KU8y (Yttrande 1999/2000:KU8y)

Konstitutionsutskottets yttrande 1999/2000:KU8y

Ett informationssamhälle för alla

1999/2000

KU8y

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har vid sitt sammanträde den 6 april beslutat att bereda bl.a. konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla jämte eventuella motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Yttrandena skall vara trafikutskottet till handa senast den 4 maj.

Konstitutionsutskottet koncentrerar sitt yttrande på avsnitten 5.1 (det IT- politiska målet), 5.2 (IT-politikens inriktning med avseende på demokrati och rättvisa) samt avsnitt som berör IT och demokrati (4.3.3 och 5.6.1) och samhällets informationsförsörjning (5.5.7). Beträffande frågor som rör IT och massmedierna hänvisar utskottet till sitt nyligen avgivna betänkande 1999/2000:KU15.

Konstitutionsutskottet överlämnar med eget yttrande motion 1999/2000: K345.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås mål, inriktning och prioritering av områden för IT- politiken. Vidare föreslås en ändring i ledningsrättslagen (1973:1144), en ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd samt en ansvarsfördelning vad gäller informationssäkerhetsarbetet.

Enligt propositionen präglas informationstekniken av snabbhet och gränslöshet. Utvecklingen påverkar och förändrar levnadsvillkoren för alla. Målen för en nationell IT-strategi som framfördes i 1996 års IT-proposition har följts upp och avrapporterats årligen sedan dess. Enligt regeringen kan tidigare angivna mål ligga kvar, men de behöver utvecklas och preciseras, liksom de prioriterade åtgärdsområdena.

Sverige bör enligt propositionen som första land bli ett informationssamhälle för alla. Regeringens strävan är att IT-politiken skall bidra till ökad måluppfyllelse av de allmänna politiska målen och föreslår en inriktning som skall vara vägledande. Statens insatser skall främst gälla frågan om tilliten till IT, kompetensen att använda IT och tillgänglighet till informationssamhällets tjänster.

Propositionen innehåller också förslag till inriktning för statens åtaganden
vad avser IT-infrastrukturen. Inriktningen avser omfattningen av stöd till
utbyggnad i glesbygd och kommande utformning av stöd till kommuner för	1
	1

att möjliggöra abonnentanslutning med hög överföringskapacitet i glest	1999/2000:KU8y
bebyggda områden m.m.

Närmare om propositionens innehåll

IT-politikens innehåll

Det IT-politiska målet skall enligt propositionen vara att Sverige som första land blir ett informationssamhälle för alla. Med detta avses en bred IT- kompetens i samhället och ett starkt förtroende för användandet av denna teknik med målet att lyckas med detta före andra länder. Målformuleringen bygger på övertygelsen att bredbandssatsning är den enda hållbara grunden för att Sverige långsiktigt skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Statens ansvar är att se till att förutsättningarna för utvecklingen är goda och att de hinder som försvårar förverkligandet av detta mål avlägsnas. Statens ansvar är också att bevaka att inte kriminella och andra nedbrytande krafter får genomslag genom den nya tekniken.

IT-politikens inriktning

Regeringen föreslår att vägledande inriktning för IT-politiken skall vara att främja bl.a. demokrati och rättvisa genom att öka allas möjligheter till information om offentlig verksamhet och delaktighet i politiska beslutsprocessen, både i Sverige och i övrigt inom EU genom användningen av IT, vidare att bidra till ett aktivare medborgarskap genom att IT skapar nya möjligheter att använda yttrandefriheten. Genom de nya formuleringarna i förhållande till 1996 års IT-proposition framhävs särskilt värdet av IT i samband med stärkande av yttrandefriheten, av insyn, även inom EU, samt av att IT inte otillbörligt får kränka integriteten.

Regeringens bedömningar och förslag

IT för demokrati

Enligt regeringens bedömning bör försök genomföras i olika typer av boen-
demiljöer för att med IT-stöd öka medborgarnas insyn och delaktighet i
demokratiska beslutsprocesser.
Enligt propositionen saknas det kunskaper inom området IT och demo-
krati, av hur IT kan användas för att t.ex. skapa mötesplatser och diskuss-
ionsforum som främjar den demokratiska dialogen. Regeringen vill fästa
uppmärksamheten på behovet av ytterligare kunskap om informationstekni-
ken som ett demokratiskt redskap. Därför är det angeläget att det snarast tas
initiativ som syftar till att testa IT-stödd demokrati i praktiken. Sådana för-
sök kan utformas i relativt stor skala under en längre tid med ett brett spekt-
rum av möjligheter samt med ett underifrånperspektiv. Regeringen avser att
inleda ett utvecklingsarbete med IT och demokrati syftande till att via ett
antal pilotkommuner få svenska och internationella erfarenheter av hur IT
kan användas för att skapa demokratiska mötesplatser och diskussionsforum
som främjar dialogen mellan medborgare och förtroendevalda.	1

