Kommissionens arbetsprogram 2025

Yttrande 2024/25:NU7y

Näringsutskottets yttrande

2024/25:NU7y

Kommissionens arbetsprogram 2025

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet beslutade den 23 januari 2025 att ge övriga utskott möjlighet att yttra sig över Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2025, COM(2025) 45.

Näringsutskottet redovisar i yttrandet sin syn på de delar av kommissionens arbetsprogram som berör utskottets beredningsområde.

I yttrandet finns fem avvikande meningar (S, SD, V, C, MP)

Utskottets överväganden

Kommissionens arbetsprogram 2025

Arbetsprogrammet

Europeiska kommissionens (kommissionen) arbetsprogram för 2025 – Framåt tillsammans: En djärvare, enklare och snabbare EU, antogs den 11 februari 2025 COM(2025) 45 final. Arbetsprogrammet är det första för den nya kommissionen och är, i likhet med tidigare år, uppställt utifrån politiska prioriteringar för mandatperioden. För mandatperioden 2024–2029 har kommissionen presenterat sju politiska riktlinjer: En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft, En ny era för EU:s försvar och säkerhet, Stödja människor och stärka våra samhällen, Slå vakt om vår livskvalitet, Skydda vår demokrati och upprätthålla våra värden, Europa i världen samt Uppnå resultat tillsammans och förbereda vårt EU för framtiden.

Enligt kommissionens arbetsprogram kommer fokus under 2025 att ligga på att stärka Europas konkurrenskraft, förenkla regelverk och påskynda den gröna omställningen. Kommissionen framhåller behovet av en mer sammanhållen, handlingskraftig och effektiv union för att möta de utmaningar som Europa står inför, inklusive säkerhetspolitiska spänningar, klimatförändringar och ekonomisk konkurrens.

Ett av arbetsprogrammets huvudsakliga inslag är att förbättra EU:s konkurrenskraft genom en stärkt inre marknad och förenklade regelverk. För detta ändamål föreslås en ny inremarknadsstrategi, som syftar till att modernisera den inre marknaden och undanröja hinder för gränsöverskridande handel samt att förenkla regelverken för företag. I detta sammanhang introduceras även en serie regelförenklingar (s.k. omnibusförslag), vilka har som mål att minska den administrativa bördan för företag med minst 25 procent och för små och medelstora företag med minst 35 procent. Därtill har kommissionen lanserat en konkurrenskraftskompass för att ge långsiktiga riktlinjer för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft.

Ett annat huvudsakligt inslag i arbetsprogrammet är den industriella omställningen med inriktning på fossilfrihet och ökad hållbarhet samt säkerställande av att EU:s omställning till en fossilfri ekonomi även stärker konkurrenskraften. Kommissionen föreslår en handlingsplan för ren industri (Clean Industrial Deal), som kombinerar åtgärder för att stärka konkurrenskraften inom den europeiska industrin samtidigt med ett påskyndande av klimatomställningen. Som en del av detta initiativ avser kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin, som ska stödja energiintensiva industrier. Samtidigt avser kommissionen att presentera en handlingsplan som ska säkerställa stabila och konkurrenskraftiga energipriser för såväl företag som hushåll. Parallellt med detta föreslår kommissionen även en färdplan som ska bidra till att successivt fasa ut EU:s beroende av rysk energiimport och därigenom stärka unionens energisäkerhet.

Kommissionen aviserar i arbetsprogrammet att den kommer att uppdatera sin analys av kärnenergi och dess roll i EU:s energisystem inom ramen för ett nytt program. Därtill framhåller kommissionen en strategisk plan för små modulära reaktorer (SMR). Vidare lyfter kommissionen fram behovet av att stärka den europeiska elinfrastrukturen genom digitalisering och nätutbyggnad, särskilt i syfte att underlätta integrationen av förnybara energikällor.

