KRU10Y

Yttrande 1995/96:KRU10Y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

DOCX
PDF

Kulturutskottets yttrande 1995/96:KrU10y

Aktiv förvaltning av statens företagsägande

1995/96

KrU10y

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 16 april 1996 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att i de delar som berör utskottets beredningsområde avge yttrande över proposition 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens företagsägande jämte motioner.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1995/96:N26–N31. Kulturutskottet yttrar sig i det följande över dels propositionen i vad avser Teracom Svensk Rundradio AB som behandlas i kapitel 4 Riktlinjer och bemyndigande för förvaltningen av statens företagsägande i kommersiella

företag, dels motion 1995/96:N26 yrkande 3.

Utskottet

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen bl.a. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för förvaltningen av statens företagsägande, att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta förvaltningsåtgärder beträffande statligt ägda företag enligt vad regeringen förordar samt att riksdagen medger att tolfte huvudtitelns anslag Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. får användas för åtgärder i anslutning till det nya bemyndigandet.

Regeringens förslag innebär bl.a. att regeringen beträffande vissa angivna aktiebolag utan riksdagens godkännande för varje särskilt fall får besluta om kapitaltillskott, sälja och köpa aktier, delta i eller i förekommande fall avstå från erbjudanden om nyemissioner samt medverka till utgivande av konvertibla skuldebrev.

Det bemyndigande regeringen föreslår beträffande ett mera aktivt utövande av ägarrollen avser kommersiella och fullt konkurrensutsatta företag.

Teracom Svensk Rundradio AB hänförs enligt propositionen till denna grupp. Regeringen föreslår att statens röstandel i bolaget får minska till lägst 51 %, varvid staten bibehåller sin kontroll och röstmajoritet.

1

Motion 1995/96:KrU10y

I motion N26 (m) yrkas dels att riksdagen skall avslå propositionens förslag om bemyndigande till regeringen att vidta vissa förvaltningsåtgärder beträffande statligt ägda företag, dels att riksdagens år 1991 beslutade bemyndigande om privatisering av vissa angivna bolag (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38) skall gälla även fortsättningsvis (yrkandena 1 och 2). Enligt yrkande 3 i motionen, som behandlas nedan, bör bemyndigandet från år 1991 utvidgas till att avse även vissa i motionen angivna statliga företag, däribland TV 2.

Utskottets bedömning

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1994/95:KrU26 Den avgiftsfinansi-  
erade radio- och TV-verksamheten behandlade kulturutskottet våren 1995  
bl.a. en motion om utförsäljning av TV 2. Utskottet hänvisade då i sitt av  
riksdagen godkända betänkande till ett tidigare uttalande i frågan och fram-  
höll bl.a. att frågor som gäller Sveriges Television AB:s framtida uppdrag,  
finansiering, organisation etc. skulle komma att behandlas av riksdag och  
regering i samband med att nuvarande avtalsperiod löper ut och att ett nytt  
avtal skall träffas. Övervägandena borde, menade utskottet, inte föregripas.  
Utskottet behandlar för närvarande proposition 1995/96:161 En radio och TV  
i allmänhetens tjänst 1997–2001 med förslag till de villkor och riktlinjer som  
skall gälla under kommande tillståndsperiod för bl.a. Sveriges Television  
AB. I det sammanhanget behandlas motion Kr7 (m) med krav på koncentrat-  
ion av public service-verksamheten till en TV-kanal (yrkande 6 delvis).  
Utskottet anser i överensstämmelse med vad som uttalades våren 1995 att  
den pågående behandlingen av frågan inte bör föregripas. Således bör motion  
N26 i här aktuell del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.  
Svensk Rundradio AB, numera Teracom Svensk Rundradio AB (Te-  
racom), bildades den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:140, KrU28 s. 82 f.). Bola-  
gets huvuduppgift är att bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-  
program. Nätet, som i dag består av sju markbundna nät – fyra för radio och  
tre för TV, skall stå till förfogande för alla sändningsberättigade på likvär-  
diga villkor. Vidare skall bolaget utveckla och marknadsföra andra tjänster  
som kan utföras med stöd av de resurser som har byggts upp för radio- och  
TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten  
inom radio- och TV-området. Dessa tjänster avser bl.a sändningar av närra-  
dio och radiotidningar, Direktvision, satellittjänster och inplacering av olika  
intressenters utrustning i radiostationer. Bolaget svarar även för service och  
underhåll av den egna utrustningen och erbjuder sådana tjänster för t.ex.  
inhyrd utrustning. Den del av bolagets verksamhet som avser utsändning av  
program bedrivs med krav på skälig lönsamhet. Inom bolagets övriga verk-  
samhetsområde tillämpas marknadsprissättning. På den konkurrensutsatta  
delen av verksamheten ställs ett avkastningskrav och dessa medel tillförs  
rundradiokontot. Den icke konkurrensutsatta verksamheten granskas av  
Riksrevisionsverket, och bolaget har uppgiftsskyldighet gentemot verket.  
Teracom har övertagit de förpliktelser för beredskapsåtgärder som tidigare 2
 