I propositionen nämns i detta sammanhang också medborgarpaneler, som	1999/2000:KU8y
innehåller grupper av medborgare som valts ut med avseende på kön, ålder,
inkomst, utbildning m.m. så att de motsvarar befolkningen som helhet.
Grupperna informeras utförligt om en sakfråga eller ett samhällsproblem och
får möjlighet till diskussion och eftertanke, varefter deras medlemmar genom
en röstningsprocedur redovisar sina slutsatser.
I propositionen framhålls också problemet med skillnader mellan olika be-
folkningsgrupper i fråga om tillgång till IT i olika former. Om inte alla med-
borgargrupper har tillgång till den nya tekniken eller inte kan använda den,
blir det enligt propositionen svårt att tala om en fullvärdig demokrati. Ham-
nar vissa grupper utanför samhällsutvecklingen, finns det en fara för ökad
segregation och för att en permanent informationsunderklass växer fram.
Samhällets informationsförsörjning
Enligt regeringens bedömning bör en strategi utformas för att effektivisera
och underlätta tillgängligheten till den offentliga informationen och för att
stimulera utveckling av elektroniska informationstjänster.
För att underlätta för allmänheten att skaffa sig information om vilka regler
som gäller har regeringen beslutat att det skall byggas upp ett rättsinformat-
ionssystem som skall vara tillgängligt via Internet. Det nya systemet regleras
av rättsinformationsförordningen (1999:175), som trädde i kraft den 1 maj
1999. I en första etapp blir all information som skall ingå i systemet sökbar
via den gemensamma ingångssidan på Internet. I en andra etapp integreras
den samlade informationsmängden så att det går att söka i olika rättskällor
med en samlad sökning.
När det gäller övrig grundläggande information behöver enligt proposit-
ionen flera frågor lösas, t.ex. omfattningen av det offentliga åtagandet för
den grundläggande offentliga informationen, omfattning av samverkan och
samspel med olika intressenter, krav på kvalitet, standardisering m.m. Arbe-
tet med dessa frågor kommer att redovisas i en kommande Ds-promemoria
om samhällets grundläggande information. En annan viktig förutsättning för
att materialet skall bli lätt tillgängligt är att det finns enkla ingångar eller
portaler till den offentliga informationen. Tjänsten SverigeDirekt är en sådan
gemensam icke-kommersiell ingångssida till den offentliga sektorn. Sveri-
geDirekts sökmöjligheter kommer enligt propositionen att utvecklas. Porta-
len bör enligt propositionen användas för kvalitetssäkring av den information
som är kopplad till SverigeDirekt.
Utredningar om demokrati, IT och lagstiftning om medier
Datalagskommittén (Ju 1995:08), som hade i uppgift att analysera på vilket
sätt EG:s s.k. dataskyddsdirektiv om skydd för personuppgifter skulle inför-
livas med svensk lagstiftning, lämnade i april 1997 sitt betänkande Integritet
Offentlighet Informationsteknik (SOU 1997:39). I betänkandet föreslogs i
den del som rör reglerna om allmänna handlingars offentlighet en rad änd-
ringar i bl.a. tryckfrihetsförordningen (TF) och sekretesslagen (SekrL). Efter
remissbehandling och en genomförd kostnadsanalys överlämnade regeringen	1

i december 1997 till riksdagen en proposition (prop. 1997/98:44) som byggde på Datalagskommitténs betänkande. Regeringen gick inte vidare med de förslag som gällde allmänna handlingars offentlighet eftersom dessa krävde ytterligare överväganden. Det främsta skälet var att konsekvenserna inte var tillräckligt utredda.