För att möjliggöra de investeringar som krävs inom såväl energi- som industrisektorerna avser kommissionen att presentera ett nytt ramverk för statligt stöd. Detta ramverk ska ge medlemsstaterna utökade möjligheter att stödja strategiska investeringar inom områden såsom förnybar energi, utfasning av fossila bränslen inom industrin och utveckling av ny teknik, utan att samtidigt riskera att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.

Enligt arbetsprogrammet kommer även bioekonomi att vara en del av EU:s strategi för hållbar tillväxt och industriell konkurrenskraft. Kommissionen avser att presentera en strategi för bioekonomi, vars syfte är att främja en mer cirkulär och hållbar produktion, användning och konsumtion av biologiska resurser. Strategin syftar till att stärka EU:s industriella ledarskap genom att integrera bioekonomiska lösningar i flera sektorer, däribland livsmedelsproduktion, materialframställning, energi och bioteknik.

Utskottets ställningstagande

Arbetsprogrammet innehåller 45 initiativ med nya aviserade åtgärder. Flera av de nya initiativ som presenteras består i sin tur av ett antal olika åtgärder. Av dessa kan cirka tio komma att beröra näringsutskottet, och de återfinns under den första politiska riktlinjen i arbetsprogrammet: En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft. Med anledning av arbetsprogrammet vill utskottet anföra följande.

EU:s konkurrenskraft och näringslivets utveckling är avgörande för att säkerställa en stark och motståndskraftig europeisk ekonomi. Utskottet välkomnar därför kommissionens ambitioner och aviserade initiativ för att stärka Europas långsiktiga konkurrenskraft.

Kommissionens arbetsprogram för 2025 lyfter bl.a. fram vikten av att stärka den inre marknaden genom regelförenklingar, förbättrade ramvillkor för företag och en långsiktig strategi för konkurrenskraft. Utskottet noterar de initiativ som föreslås i arbetsprogrammet och anser att åtgärder för att stärka konkurrenskraften bör genomföras med beaktande av både näringslivets och samhällets behov.

Regelverkens förutsägbarhet och rättssäkerhet är avgörande faktorer för företagens investeringsklimat. Utskottet vill framhålla betydelsen av en effektiv och rättssäker regelprocess, där regleringarna inte skapar onödiga administrativa bördor för företag, och utskottet välkomnar därför att kommissionen i arbetsprogrammet lyfter fram en rad olika initiativ för att förenkla regler och minska den administrativa bördan för företagen. I detta sammanhang är det väsentligt att beakta hur regelförenklingar kan genomföras på ett sätt som bidrar till långsiktig stabilitet och tillväxt inom EU:s näringsliv.

Vidare noterar utskottet kommissionens ambition att stärka den inre marknaden genom en ny inremarknadsstrategi. Enligt utskottets uppfattning är en väl fungerande inre marknad av central betydelse för EU:s konkurrenskraft, och initiativ som syftar till att undanröja hinder och harmonisera regelverk kan ha en viktig roll i detta sammanhang. Utskottet anser att sådana åtgärder bör vidtas med hänsyn till både företagens och medlemsstaternas behov.

Kopplat till detta lyfter kommissionen i arbetsprogrammet fram en konkurrenskraftskompass, vars syfte är att skapa en långsiktig strategi för EU:s ekonomiska utveckling. Utskottet konstaterar att ett strategiskt ramverk för konkurrenskraft kan vara ett värdefullt verktyg för att analysera och följa den ekonomiska utvecklingen inom olika sektorer. Utskottet ser positivt på syftet med kommissionens konkurrenskraftskompass, som är att skapa en långsiktig strategi för EU:s ekonomiska utveckling. Samtidigt anser utskottet att en sådan strategi behöver ta hänsyn till globala ekonomiska faktorer och innehålla åtgärder som stärker industrins konkurrenskraft och innovationsförmåga.

