JUU8Y

Yttrande 1995/96:JUU8Y

Justitieutskottets yttrande 1995/96:JuU8y

Informationsteknik

1995/96

JuU8y

Till trafikutskottet

Inledning

Trafikutskottet har den 19 mars 1996 beslutat bereda samtliga utskott tillfälle att avge yttrande över proposition 1995/96:125 Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik, jämte motioner, i de delar som rör resp. utskotts beredningsområde.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1995/96:T50–T59. Ärendet föranleder följande yttrande från justitieutskottet.

Utskottet

Informationsteknik (IT) är ett samlingsbegrepp för olika tekniker som används för att skapa, lagra, bearbeta, överföra och presentera ljud, text och bild. IT gör denna hantering möjlig oberoende av mängden information och geografiska avstånd. Sammansmältningen av tele-, data- och medieområdena har lett till att begreppet IT numera omfattar all datorbaserad hantering av information.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisar regeringen förslag till mål för en övergripande nationell IT-strategi som pekar ut Sveriges fortsatta väg in i informations- och kunskapssamhället. Regeringen lämnar förslag till prioriterade statliga uppgifter – rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning – samt redovisar ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Propositionen är en del i regeringens arbete med att främja tillväxt och sysselsättning. Regeringen vill därutöver värna grundläggande samhällsmål som demokrati och rättvisa genom målsättningen att alla medborgare skall kunna dra nytta av informationsteknikens möjligheter.

1

Allmänt

1995/96:JuU8y

Utskottet har inga invändningar mot regeringens allmänna inriktning av IT- arbetet. Utskottet avgränsar således sitt yttrande till att avse de frågor inom utskottets beredningsområde som väckts motionsvägen.

Lagöversyn

Motionen

I motion T5l (m) yrkas ett riksdagens tillkännagivande att det behövs en mera genomtänkt handlingslinje från regeringens sida i fråga om anpassning av lagstiftningen till de krav informationstekniken medför. I motionen framhålls bl.a. att nuvarande kriminaliserade handlingar bör vara straffbara också när de begås med hjälp av modern teknik.

Utskottet inskränker sitt yttrande till den del av motionsyrkandet som avser

de straffrättsliga frågorna.
Bakgrund
Brottsbalken (BrB) trädde i kraft år 1965. I centrala delar bygger reglerna i
BrB på lagar av äldre datum. Sålunda har t.ex. bestämmelserna om förmö-
genhetsbrotten i huvudsak behållit den utformning de fick genom lagstiftning
år 1942.
Det är med hänsyn till den tid som förflutit sedan tillkomsten av reglerna i
BrB naturligt att samhällsutvecklingen och inte minst de senaste årens
snabba utveckling av informationstekniken inneburit att nya brottstyper och
brottsmetoder uppkommit som inte kunde förutses när lagbestämmelserna
utarbetades. I stor utsträckning har dock de befintliga straffrättsliga reglerna
visat sig kunna användas även i fråga om brottslighet med anknytning till
datorer och annan modern teknik.
Regeringen tillkallade i november 1989 en särskild utredare (Data-
straffrättsutredningen, dir. 1989:54) för att överväga vilka förändringar av de
straffrättsliga och processrättsliga reglerna som var påkallade med hänsyn till
utvecklingen inom data- och teletekniken. Utredaren överlämnade i decem-
ber 1992 betänkandet (SOU 1992:110) Information och den nya Informat-
ionsTeknologin – straff- och processrättsliga frågor m.m.
I utredarens förslag ingår dels förändringar i BrB vad gäller bl.a. urkunds-
brotten och brott mot andra bevismedel och nya straffbestämmelser rörande
informationsintrång och skadegörande angrepp på data, dels förslag rörande
en IT-anpassning av bestämmelserna i rättegångsbalken om bl.a. begreppet
skriftlig handling och skriftliga bevis m.m. Betänkandet har remissbehand-
lats och bereds vidare i Justitiedepartementet.
En IT-anpassning av BrB och RB ger inte endast upphov till straffrättsliga
och processrättsliga frågor. Även civilrättsliga regleringar aktualiseras i
mycket stor omfattning. I sammanhanget kan nämnas IT-utredningens (dir.
1994:42) nyligen avlämnade betänkande (SOU 1996:40) Elektronisk doku-
menthantering, i vilket framförs förslag i fråga om användningen av elektro-
niska dokument. Betänkandet är föremål för remissbehandling.	2

Utskottets ställningstagande

1995/96:JuU8y

Arbete med att anpassa straff- och processrättsliga regler till de krav som den informationstekniska utvecklingen reser pågår inom regeringskansliet. Enligt utskottets uppfattning är någon riksdagsåtgärd inte nödvändig med anledning av det aktuella motionsönskemålet.