Våren 1998 tillkallades en kommitté – Offentlighets- och sekretesskommittén – (Ju 1999:06, dir. 1998:32) med uppgift att göra en översyn av bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i syfte att vidga möjligheterna för offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället. Det framgår av direktiven i denna del bl.a. att offentlighetsprincipen är en omistlig del i det svenska rättssystemet och att det därför är viktigt att den utvecklas så att den kan tillämpas i en modern IT-miljö. Allmänhetens förutsättningar att dra nytta av det enorma uppgiftsmaterial som tack vare IT-samhällets möjligheter finns samlat hos myndigheterna bör vidgas. Enligt direktiven öppnas nya möjligheter för allmänheten att få insyn i myndigheternas verksamhet, då alltfler har tillgång till Internet. För myndigheterna innebär detta en möjlighet att på ett effektivt och billigt sätt sprida information till allmänheten på elektronisk väg. Det gäller både sådan informationsspridning som sker inom ramen för myndigheternas allmänna service och sådan som innebär utlämnande av allmänna handlingar. Ett utlämnande av uppgifter på elektronisk väg innebär emellertid risker för t.ex. den personliga integriteten. Det måste enligt direktiven råda en god balans mellan myndigheternas användning av ny informationsteknik för informationsspridning och skyddet för känsliga uppgifter. Kommittén skall redovisa sitt arbete senast den 31 december 2000.

I detta sammanhang bör nämnas att, enligt vad utskottet erfarit, det inom Justitiedepartementet pågår ett arbete med att ta fram direktiv till en utredning med uppgift att göra en bred kartläggning avseende skyddet för den personliga integriteten i det moderna samhället, inkluderande en undersökning av hur integritetsaspekten har hanterats och reglerats i befintlig lagstiftning både på det offentligrättsliga och privaträttsliga området, och med utgångspunkt häri identifiera och analysera utvecklingstendenserna. Kommittén avses mot denna bakgrund komma att överväga om det finns behov av att ändra och komplettera nuvarande lagstiftning på olika normgivningsnivåer till skydd för den personliga integriteten. Beslut om direktiv m.m. kan antas fattas efter sommaren.

Mediekommittén redovisade i sitt betänkande Grundlagsskydd för nya medier (SOU 1997:49) slutsatser och förslag angående mediegrundlagarnas tillämplighet på de nya medierna. Under den fortsatta beredningen av betänkandet pekades från olika håll på brister i främst YGL men även i viss mån tryckfrihetsförordningen (TF). Flera önskemål om grundlagsändringar framfördes. Regeringen hade emellertid ingen möjlighet att behandla dessa frågor i den aktuella propositionen (prop. 1997/98:43).

Konstitutionsutskottet avstyrkte i sitt betänkande 1997/98:KU19 ett motionsyrkande som rörde en teknikoberoende, generell yttrandefrihetsgrundlag, men utskottet utgick från att regeringen skulle se till att denna och sammanhängande frågor skulle övervägas i lämpligt sammanhang.

Våren 1999 tillsattes en parlamentarisk kommitté – Mediegrundlagskommittén – (Ju 1999:01, dir. 1999:8) med uppgift att bl.a. analysera behovet av

1999/2000:KU8y

och förutsättningarna för en mer teknikoberoende grundlagsreglering av yttrandefriheten. Av direktiven framgår att utvecklingen av informationstekniken har gått snabbt sedan yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) trädde i kraft år 1992. De medier som omfattas av YGL har fortlöpande utvecklats. Nya fysiska bärare av information har tillkommit och tillkommer alltjämt. De blir tillgängliga och användbara för i stort sett alla. Samtidigt skapas nya medel för kommunikation med hjälp av elektromagnetiska vågor. Till bilden hör också en fortgående internationalisering. Den snabba utvecklingen gör det nödvändigt att kontinuerligt bevaka och anpassa regelverken på området.

I direktiven heter det att det är regeringens uppfattning, inte minst när det gäller grundlagsskyddet, att yttranden i olika medier inte omfattas av olika bestämmelser endast på den grunden att de formella avgränsningarna för bestämmelsernas tillämplighet är förlegade och i otakt med den tekniska utvecklingen. I direktiven heter det vidare att det finns anledning att närmare analysera behovet av och förutsättningarna för en mer teknikoberoende grundlagsreglering av yttrandefriheten än den som gäller för närvarande. Utgångspunkten är dock – som en följd av det tryckta ordets särställning – att den nuvarande uppdelningen på två grundlagar bör bestå och att TF även i fortsättningen bör vara den grundlag som ger skydd åt yttranden i form av det tryckta ordet. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2000.