Ett annat huvudsakligt inslag i kommissionens arbetsprogram för 2025 är den industriella omställningen och dess koppling till konkurrenskraft och energiomställning. Kommissionen föreslår en handlingsplan för ren industri, som ska stödja europeisk industri genom åtgärder som både stärker konkurrenskraften och påskyndar klimatomställningen. Därtill aviserar kommissionen att ett nytt ramverk för statligt stöd kommer att föreslås för att bistå den industriella omställningen genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, stärka industrins utfasning av fossila bränslen och säkerställa tillräcklig tillverkningskapacitet för ren teknik.  Utskottet anser att en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig industri bäst uppnås genom en väl fungerande marknad snarare än genom omfattande statliga stödåtgärder. Regelverk och ekonomiska incitament bör utformas så att de skapar goda förutsättningar för företag att investera i omställning och innovation utan att marknadsbalansen snedvrids. Utskottet anser vidare att konkurrensneutralitet på den inre marknaden behöver säkerställas, och att utökade stödprogram kan riskera att gynna vissa sektorer eller medlemsstater på bekostnad av andra. Det är ytterst angeläget att EU:s industripolitik utformas så att den stimulerar privata investeringar och innovationskraft, och inte ett ökat beroende av statliga subventioner.

Marknadsdrivna lösningar och tydliga, långsiktiga spelregler är avgörande för att stärka Europas industriella konkurrenskraft och möjliggöra en hållbar omställning. Utskottet ser därför positivt på åtgärder som undanröjer regelhinder och skapar förutsättningar för företag att investera i ny teknik och energieffektiviseringar. Ett särskilt fokus bör ligga på att förenkla tillståndsprocesser för investeringar i fossilfri teknik. Utskottet välkomnar kommissionens initiativ som syftar till att förkorta handläggningstider och säkerställa en effektiv myndighetsprocess för att möjliggöra investeringar i ny teknik. Kommissionens förväntade lagstiftningsinitiativ för att påskynda utfasning av fossila bränslen i industrin är ett steg i rätt riktning, men det är viktigt att denna lagstiftning utformas på ett sätt som gör det möjligt för industrin att ställa om utan att konkurrenskraften påverkas negativt.

Vidare lyfter kommissionen fram åtgärder för att säkerställa stabila och konkurrenskraftiga energipriser, vilket är en viktig faktor för både hushåll och industri. Därtill framhåller kommissionen även behovet av att stärka EU:s energisäkerhet genom att minska beroendet av rysk energi, och avser att presentera en handlingsplan för att uppnå det. Utskottet konstaterar att energiförsörjning och energipriser är avgörande för europeisk konkurrenskraft och att stabila energisystem kan vara en förutsättning för en framgångsrik omställning. Därför välkomnar utskottet kommissionens aviserade handlingsplan för att stärka energisäkerheten och minska beroendet av rysk energi. Samtidigt vill utskottet framhålla att åtgärder för att stärka energiförsörjningen bör vara teknikneutrala och utformas för att gynna en bredd av fossilfria energikällor snarare än att ensidigt fokusera på vissa teknologier. En energipolitik som möjliggör investeringar i flera konkurrenskraftiga och hållbara lösningar skapar bättre förutsättningar för långsiktig energisäkerhet och industrins konkurrenskraft. Det är därför viktigt att åtgärder inom energiomställningen säkerställer stabila och förutsägbara villkor för investeringar utan att snedvrida marknaden samt gör att olika teknologier kan bidra till EU:s energi- och klimatarbete. I detta sammanhang vill utskottet därför välkomna kommissionens aviserade intention att uppdatera analysen av kärnkraftssektorn inom ramen för ett nytt program. Utskottet anser att kärnkraft, tillsammans med förnybar energi, kommer att vara avgörande för att uppnå klimatmålen och säkerställa en stabil energiförsörjning.

Stockholm den 27 februari 2025

På näringsutskottets vägnar

Tobias Andersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Mats Green (M), Jessica Stegrud (SD), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Marianne Fundahn (S), Josef Fransson (SD), Isak From (S), Kjell Jansson (M), Eric Palmqvist (SD), Katarina Luhr (MP), Louise Eklund (L), Aida Birinxhiku (S), Daniel Vencu Velasquez Castro (S), Lorena Delgado Varas (V) och Lili André (KD).