åvilade det dåvarande Televerket. I detta avseende är bolaget jämställt med 1995/96:KrU10y
myndighet. Vid övergång till krigsorganisation lyder bolaget under regering-  
en. Personalen omfattas av personalkontroll. Teracom följer och deltar aktivt  
i forsknings- och utvecklingsverksamheten på radio- och TV-området.  
Regeringens avsikt är att det föreslagna bemyndigandet skall avse den ka-  
tegori statliga företag som är kommersiella och fullt ut konkurrensutsatta.  
Enligt propositionen bör Teracom hänföras till denna grupp. Utskottet har  
emellertid inhämtat att den konkurrensutsatta delen av Teracoms verksamhet  
i dag utgör mindre än 40 % av bolagets totala verksamhet. Mot den bakgrun-  
den kan enligt utskottets bedömning Teracom inte hänföras till den typ av  
företag som anses lämpliga för ett delat ägarskap. Vad utskottet härutöver  
anfört om arten och inriktningen av Teracoms verksamhet talar enligt ut-  
skottets mening ytterligare mot ett bemyndigande till regeringen som innebär  
att staten får minska sin röstandel i bolaget till lägst 51 % i enlighet med  
regeringens förslag.  
Stockholm den 25 april 1996  
På kulturutskottets vägnar  

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s), Lennart Fridén (m), Ag- neta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Lena Klevenås (s), Lars Lilja (s), Gunnar Hökmark (m), Erik Arthur Egervärn (c), Christer Eirefelt (fp) och Elizabeth Nyström (m).

Särskilda yttranden

1. Utförsäljning av en TV-kanal

Lennart Fridén, Jan Backman, Gunnar Hökmark och Elizabeth Nyström (alla m) anför:

Med hänvisning till att en likartad motion från Moderata samlingspartiet behandlas av utskottet i samband med proposition 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst har utskottet uttalat att motion N26 i den del motionen avser försäljning av TV 2 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Vår uppfattning är att regeringen skall ges ett bemyndigande att försälja en av Sveriges Televisions kanaler och vi kommer att i utskottets betänkande (1995/96:KrU12) reservera oss till förmån för det där aktuella motionsyrkandet.

Beträffande frågan om en försäljning av 49 % av aktierna i Teracom hade det enligt vår mening varit mest lämpligt att bemyndiga regeringen att verkställa en utförsäljning av hela bolaget.

2

2. Försäljning av aktier i Teracom 1995/96:KrU10y

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Eftersom ägarsammansättningen i mediaföretag är av stor kulturpolitisk vikt, är det för mig av principiell betydelse om ett företag som Teracom ägs av t.ex. Kinnevik AB eller folkrörelserna. Jag hade därför hellre sett att utskottet redan i detta sammanhang uttalat sig i frågan. Av samma principiella skäl anser jag att utskottet i detta sammanhang borde ha yttrat sig även över Vänsterpartiets motion N28 yrkande 3 med begäran att riksdagen beslutar att regeringen i varje enskilt fall måste ha bemyndigande för att förändra ägandet i ett helägt statligt företag.

Gotab, Stockholm 1996

2

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.