Demokratiutredningen har i sitt betänkande En uthållig demokrati (SOU 2000:1) behandlat frågor om informationsteknikens möjligheter att stärka demokratin. Enligt utredningen kan IT användas för att såväl stärka den ”snabba” demokratin, dvs. användas på ett sådant sätt att väljarna ges tillfälle att snabbt säga sin mening i politiska frågor, som ingå i den ”starka”, representativa demokratin, där medborgarna får möjlighet att genom IT få tillgång till information och synpunkter men även ingå i interaktiva dialoger med andra på nätet.

En förutsättning för att medborgarna skall ha motiv att engagera sig i processer som är avsedda att stödja demokratin på elektronisk väg är enligt utredningen med all sannolikhet att dessa också har betydelse för det faktiska beslutsfattandet. Som exempel nämns att informationstekniken bör kunna användas för att öka medborgarnas förutsättningar att ha insyn i och möjligheter att påverka beslutsunderlag, t.ex. i samband med miljökonsekvensanalyser. Det är också angeläget att söka former för att med hjälp av IT offentliggöra remissyttranden.

IT kan användas för att underlätta ansvarsutkrävandet bland förtroendevalda och för att stärka medborgarkontrollen över den offentliga makten. Här framstår en utveckling av offentlighetsprincipen så att den ger vidast möjliga insyn i offentlig förvaltning som en primär uppgift. IT kan också användas för att hävda medborgarintresset i partidemokratin, för att stärka civilsamhället och för att främja deltagardemokratin.

I förslagsdelen framhåller utredningen att en statlig och kommunal politik syftande till att stärka civilsamhället och deltagardemokratin i första hand bör inrikta sig på att utveckla tekniker och metoder för en sådan deltagardemokrati med IT-stöd. Vidare framhåller utredningen att den inte ser någon bortre gräns för myndigheternas ansträngningar att ge medborgarna ökad

1999/2000:KU8y

öppenhet och insyn. Att offentliggöra alla viktiga dokument via Internet är	1999/2000:KU8y
ett, om än litet, steg i rätt riktning.
Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen aviserat att ett långsik-
tigt utvecklingsarbete för folkstyret kommer att initieras. Temat är Tid för
demokrati. Syftet med utvecklingsarbetet är att genomföra aktiviteter som på
längre sikt utvecklar demokratin och skapar förutsättningar för att öka med-
borgarnas aktiva deltagande i de politiska beslutsprocesserna. Aktiviteterna
kommer enligt vad Justitiedepartementet redovisat att försiggå inom tre
huvudområden: ett nationellt rådslag om demokrati och delaktighet, stöd till
demokratiutveckling och 80-årsjubileet av den allmänna rösträtten. För detta
arbete avsätts 30 miljoner kronor under åren 2000–02. Utvecklingsarbetet
kommer att ledas av en demokratidelegation.

Motionerna

I motion 1999/2000:K345 av Inger Lundberg m.fl. (s) begärs ett tillkännagi-
vande till regeringen om ett försök med digital demokrati. Enligt motionärer-
na tillhör det vår tids demokratiska utmaningar att utveckla informationstek-
niken som ett demokratiskt redskap, och sådan kunskap kräver praktiska
försök. Sådana försök måste enligt motionärerna göras i begränsade geogra-
fiska områden under förhållanden som tillåter att ny kunskap och nya erfa-
renheter kan vinnas. För ett sådant försök bör utses ett relativt stort område,
där medborgarna har vissa angelägenheter gemensamma. Området bör väljas
så att det också inrymmer grupper som i dag är underrepresenterade i IT-
debatter. Försöket bör omfatta en tidrymd om 4–5 år. Det bör avse ett brett
spektrum av möjligheter, såväl information och diskussion som direkt demo-
kratiskt handlande. Det bör vidare ha ett underifrånperspektiv med medbor-
garna/invånarna i centrum. I försöket bör slutligen engageras lokala före-
ningar inom de politiska och demokratiska områdena, inom folkrörelser och
inom idrott, kultur etc.
Av de motioner som väckts med anledning av propositionen innehåller
fem motioner yrkanden som har anknytning till konstitutionsutskottets be-
redningsområde.
I Moderata samlingspartiets partimotion 1999/2000:T28 föreslås att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
generell teknikoberoende och missbruksbaserad integritetsskyddslagstiftning
(yrkande 11). I motionen anförs att den ökade tillgängligheten och informat-
ionen ställer krav på åtgärder i syfte att värna den personliga integriteten. Det
finns enligt motionen behov av att uppdatera den personrättsliga lagstiftning-
en. Regeringens lagstiftningsarbete saknar enligt motionen en övergripande
strategi för hur offentlighet, öppenhet och integritetsintressen skall vägas mot
varandra. I motionen efterlyses en samlad integritetsskyddslag. En sådan lag
bör göras generell och oberoende av den tekniska utvecklingen och syfta till
att beivra missbruk av personuppgifter.
I en enskild m-motion 1999/2000:T22 hemställer Tom Heyman att reglerna
för offentlighet och sekretess ses över. Flera olika sakfrågor och problemom-
råden behandlas i motionen. Lagen om personregister bör enligt motionären
ändras. Genom oklarheter i lagstiftningen har enligt motionären många av de	1