Avvikande meningar

1.	Kommissionens arbetsprogram 2025 (S)
	Fredrik Olovsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Aida Birinxhiku (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S) anför:

Arbetsprogrammet innehåller 45 initiativ med nya aviserade åtgärder. Flera av de nya initiativ som presenterats består i sin tur av ett antal olika åtgärder. Av dessa kan cirka tio komma att beröra näringsutskottet, och dessa återfinns under den första politiska riktlinjen i arbetsprogrammet: En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft. Med anledning av arbetsprogrammet vill vi anföra följande.

Vi välkomnar kommissionens ambition att stärka EU:s konkurrenskraft och säkerställa en robust och motståndskraftig europeisk ekonomi. Den inre marknadens funktion och utveckling är av central betydelse och måste anpassas till förändrade förutsättningar. Vi vill särskilt framhålla att arbetet med regelförenklingar bör syfta till strömlinjeformning och inte leda till en sänkt ambitionsnivå i industrins gröna omställning, vilken utgör en avgörande faktor för såväl svenska som europeiska företags konkurrenskraft.

Vi anser att den föreslagna konkurrenskraftskompassen bör syfta till att främja mer jämlika och konkurrenskraftiga samhällen. Detta förutsätter en politik där handel, utvecklingssamarbete och ett starkt skydd för arbetstagares rättigheter såväl som höga klimatambitioner är samstämmiga och stödjande. En sådan helhetsansats möjliggör en långsiktig, hållbar och rättvis ekonomisk tillväxt. 

Vidare vill vi understryka betydelsen av stabila spelregler och långsiktiga investeringsförutsättningar för att påskynda klimatomställningen och stärka innovationsförmågan. Bristen på sådana förutsättningar riskerar att försämra EU:s konkurrenskraft i den globala innovations- och produktivitetsutvecklingen, vilket ställer krav på kraftfulla åtgärder. Det är särskilt viktigt att inte enbart förstärka befintliga styrkeområden, utan även att satsa på nya teknikområden med potential att driva framtida välstånd och sysselsättning.

En stabil och konkurrenskraftig energiförsörjning är en grundläggande förutsättning för Europas industriella och ekonomiska utveckling. Vi välkomnar kommissionens initiativ för att stärka EU:s energisystem i syfte att uppnå en fossilfri och konkurrenskraftig ekonomi. Samtidigt betonar vi att åtgärder inom energiområdet bör vara teknikneutrala och utformas så att de främjar en bredd av fossilfria energikällor på likvärdiga villkor. Vi välkomnar även kommissionens aviserade handlingsplan för att stärka energisäkerheten.

När det gäller den ekonomiska säkerheten anser vi att EU:s åtgärder bör vara väl avvägda och inte leda till inskränkningar i handeln som riskerar att skada svenska jobb och ekonomiska intressen. Kritiska beroenden bör generellt hanteras genom diversifiering av värdekedjor och fler fördjupade partnerskap, för att i möjligaste mån begränsa de negativa effekterna för den inre marknaden.

Avslutningsvis vill vi särskilt framhålla den svenska skogens betydelse för både bioekonomin och klimatarbetet. Det är av stor vikt att kommissionens arbete beaktar skogens klimatnytta och dess centrala roll i en hållbar och cirkulär ekonomi.

2.	Kommissionens arbetsprogram 2025 (SD)
	Tobias Andersson (SD), Jessica Stegrud (SD), Josef Fransson (SD) och Eric Palmqvist (SD) anför:

Arbetsprogrammet innehåller 45 initiativ med nya aviserade åtgärder. Flera av de nya initiativ som presenteras består i sin tur av ett antal olika åtgärder. Av dessa kan cirka tio komma att beröra näringsutskottet, och dessa återfinns under den första politiska riktlinjen i arbetsprogrammet: En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft.