IT hos Säkerhetspolisen

Motionen

I motion T59 (mp) begärs en utredning rörande Säkerhetspolisens (SÄPO) ökade kontrollmöjligheter av medborgarna som en följd av ny informationsteknik som medger att man med hjälp av datorer kan söka information i digitaliserat spaningsmaterial.

Bakgrund
Den säkerhetsunderrättelsetjänst som SÄPO bedriver går ut på att inhämta,
bearbeta och vidarebefordra uppgifter rörande brott mot rikets säkerhet eller
annan säkerhetshotande verksamhet. SÄPO inhämtar underrättelser och
information på många sätt och från många olika slags källor.
Det material som SÄPO på olika sätt har inhämtat blir föremål för bear-
betning och analys. I bearbetningen kan – om så anses nödvändigt – ingå att
föra in uppgifterna i SÄPO:s register eller se till att informationen lagras och
finns åtkomlig på annat sätt. Inhämtade och bearbetade uppgifter kan också
sammanställas med redan tillgänglig information.
Redan i mitten av 1960-talet började ett registersystem baserat på ADB
utvecklas inom SÄPO, och med stöd av 2 § personalkontrollkungörelsen
(1969:446) samt ett särskilt regeringsbeslut den 26 juni 1980 finns ett särskilt
ADB-baserat spaningsregister för verksamheten med att förebygga och upp-
daga brott mot rikets säkerhet (SÄPO-registret). I registret får antecknas
sådana uppgifter som behövs för den särskilda polisverksamhet som SÄPO
bedriver, bl.a. uppgifter från spaning inom kontraspionage och terroristbe-
kämpning. I registret får även antecknas uppgifter om misstänkt subversiv
verksamhet, dvs. försök att undergräva och omstörta det rådande statsskicket.
Med polisregister avses enligt 1 § polisregisterlagen (1965:94) register
som förs hos Rikspolisstyrelsen (RPS) eller någon annan polismyndighet för
att tjäna till upplysning om brott för vilka någon har misstänkts, åtalats eller
dömts eller om någons personliga förhållanden i övrigt. Polisregisterlagen
gäller även för SÄPO:s register.
Närmare föreskrifter om polisregister finns i polisregisterkungörelsen
(1969:38). Särskilda föreskrifter gäller dock för SÄPO:s register. Dessa
bestämmelser finns i personalkontrollkungörelsen.
Riksdagen har nyligen antagit riktlinjer för uppbyggnaden av en ny struk-
tur avseende de brottsregister m.m. som i dag förs hos RPS (prop.
1994/95:144, JuU21, rskr. 378).
Regeringen har tillsatt en utredare (Registerutredningen, dir. 1995:38) med
uppgift att med utgångspunkt i riktlinjerna utarbeta förslag till en rättslig	2

reglering av de nya registren. I uppdraget ingår också att överväga om det	1995/96:JuU8y
behövs några ändringar i polisregisterlagen. Utredaren skall vidare överväga
och lämna förslag till andra närliggande författningsändringar som kan
komma att aktualiseras under arbetets gång.
En utgångspunkt för utredningsarbetet bör enligt direktiven vara att skapa
enkla och lättbegripliga regler som är anpassade efter den tekniska utveckl-
ingen. Det skall därvid särskilt uppmärksammas att den enskildes personliga
integritet får ett erforderligt skydd. Vidare anförs det i direktiven att hänsyn
måste tas till Sveriges internationella åtaganden, bl.a. Europarådets konvent-
ion till skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter,
den s.k. dataskyddskonventionen och Europarådets rekommendation, No. R
(87) 15, om användningen av personuppgifter inom polissektorn.
Uppdraget omfattar numera enligt tilläggsdirektiv (dir. 1996:22 ) även
SÄPO:s register. Arbetet skall redovisas senast den 31 mars 1997.
Registerutredningen avlämnade under sistlidna mars delbetänkandet
(SOU 1996:35) Kriminalunderrättelseregister – DNA-register. Betänkandet
är föremål för remissbehandling.
Utskottets ställningstagande
Olika frågeställningar som rör registrering och ADB-behandling av bl.a.
SÄPO:s register är föremål för utredning. Utskottet anser att det saknas an-
ledning för riksdagen att föregripa detta utredningsarbete. Motionen bör inte
föranleda någon åtgärd.
Europols register
Motionen
I motion T59 (mp) yrkas ett tillkännagivande att Sverige inom det Europe-
iska polissamarbetet (Europol) skall verka för restriktivitet vid registrering i
Europols register så att inga uppgifter som strider mot svensk lagstiftning
skall få registreras eller spridas och att det även fortsättningsvis bör gälla att
personuppgifter ur offentliga myndighetsregister inte skall få säljas till något
annat land. Utskottet begränsar sitt yttrande till den del av motionsyrkandet
som avser Europolsamarbetet.
Bakgrund
Internationellt polissamarbete har en lång tradition, och Interpol, som är den
mest kända och världsomfattande polisorganisationen, har verkat sedan
1923.
Polissamarbete inom EG inleddes år 1976 genom det s.k. TREVI-
samarbetet. Det var ett mellanstatligt samarbete mellan EG:s medlemsländer,
och därutöver deltog sju ”likasinnade” länder, däribland Sverige, som gavs
särskild information om det arbete som bedrevs.
I och med Maastrichtfördraget reglerades polissamarbetet inom EG, och i
fördragets kapitel VI, artikel K (K.1 punkt 9) nämns polissamarbete i syfte