problem som skapades av den tidigare datalagen levt kvar, bl.a. frågor om myndigheters möjligheter att utnyttja Internet i sammanhang där personuppgifter förekommer, t.ex. protokoll. Det är enligt motionären svårt att förstå hur svenska myndigheter skall kunna bli världsledande på Internetverksamhet om inte dessa problem kan lösas, men propositionen behandlar inte frågan. I motionen anförs också att integritetsskyddet är svagt inom såväl datasom telekommunikation. Det är enligt motionen också angeläget att den praxis som utvecklats för myndigheternas hantering av pappersdokument anpassas till de nya rutiner som måste gälla för elektroniska dokument utan att den traditionella öppenheten förloras. Inte heller dessa problem behandlas i propositionen.

I Kristdemokraternas kommittémotion 1999/2000:T24 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT och demokrati (yrkande 6). I denna del anförs i motionen bl.a. att offentlighetsprincipen borde kunna tillämpas så att handlingar som enligt lagstiftningens principer är att betrakta som allmänt tillgängliga också görs tillgängliga på nätet. För att öka valdeltagandet bör försöksverksamhet bedrivas i någon kommun och/eller skola med Internetbaserad röstning. Problem som måste lösas är dels legitimeringen, dels skyddet från otillbörlig påverkan i samband med själva valhandlingen. I samma motion föreslås att riksdagen beslutar inrätta ett framtidsråd (yrkande 7). Enligt motionen borde riksdagen höja sin ambitionsnivå på IT-arbetet och låta IT-rådet eller en ny arbetsgrupp utgöra ett framtidsinriktat ”utskott” med huvudsaklig uppgift att diskutera framtiden och IT:s möjligheter för en förbättrad demokrati. Finlands parlament inrättade ett ”framtidsutskott” redan 1993 vilket sedan den 1 mars 2000 har permanent status.

I Centerpartiets partimotion 1999/2000:T26 hemställs bl.a. att riksdagen, under förutsättning av avslag på yrkande 1 enligt vilket avslag yrkas på den här aktuella propositionen, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör vara en prioriterad uppgift för staten att se över lagar och förordningar för att bidra till ökad yttrandefrihet och offentlighet (yrkande 4). I motionen kritiseras regeringens prioritering av tillit till IT, vilket enligt motionärerna är en onödig inskränkning av statens prioriterade uppgifter. Öppenhet och yttrandefrihet är nog så viktiga för att IT skall kunna bli ett verktyg för fördjupad demokrati och bredare debatt. Vidare framhålls att personuppgiftslagen blivit ett hinder för såväl öppenhet som yttrandefrihet. Det finns enligt motionen anledning att ifrågasätta uppriktigheten i ambitionen att IT skall bli ett verktyg för att stärka demokratin. Det borde vara en prioriterad uppgift för staten att se över lagar och förordningar i syfte att bidra till ökad yttrandefrihet och offentlighet i kunskapssamhället.

I Folkpartiets kommittémotion 1999/2000:T29 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förverkligande av prov med beslutsfattande medborgarpaneler baserade på demokratiska samråd i Internetbaserade studiecirklar (yrkande 10). I medborgarpaneler kan beslutande ställningstaganden prövas i vissa typer av frågor. Elektroniska studiecirklar är en modell för medborgarsamråd som är en förutsättning för att välgrundade beslut senare skall kunna fattas. Med denna komplettering kan dagens representativa beslutsfattande förstärkas enligt motionärerna.