Vi noterar att kommissionens arbetsprogram för 2025 innehåller flera initiativ som syftar till att förbättra EU:s konkurrenskraft och energiförsörjning. Samtidigt som vi anser att Europas konkurrenskraft behöver förbättras och energiförsörjningen behöver bli mer robust är det angeläget att detta sker utan att öka regelbördan eller inskränka nationell beslutskompetens.

Liksom kommissionen anser vi att EU:s konkurrenskraft är avgörande för Europas ekonomiska utveckling, men vi menar att kommissionens förslag fokuserar för mycket på reglering och central styrning än på att skapa goda förutsättningar för medlemsstaternas näringsliv.

När det gäller statligt stöd anser vi att en väl fungerande marknad och konkurrensneutrala villkor bör vara utgångspunkten. EU:s nuvarande statsstödsregler riskerar att missgynna länder som Sverige, som historiskt haft en balanserad och restriktiv syn på statsstöd. Därför motsätter vi oss en översyn av statsstödsregler på EU-nivå om det skulle innebära att reglerna lättas upp. Utgångspunkten bör i stället vara en realistisk och marknadsdriven strategi för att säkerställa stabila energipriser och en förutsägbar investeringsmiljö, där hållbara lösningar kan utvecklas utan att konkurrenskraften undermineras.

Den gröna omställningen får inte drivas igenom på bekostnad av konkurrenskraften. För att säkerställa en hållbar och långsiktig omställning behöver politiken utformas så att företag kan ställa om utan att drabbas av ökade kostnader, försämrad lönsamhet eller minskad konkurrenskraft gentemot aktörer utanför EU. Regelverk och styrmedel bör därför vara teknikneutrala och ge industrin möjlighet att välja de lösningar som bäst passar dess verksamhet, snarare än att ensidigt styra mot specifika teknologier eller energikällor.

När det gäller energiomställningen ser vi positivt på investeringar i fossilfri teknik men anser att kommissionens politik fortfarande präglas av en alltför ensidig inriktning på väderberoende energikällor. En trygg och kostnadseffektiv energiförsörjning kräver en teknikneutral strategi där även kärnkraftens roll kan stärkas. Vi ser därför positivt på att kommissionen aviserar en uppdatering av sin analys av kärnkraftssektorn och en strategisk plan för SMR. Samtidigt vill vi framhålla att medlemsstaternas energimix i första hand ska beslutas på nationell nivå, utan överstatliga krav från EU.

3.	Kommissionens arbetsprogram 2025 (V)
	Lorena Delgado Varas (V) anför:

Arbetsprogrammet innehåller 45 initiativ med nya aviserade åtgärder. Flera av de nya initiativ som presenteras består i sin tur av ett antal olika åtgärder. Av dessa kan cirka tio komma att beröra näringsutskottet, och dessa återfinns under den första politiska riktlinjen i arbetsprogrammet: En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft.

Jag anser att kommissionens arbetsprogram för 2025 har en alltför ensidig betoning på ekonomisk konkurrenskraft och företagens villkor, utan att tillräckligt beakta hur detta påverkar arbetstagares rättigheter, klimatet och miljön. Om EU verkligen ska röra sig framåt tillsammans, som kommissionen säger sig eftersträva i arbetsprogrammet, behöver den sociala dimensionen och en politik för rättvis omställning vara en grundläggande del av unionens utveckling. En rättvis omställning, där arbetstagares rättigheter skyddas och klimatomställningen påskyndas, är enligt min uppfattning en förutsättning för ett långsiktigt konkurrenskraftigt EU.

