget i propositionen, vilket enligt utskottets mening bör avstyrkas.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Jag ansluter mig lill den avvikande meningen.

gotab  46717, Stockholm 1994


 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.