1999/2000:KU8y

Motionärerna vill komplettera den i propositionen föreslagna försöksverk-	1999/2000:KU8y
samheten med IT-stödd medborgarinformation m.m. med medborgarpaneler
i samverkan med nätbaserade studiecirklar där beslut tas i väl avgränsade
typer av frågor. – I motionen redovisas också Folkpartiets allmänna syn på
nya metoder och redskap som kan vidareutveckla det representativa demo-
kratiska systemet och medborgarnas deltagande i det demokratiska besluts-
fattandet. Det framhålls bl.a. att informationssamhället ger möjlighet till mer
direkt politiskt deltagande i vissa politiska sammanhang.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker dels propositionens IT-politiska mål, enligt vilket Sve-
rige som första land skall bli ett informationssamhälle för alla, dels den in-
riktning av IT-politiken, i den del som faller inom konstitutionsutskottets
beredningsområde, som innebär att demokrati och rättvisa skall främjas
genom att allas möjlighet till information om offentlig verksamhet och delak-
tighet i politiska beslutsprocesser ökas både i Sverige och i övrigt inom EU
genom användningen av IT samt att ett aktivare medborgarskap skapas ge-
nom att IT skapar nya möjligheter att använda yttrandefriheten.
I flera motioner behandlas frågor om ändringar i integritetslagstiftningen
(motion T28, m, yrkande 11) och översyn av reglerna för offentlighet och
sekretess (T22, m, T24, kd, yrkande 6 delvis, T26, c, yrkande 4). I samtliga
fall berörs frågor som i olika sammanhang är föremål för utredning och
översyn i olika kommittéer, vilkas arbetsinriktning i här aktuella delar redo-
visats i det föregående. Det gäller Offentlighets- och sekretesskommmittén
och Mediegrundlagskommittén, vilkas arbete avses avslutas senast vid års-
skiftet 2000/2001. Det gäller också den nyligen avslutade Demokratiutred-
ningen, vars betänkande (SOU 2000:1) är föremål för en bred remiss. Dessu-
tom pågår ett arbete med att ta fram direktiv för en kommitté som avses
behandla integritetsfrågor på bred front. Utskottet finner mot denna bakgrund
ingen anledning för riksdagen att ta något initiativ i de här aktuella frågorna,
varför de nämnda motionerna bör avstyrkas.
I flera motioner behandlas frågor om IT och demokrati.
I s-motionen K345 begärs ett tillkännagivande om ett försök med digital
demokrati. Motionärens intentioner täcks enligt utskottets mening väl in av
de försök som aviseras i propositionen och som i huvudsak går ut på att öka
medborgarnas insyn och delaktighet i politiska processen med hjälp av IT.
Med detta får motionärens önskemål anses tillgodosedda, varför motionen
bör avstyrkas.
I kd-motionen T24 yrkande 6 delvis föreslås försök med Internetbaserad
röstning. Demokratiutredningen har föreslagit försök med ungefärligen
samma inriktning som föreslås i motionen. Därmed får motionens önskemål
anses tillgodosedda, varför den bör avstyrkas.
I fp-motionen T29 yrkande 10 förordas prov med beslutande medborgar-
paneler baserade på samråd i Internetbaserade studiecirklar. Utskottet konsta-
terar att även denna fråga berörs i propositionen i samband med den nämnda
försöksverksamheten. Därmed är det rimligt att anta att frågan inklusive
ansvarsförhållandena kommer att uppmärksammas under försökets gång.	1

Någon anledning för riksdagen att ta något initiativ finns således inte. Mot-	1999/2000:KU8y
ionen bör enligt utskottets mening avstyrkas i denna del.
I motion T24 yrkande 7 (kd) föreslås att riksdagen inrättar ett framtidsråd,
som avses ersätta det nuvarande IT-rådet i riksdagen. Enligt utskottets me-
ning är detta en inomorganisatorisk fråga för riksdagen som bör väckas i ett
annat sammanhang. Denna bedömning gäller också alternativet som framförs

i motionen att inrätta någon form av ”framtidsutskott” i riksdagen. Motionen

bör i denna del avstyrkas.

Stockholm den 4 maj 2000

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran Magnusson (s), Pär-Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Mats Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholz (fp), Kenth Högström (s), Per-Samuel Nisser (m) och Britt-Marie Lindkvist (s).

Innehållsförteckning	1999/2000:KU8y
Till trafikutskottet ......................................................................................	1
Propositionens huvudsakliga innehåll........................................................	1
Närmare om propositionens innehåll .........................................................	2
IT-politikens innehåll............................................................................	2
IT-politikens inriktning .........................................................................	2
Regeringens bedömningar och förslag ..................................................	2
IT för demokrati ...............................................................................	2
Samhällets informationsförsörjning .................................................	3
Utredningar om demokrati, IT och lagstiftning om medier ..................	3
Motionerna............................................................................................	6
Utskottets bedömning ...........................................................................	8

Elanders Gotab, Stockholm 2000