Konstitutionsutskottets yttrande över propositionen 1975:57 om ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattningsområdet jämte motioner

Yttrande 1975:KU3

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets yttrande nr 3                  KU 1975:3y

Nr3y

Konstitutionsutskottets yttrande över propositionen 1975:57 om ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings-och beskattningsområdet j'ämte motioner

Till skatteutskottet

Genom beslut den 22 april 1975 har skatteutskottet hemställt om yttrande • från konstitutionsutskoltet angående propositionen 1975:57 om ett nytt sy­stem för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattnings­området jämte följdmotioner (1975:2051, 1975:2078, 1975:2079, 1975:2080, 1975:2081, 1975:2082). Konstitutionsutskottet, som begränsar sitt yttrande till frågan om förslagets konsekvenser för integritetsfrågorna, får med an­ledning härav anföra följande.

I propositionen skisseras en principlösning för det fortsatta utvecklings­arbetet på ett nytt ADB-system för folkbokföring och beskattning. Förslaget innebär att registerföringen delvis kommer atl ske i ett centralt dataregister med terminalåtkomst för länsstyrelserna delvis i regionalt avgränsade da­taregister. I motionerna 1975:2051, 1975:2080, 1975:2081 saml 1975:2082 yrkas att riksdagen skall avslå propositionen och uttala att utvecklingsarbetet på ett nytt ADB-system skall inriktas på en mer renodlad regional systemlös­ning. I motionerna anförs bl. a. att integritets- och säkerhetsriskerna blir mindre i ett regionalt system.

Som konstitutionsutskotiet framhållit senast i sitt betänkande KU 1975:11 har statsmakterna på olika sätt uppmärksammat de integritetsrisker som kan uppstå vid den snabba datoriseringen i samhället. Den vid 1973 års riksdag antagna datalagen (1973:289) syftar lill att skydda den enskilde mot sådant otillböriigt intrång i den personliga integriteten som kan bli följden av den alltmer utbredda dataregistreringen av personuppgifter. Enligt da­talagen har datainspektionen förutom att lämna tillstånd eller i vissa fall yttra sig över planerade personregister också till uppgift att meddela de föreskrifter för registerföringen som krävs för att förebygga otillböriigt in­tegritetsintrång. Riksdagen har i år med anledning av del nämnda betän­kandet från konstitutionsutskottet föreslagit regeringen att datalagen görs till föremål för en allmän översyn, vilken bl. a. bör avse sekretessfrågorna i samband med datalagrad personinformation. Statsmakterna har också ini­tierat ett omfattande utredningsarbete beträffande säkerhetsfrågorna vid da­tabehandling och datatransmission. Särskilt förtjänar atl nämnas del ut­vecklingsarbete som bedrivs vid statskontoret i samarbete med datainspek­tionen och datasamordningskommiltén. Detta arbete syftar till atl inventera


 


KU 1975:3y                                                               2

och utarbeta tekniker, metoder och andra skyddsåtgärder som krävs för att godtagbar säkerhet, tillföriitlighet och kvalitet i övrigt skall uppnås i samband med användningen av ADB-teknik i den offentliga förvaltningen. Vidare är syftet att utarbeta förslag lill normer, rekommendationer och andra åtgärder på säkerhetsområdet samt att skapa lämpliga former för en fort­löpande bevakning av säkerhetsområdet och för rådgivning till de för sä­kerheten ansvariga och andra intressenter.

Enligt utskottets mening måste integritetsskydds- och säkerhetsfrågorna regelmässigt tillmätas stor betydelse vid planeringen av ADB-system inom olika delar av förvaltningen. Detta gäller självfallet även för ett nytt ADB-system inom folkbokförings- och beskaltningsområdet. Som framgått in­nebär propositionens förslag atl registerföringen lill viss del kommer att ske centralt men i övrigt på samma sätt som hittills i regionalt avgränsade person- och fastighetsregister. 1 motionerna förordas däremot en helt regional registerföring.

Uppfattningen om betydelsen generellt ur integritetssynpunkt av en re-gionalisering av de statliga ADB-sysiemen går isär. Konstilutionsutskottet vill för sin del framhålla atl frågan om ett skydd mot otillböriigt integri­tetsintrång inte kan lösas enbart genom en regionalisering av de statliga datasystemen. Som framhållits pågår ett omfattande utrednings- och ut­vecklingsarbete på dataskydds- och integritetsskyddsområdel. Dalainspek­tionen har enligt datalagen att fortlöpande bevaka integritetsfrågorna i sitt tillstånds- och tillsynsarbete. Det är enligt utskottets mening väsentligt att det fortsatta utvecklingsarbetet beträffande det nya ADB-systemet för be­skattning och folkbokföring sker i nära samarbete med datainspektionen och med hänsynstagande till bl. a. det utredningsarbete som bedrivs inom statskontoret.

Det kan förutsättas att integritetsfrågorna då kommer att beaktas oavsett valet av systemstruktur. Skulle därvid en ytterligare regionalisering framstå som önskvärd ur integritetssynpunkt måste detta självfallet beaktas av stats­makterna.

Stockholm den 6 maj 1975

På konstitutionsutskottets vägnar HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m). Mossberg (s), Jonnergård (c), Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Olsson i Edane (s), Johansson i Malmö (s), Gustavsson i Ängelholm (s). Kindbom (c). Berndtson (vpk) och Lindahl i Hamburgsund (fp).


 


KU 1975:3y                                                                            3

Avvikande meningar

1. av herrar Boo (c), Jonnergård (c), Nordin (c) och Kindbom (c), vilka ansett
att den del av utskottets yttrande som börjar med orden "Det kan för­
utsättas" och slutar med orden "beaktas av statsmakterna" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening måste integritetsfrågorna tillmätas avgörande betydelse oavsett valet av systemstruktur. Möljligheterna att undvika otill­böriigt integritetsintrång måste dock som framhålls i motionerna vara störst i en decentraliserad organisation. En sådan kan byggas upp så att en särskild nyckel krävs för att via en central referensdator få fram uppgifter från en annan region. För den nödvändiga medborgarkonlrollen bör övervägas att inrätta särskilda regionala ansvarsnämnder.

2. av herrar Werner i Malmö (m), Björck i Nässjö (m) och Lindahl i Ham­
burgsund (fp), vilka ansett att den del av utskottets yttrande som börjar
med orden "Det kan förutsättas" och slutar med orden "beaktas av stats­
makterna" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan det fömtsättas att integritetsfrågorna då kommer atl beaktas oavsett valet av systemstruktur. Möjligheterna atl und­vika otillböriigt integritetsinlrång bör dock vara större i ett regionalt system av det slag som förordas i motionerna.

Särskilt yttrande

av herr Berndtson (vpk) som anfört:

Vänsterpartiet kommunisterna har i partimotionen 1975:2080 yrkat avslag på propositionens förslag till nytt ADB-system för folkbokföring och be­skattning. Som framgår av motionen finns en mängd olika skäl för att välja en annan systemlösning än den föreslagna. Vi anser att en arbetsgrupp måste tillsättas med uppgift att utarbeta ett helt nytt förslag som bygger på regional registerföring och som på ett bättre sätt anpassas till samhällets behov av regional datakapacitet. Om en sådan arbetsgrupp tillsätts och ges en sammansättning som föreslås i motionen garanteras också en sådan fortsatt bevakning av integritetsfrågorna som utskottet förutsatt. Eftersom utskottet begränsat sitt yttrande till just dessa frågor har jag därför inte haft anledning att i denna fråga anföra avvikande mening.


 


GOTAB   75 9527 S   Stockholm 1975


 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.