Jag ser med oro på att de initiativ som kommissionens arbetsprogram omfattar i första hand kommer att stärka storföretagens ställning, samtidigt som små företag, arbetstagare och mindre producenter riskerar att få stå tillbaka. Även om kommissionen nämner små och medelstora företag i arbetsprogrammet finns det inga konkreta förslag till åtgärder för att säkerställa att exempelvis handelsavtal eller andra ekonomiska initiativ inte missgynnar dem till förmån för stora koncerner. Jag menar att EU behöver ta större hänsyn till hur små företag och småbrukare påverkas av den internationella handelspolitiken. Om handelspolitiken enbart utformas för att gynna storföretagen, riskerar den att leda till ökad ojämlikhet, snedvriden konkurrens och större klimatpåverkan.

Vidare anser jag att konkurrenskraft inte kan vara ett mål i sig om den uppnås på bekostnad av arbetstagares rättigheter eller miljöhänsyn. Kommissionen borde ha lagt större vikt vid åtgärder för att driva på konkurrensen genom omställning och hållbarhet. En grön omställning som utgår från social rättvisa och höga miljökrav är inte en broms för ekonomin utan tvärtom en möjlighet att skapa nya arbetstillfällen och stärka innovationsförmågan. EU borde i högre grad säkerställa att ekonomisk utveckling går hand i hand med social och ekologisk hållbarhet, snarare än att urvattna regelverk för att förenkla för företag.

Jag vill även kommentera kommissionens initiativ till ett nytt ramverk för statligt stöd, vilket kan bidra till att påskynda investeringar i fossilfri energi, grön teknik och industriell omställning. För att garantera en rättvis och hållbar omställning anser jag att statliga stödinsatser bör stärkas inom dessa områden. Offentliga investeringar spelar en central roll i att möjliggöra teknikutveckling och innovation, särskilt inom sektorer där marknaden ensam inte driver den omställning som krävs, såsom inom fossilfri energi, grön teknik och innovativa lösningar, som enligt min uppfattning bör främjas.

4.	Kommissionens arbetsprogram 2025 (C)
	Elisabeth Thand Ringqvist (C) anför:

Arbetsprogrammet innehåller 45 initiativ med nya aviserade åtgärder. Flera av de nya initiativ som presenteras består i sin tur av ett antal olika åtgärder. Av dessa kan cirka tio komma att beröra näringsutskottet, och dessa återfinns under den första politiska riktlinjen i arbetsprogrammet: En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft.

Jag välkomnar kommissionens arbetsprogram för 2025 och dess ambition om en modigare, enklare och snabbare union. EU behöver en kraftfull strategi för att säkerställa en stark inre marknad, som främjar innovation och driver den gröna omställningen. Samtidigt anser jag att arbetsprogrammet lämnar mer att önska och att det finns behov av ännu tydligare prioriteringar inom regelförenklingar, handelspolitik och energiomställning.

Det är positivt att kommissionen betonar behovet av regelförenkling, även om kommissionens ambitioner historiskt sett har varit föremål för många löften men ofta utan tydliga resultat. Jag anser därför att ett mer genomgripande arbete krävs för att företagens regelbörda faktiskt ska minska. I detta sammanhang är det underliggande initiativet från kommissionen om genomförande och förenkling (COM(2025) 47) särskilt relevant, eftersom det lyfter behovet av att anpassa EU:s regelverk till den ökande globala konkurrensen om naturresurser och innovationsförmåga. Förenklingar får dock inte innebära att klimat- och hållbarhetsambitioner urholkas, utan behöver genomföras på ett sätt som säkerställer att EU bibehåller sina höga standarder. Ett tydligt exempel på detta är de aviserade förenklingarna inom finansiell hållbarhetsrapportering, tillbörlig aktsamhet och taxonomi. Jag anser att det är av yttersta vikt att EU upprätthåller kravet på att företag ska rapportera både primära och sekundära koldioxidutsläpp. Utan detta riskerar konkurrensen att snedvridas och EU:s klimatpolitik att försvagas. Det är också centralt att förenklingarna inom gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) inte leder till urholkade politiska mål, något som även kommissionen själv varnar för i arbetsprogrammet.

