KU3y

Yttrande 1999/2000:KU3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

DOCX
PDF

Konstitutionsutskottets yttrande 1999/2000:KU3y

Tilläggsbudget för budgetåret 1999 (prop. 1999/2000:1)

Till finansutskottet

1999/2000

KU3y

Finansutskottet har den 30 september 1999 beslutat bereda bl.a. konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:1 Budgetpropositionen för år 2000 (volym 1) i vad avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 (yrkandena 15–21) jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

Konstitutionsutskottets yttrande avser yrkande 21, samt motion 1999/2000:K354 yrkande 4.

Propositionen

Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya anslag.

I propositionen volym 1, yrkande 21 föreslår regeringen att riksdagen såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation. Vad utgiftsområde 1 Rikets styrelse beträffar föreslår regeringen att anslaget ökas med 1 437 000 kronor. Inom utgiftsområdet bör enligt regeringen följande förändringar av anslagen ske (tusental kronor).

B 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. +9 355
C 3 Allmänna val - 10 000
D 3 Sametinget +165
E 1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden -1 500
E 2 Presstöd +9 117
E 3 Stöd till radio- och kassettidningar -6 700
F 1 Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen +1 000

Regeringen anger följande som skäl för förslaget att öka anslaget E 2 Presstöd med 9 117 000 kronor.

Anslaget får användas i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524). Enligt Presstödsnämndens prognos för år 1999 täcker inte

1

anslaget beräknade utbetalningar av presstöd eftersom anslagkrediten an- 1999/200:KU3y
vänts för att täcka utgifterna under föregående år. För att täcka kostnaderna  
för presstödet för år 1999 föreslår regeringen därför att 9 117 000 kronor  
anvisas anslaget E 2 Presstöd. Finansieringen sker genom att anslagen E 1  
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden och E 3 Stöd till radio- och  
kassetttidningar under utgiftsområde 1 samt anslagen I 3 Utbyte av TV-  
sändningar mellan Sverige och Finland och I 4 Bidrag till dokumentation om  
den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete inom  
utgiftsområde 17 minskas för innevarande år med totalt motsvarande belopp.  
Effekten av finansieringsåtgärderna bedöms inte påverka dessa verksamhet-  
ers nuvarande omfattning och inriktning.  
Motionen  
I motion 1999/2000:K354 av Per Unckel m.fl. (m) hemställs att riksdagen  
avslår regeringens förslag till tilläggsbudget avseende anslaget E 2 Presstöd i  
enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 4). Presstödets syfte har  
angetts vara att bidra till att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden för  
att främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Regeringens  
inställning till presstödet grundas enligt motionärerna på en överdriven tilltro  
till presstödets positiva effekter för mångfalden, det fria ordet och den fria  
opinionsbildningen. Det stora antalet tidningsnedläggningar och hittills  
gjorda erfarenheter visar att presstödet till stor del använts för att täcka tid-  
ningarnas löpande utgifter i stället för till nödvändiga rationaliseringsåtgär-  
der. Den önskvärda effekten av presstödet hade enligt motionärerna varit att  
det använts till att göra tidningen mindre beroende av statligt stöd, men i  
stället har tidningarna anpassat sig efter stödet och blivit just presstödsbero-  
ende. Presstödet innebär dessutom att konkurrensvillkoren gentemot icke-  
presstödstidningar snedvrids, vilket kan innebära att också av läsarna upp-  
skattade tidningar får ekonomiska svårigheter. Moderata samlingspartiet har  
vid ett flertal tillfällen föreslagit ett gradvis avskaffande av presstödet.  
Presstödsnämnden skulle då inte längre ha någon uppgift att fylla och skulle  
kunna avvecklas. I tilläggspropositionen för år 1999 föreslår regeringen att  
presstödsanslaget skall ökas med 9 117 000 kronor genom omfördelningar  
från andra anslag. Motionärerna avvisar med hänvisning till vad som anförts  
och till deras principiella invändningar mot det nuvarande presstödssystemet  
förslaget att öka anslaget innevarande år.  
Utskottets bedömning  
Utskottet har inga invändningar mot förslaget att anvisa ytterligare medel till  
anslaget E 2 Presstöd. Finansieringen sker genom att andra anslag för inne-  
varande år minskas med totalt motsvarande belopp. Utskottet tillstyrker  
därför att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999  
beslutar öka presstödsanslaget med drygt 9 miljoner kronor. Även i övrigt  
föreslår utskottet att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområde 1  
samt anvisar ändrade anslag inom utgiftsområdet. Utskottet avstyrker därmed  
motionen. 1
Stockholm den 12 oktober 1999 1999/200:KU3y

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin Kristiansson (s), Tommy Waidelich (s), Mats Ei- narsson (v), Nils Fredrik Aurelius (m), Åsa Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp), Per-Samuel Nisser (m), Britt-Marie Lindkvist (s) och Inger Strömbom (kd).

Avvikande mening

Per Unckel (m), Inger René (m), Nils Fredrik Aurelius (m), Helena Bargholtz (fp) och Per-Samuel Nisser (m) anser att utskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Utskottet har den principiella uppfattningen att en avveckling av presstödet bör inledas. Med bifall till motion K354 yrkande 4 avstyrker utskottet därför regeringens förslag till tilläggsbudget avseende anslaget E 2 Presstöd.

Elanders Gotab, Stockholm 1999 1

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.