2

att förebygga och bekämpa olika former av grov internationell brottslighet.	1995/96:JuU8y
Europol nämns uttryckligen som ett organ inom EU för utbyte av informat-
ioner avseende de angivna områdena.
Europolkonventionen, som utgör den rättsliga grunden för en europeisk
polisbyrås (Europol) verksamhet, undertecknades i juli 1995. Konventionen
skall nu ratificeras av de nationella parlamenten. För svensk del kommer en
departementspromemoria att utarbetas inom Justitiedepartementet med för-
slag till ratificering och till lagändringar.
Europol har som målsättning att förbättra effektiviteten hos behöriga myn-
digheter i medlemsstaterna och deras samarbete när det gäller förebyggandet
och kampen mot terrorism, olaglig narkotikahandel och andra allvarliga
former av internationell brottslighet.
Varje medlemsstat skall upprätta en nationell enhet med ansvar för att ut-
föra vissa arbetsuppgifter, bl.a. att förse Europol med den information och de
underrättelser som är nödvändiga för att Europol skall kunna fullgöra sina
arbetsuppgifter.
Europol skall således vara ett organ för informations- och underrättelseut-
byte mellan poliskårerna i medlemsländerna. Tanken är att medlemsländerna
genom Europol skall kunna få del av uppgifter som finns i andra länder och
att Europol dessutom, bl.a. genom kvalificerad analysverksamhet, skall
kunna förädla denna information så att förundersökning och lagföring kan
ske på nationell nivå. Europol har inte några operativa befogenheter.
Hos Europol skall föras tre slags dataregister. Ett informationsregister som
bl.a. innehåller uppgifter om personer som dömts för eller som misstänkts för
att ha begått eller varit delaktiga i sådana brott som Europol skall ägna sig åt.
Vidare skall ett analysregister föras där Europol för analysändamål kan lagra
även andra uppgifter än de från informationsregistret. Uppgifterna skall röra
de brott som Europol skall ägna sig åt samt därmed sammanhängande brott.
Vidare skall ett indexregister upprättas över de uppgifter som lagras i analys-
registret.
De uppgifter som skall förekomma i de aktuella registren härrör från re-
spektive lands nationella polisregister där uppgiften har förts in i full över-
ensstämmelse med respektive lands nationella lagstiftning.
Justitieministern har den 16 januari 1996 i riksdagen som svar på fråga
1995/96:166 om Europolregister anfört att Europolkonventionen och dess
tillämpningsföreskrifter inte urholkar och förändrar det skydd som följer av
de konventioner och rekommendationer som Sverige och andra medlemslän-
der sedan länge har tillämpat i sina nationella rättsordningar när det gäller
registerföring. Här åsyftas Europarådets dataskyddskonvention och Euro-
parådets rekommendation om användningen av personuppgifter inom polis-
sektorn som nämnts i det föregående.
Som redovisats ovan har riksdagen nyligen antagit riktlinjer för uppbygg-
naden av en ny struktur avseende de brottsregister m.m. som i dag förs hos
RPS (prop. 1994/95:144, JuU21, rskr. 378). Riksdagen behandlade i ärendet
en motion med yrkande om ställningstagande till hur de nya riktlinjerna
förhåller sig till uppbyggnaden av de register som bl.a. skall föras hos Euro-
pol. Riksdagen avstyrkte motionen under hänvisning till att regeringen beslu-
tat om en översyn av den rättsliga regleringen av svenska register.	2