Vidare noterar jag att kommissionen i arbetsprogrammet talar om anpassade regler för s.k. små midcap-bolag. Det är ett begrepp för en grupp företag som i dagsläget inte är definierat i EU-dokument på samma sätt som till exempel små- och medelstora företag (SME). Det är min uppfattning att de regelförenklingar som föreslås för denna grupp företag inte får underminera de politiska målen – inklusive målet om ett koldioxidfritt EU 2050. Enligt min mening är det också viktigt att dessa förändringar inte skapar osäkerhet för företagen, utan genomförs på ett sätt som säkerställer fortsatt konkurrensneutralitet och tydlighet i regelverken

En annan central fråga är principen om s.k. omvänd bevisbörda där företag ofta behöver bevisa att de inte orsakar skada eller bryter mot regelverk. Jag anser att EU bör överväga att frångå denna princip, eftersom den medför för höga kostnader och riskerar att försena viktiga investeringar i hållbara verksamheter. Tillståndsprocesserna i EU är redan i dag långsamma, och en förändring av denna princip kan bidra till att främja en mer effektiv och förutsägbar miljö för företag som vill investera i omställningen.

5.	Kommissionens arbetsprogram 2025 (MP)
	Katarina Luhr (MP) anför:

Arbetsprogrammet innehåller 45 initiativ med nya aviserade åtgärder. Flera av de nya initiativ som presenteras består i sin tur av ett antal olika åtgärder. Av dessa kan cirka tio komma att beröra näringsutskottet, och dessa återfinns under den första politiska riktlinjen i arbetsprogrammet: En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft.

Jag är på en övergripande nivå positiv till kommissionens arbetsprogram för 2025 och välkomnar ambitionerna om att stärka konkurrenskraften genom en grön industriell omställning. Samtidigt vill jag understryka vikten av att klimatomställningen inte fördröjs eller försvagas genom överdrivna regelförenklingar eller avsaknad av tydliga miljömål.

Enligt min uppfattning är en snabb och rättssäker utbyggnad av förnybar energi avgörande för Europas industriella framtid och energiförsörjning. EU behöver ta ett tydligt ledarskap i att fasa ut fossila bränslen, och jag ser positivt på initiativen för att stärka elnätskapaciteten och digitaliseringen av energiinfrastrukturen. Däremot finns det en risk för att en teknikneutral ansats gör att åtgärder för att fasa ut fossila bränslen blir för svaga, och att klimatambitionerna urvattnas.

Kommissionens arbetsprogram innehåller även en färdplan för att minska beroendet av rysk energi, vilket jag ser som ett viktigt steg för att stärka Europas energisäkerhet och minska sårbarheten i unionens energiförsörjning. Arbetet med att frigöra sig från beroendet av ryska fossila bränslen går dock alldeles för långsamt. Jag anser därför att arbetet med att fasa ut rysk gas behöver påskyndas, samtidigt som unionen bör säkerställa att alternativa lösningar inte leder till ökad import av fossila bränslen från andra tvivelaktiga länder.

Jag anser att kommissionens aviserade förslag om en handlingsplan för ren industri är ett steg i rätt riktning, men det är avgörande att åtgärderna i första hand styr mot fossilfri produktion och energieffektivisering. Det är positivt att olika tillståndsprocesser ses över, men det får inte innebära att miljölagstiftningen försvagas eller att ekologiska hänsyn sätts åt sidan. Investeringar i hållbara lösningar behöver vara långsiktiga och stödja innovation som leder till verklig utsläppsminskningar.

När det kommer till regelförenklingar ser jag positivt på åtgärder som minskar onödig administration och gör det lättare för företag att verka på den inre marknaden. Samtidigt behöver förenklingar ske med en tydlig miljömässig och social förankring. Arbetet med s.k. omnibusförslag får inte leda till att nyligen införd miljölagstiftning urholkas eller till att viktiga regler för hållbarhet och arbetsrätt försvagas.