Vidare behandlade riksdagen tidigare under innevarande vår motions-	1995/96:JuU8y
önskemål liknande det nu aktuella i samband med sina överväganden beträff-
ande förberedelsearbetet inför EU:s regeringskonferens 1996 (skr. 1995/96:
30, UU13, rskr. 199).
I sitt yttrande till utrikesutskottet i ärendet (1995/96:JuU3y) erinrade ut-
skottet bl.a. om att de uppgifter som skall förekomma i de aktuella registren
hos Europol härrör från resp. lands nationella polisregister där uppgiften har
förts in i full överensstämmelse med den nationella lagstiftningen. Sverige
bestämmer således på nationell nivå vilka uppgifter som skall införas i regist-
ren. Utskottet konstaterade vidare att olika frågeställningar som rör registre-
ring i polisregister är föremål för utredning. Utskottet ansåg att det saknades
anledning för riksdagen att föregripa det utredningsarbetet, och utskottet
avstyrkte bifall till de aktuella motionsyrkandena.
Utrikesutskottet ansåg i sitt av riksdagen antagna betänkande motions-
önskemålen tillgodosedda genom vad bl.a. justitieutskottet anfört i sitt ytt-
rande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin ovan redovisade uppfattning. Motion T59 i nu be-
handlad del bör således inte föranleda någon åtgärd.
Stockholm den 25 april 1996
På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe Sörestedt (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström (v), Pär Nuder (s), Maud Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp), Helena Frisk (s), Jeppe Johnsson (m), Görel Thurdin (c) och Michael Stjernström (kds).

Avvikande meningar

1.Gun Hellsvik, Anders G Högmark, Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson (alla m) anför:

Allmänt
Propositionens förslag på olika områden, vilka enligt regeringen skall ses
som en IT-strategi, är enligt vår mening alltför håglösa och otillräckliga. En
satsning på utnyttjande av varje del av informationsteknikens möjligheter	2

som skulle ha kunnat utvecklas till en av vårt lands främsta konkurrensförde-	1995/96:JuU8y
lar har av regeringen inrangerats bland andra dussinfrågor. Propositionen
uppfyller enligt vår mening inte de krav som bör ställas på en offensiv IT-
strategi med målet att öka livskvaliteten och vårt lands internationella kon-
kurrenskraft. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Lagöversyn
Enligt vår uppfattning bör brott som begås med hjälp av nya tekniska hjälp-
medel inte särskiljas i straffrättsligt hänseende. Översynen och IT-anpassning
av straffrätten bör enligt vår uppfattning väsentligt mera uttalat än vad som
anges i regeringsförslaget gå ut på att finna lösningar som innebär att gene-
rella straffbestämmelser kan tillämpas på de skilda brotten oberoende av om
den straffbelagda gärningen begåtts med ny eller gammal teknik.
Den snabba tekniska utvecklingen, vilken möjliggör brottslighet med an-
vändande av modern datorkommunikation och annan ny teknik, får emeller-
tid inte heller föranleda att censur eller annan offentlig kontroll av elektro-
niskt lagrad information införs i onödan. En vägledande princip bör vara
frihet under ansvar när det gäller möjligheterna att utnyttja den nya tekniken.
Vi anser att riksdagen med anledning av motion T51 yrkande 2 bör göra ett
tillkännagivande till regeringen i enlighet med det ovan sagda.
2. Kia Andreasson (mp) anför:
IT hos Säkerhetspolisen
Användningen av IT ger SÄPO kraftigt förbättrade tekniska möjligheter att
öka sin kontroll av medborgarna bl.a. genom att eftersökning av uppgifter i
digitaliserat material m.m. innebär en betydande effektivisering. Det är
olyckligt att SÄPO:s kontrollmöjligheter på detta sätt ökas utan att det fattats
något beslut i demokratisk ordning om att så skall ske. Regeringen bör ges i
uppdrag att utreda vilken betydelse IT har för SÄPO:s spaningsmetoder och i
vilken omfattning kontrollen av medborgarna ökar på grund av denna.
Vi anser att riksdagen med anledning av motion T59 yrkande 7 bör göra
ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med det ovan sagda.
3. Alice Åström (v) och Kia Andreasson (mp) anför:
Europols register
Införandet av den fria rörligheten för personer inom EU kommer att leda till
krav på ett ökande antal kompensatoriska åtgärder i form av bl.a. registrering
i olika dataregister för att uppväga frånvaron av gränskontroller. Det bör
härvid uppmärksammas att det i många EU-länder inte finns samma integri-
tetsskydd som i Sverige. Enligt vår uppfattning finns det anledning att starkt
begränsa de uppgifter som kan bli föremål för registrering. Sverige, som
alltid har varit ett föregångsland i kampen för medborgerliga fri- och rättig-
heter, måste aktivt motverka registerföring i t.ex. Europols register av in-

2

tegritetskränkande uppgifter. Det får ankomma på regeringen att vidta åtgär-	1995/96:JuU8y
der härför.
Vi anser att riksdagen med anledning av motion T59 yrkande 8 bör göra ett
tillkännagivande till regeringen i enlighet med det ovan sagda.

Gotab, Stockholm 1996

2