JuU4y

Yttrande 1999/2000:JuU4y

Justitieutskottets yttrande 1999/2000:JuU4y

Vårpropositionen

1999/2000

JuU4y

Till finansutskottet

Inledning

Finansutskottet har berett samtliga utskott tillfälle att avge yttrande över proposition 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 2000, m.m. jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

Med anledning av propositionen har motionerna 1999/2000:Fi12–Fi47 väckts.

Utskottet avgränsar sitt yttrande till att avse frågor som rör utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Tilläggsbudgeten för år 2000 i de delar som berör justitieutskottet behandlas i ett separat yttrande (1999/2000:JuU5y).

I propositionens yrkande 6 föreslår regeringen att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2001–2003 enligt tabell 7.1 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.1).

I motion 1999/2000:Fi12 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 6 föreslås att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2001–2003 i enlighet med vad som anförts i motionen om riktlinje för budgetarbetet. I samma motion yrkande 18 begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre rättssäkerhet och förbättrad trygghet.

I motion 1999/2000:Fi13 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 3 föreslås att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2001–2003 enligt tabell 9.1 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 9).

I motion 1999/2000:Fi14 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkande 17 föreslås att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområdena 1–27 åren 2001–2003 som riktlinjer för regeringens arbete i enlighet med vad i motionen anförts. I samma motion yrkande 12 begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättsväsendets inriktning.

I motion 1999/2000:Fi15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6 föreslås att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2001–2003 som redovisas i motionen som riktlinjer för regeringens budgetarbete (tabell A).

1

I motion 1999/2000:Fi24 av Marietta de Pourbaix–Lundin (m) yrkande 1	1999/2000:JuU4y
begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utgiftsområde 4.
I motion 1999/2000:Fi30 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1 begärs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om resurser till polisen. I samma motion yrkande 2 begärs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rusta upp
rättsväsendet.
Ärendet föranleder följande yttrande från justitieutskottet.

Utskottet

Propositionen

I propositionen lägger regeringen fram förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Regeringen föreslår därvid utgiftstak för staten år 2001– 2003 samt sätter upp mål för det finansiella sparandet i offentlig sektor. Regeringen aviserar inom ramen för budgetmålen en politik för jämlikhet och utveckling. Regeringen redovisar även sin bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling m.m. samt lämnar förslag till tilläggsbudget för budgetåret 2000.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet omfattar bl.a. polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården, exekutionsväsendet, Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Brottsoffermyndigheten. De totala utgifterna för området uppgår för innevarande år till cirka 22,7 miljarder kronor. Härav avser utgifterna för polisväsendet drygt hälften.

Riksdagen godkände i sitt budgetbeslut hösten 1999 den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2001 och 2002 som riktlinje för regeringens budgetarbete (se bet. 1999/2000:FiU1 s. 240 f och 257). Utgiftsområde 4 bestämdes därvid preliminärt till 23 019 miljoner kronor för år 2001 och 23 382 miljoner kronor för år 2002.

För år 2003 föreslår regeringen nu en utgiftsram på 25 737 miljoner kronor. Samtidigt revideras de tidigare besluten avseende budgetåren 2001 och 2002. För år 2001 föreslås en höjning om drygt 1 miljard kronor och för år 2002 föreslås en höjning om drygt 1,7 miljarder kronor.

Tidigare anslagsbeslut för innevarande budgetår, tidigare preliminära rambeslut för åren 2001 och 2002 och preliminära ramförslag för åren 2001– 2003 i den nu aktuella propositionen framgår av nedanstående tabell. Beloppen avser miljoner kronor.

	2000	2001	2002	2003
Anslag	22 667
Preliminärt rambeslut (1999/2000:FiU1)		23 019	23 382
Preliminärt ramförslag (prop. 1999/2000:100)		24 032	25 102	25 737

1

Enligt regeringen är det flera faktorer som leder till reviderade utgiftsramar	1999/2000:JuU4y
för rättsväsendet för åren 2001 och 2002 jämfört med beräkningen i budget-
propositionen för år 2000. Bland annat föreslås satsningar om 0,8 miljarder
kronor år 2001 och 1,3 miljarder kronor år 2002. Dessutom har pris- och
löneomräkningen reviderats för de aktuella åren. Förslaget avseende år 2003
är beräknat med utgångspunkt i förslaget för år 2002 med justering enligt
relevanta prisindex och en ytterligare satsning om 100 miljoner kronor.
Enligt regeringen innebär förslaget att rättsväsendet under åren 2001–2003
tillförs 1, 1,5 respektive 1,6 miljarder kronor. Härav avser 180 miljoner
kronor de inkomster avseende passavgifter som polisen enligt regeringens
förslag i tilläggsbudgeten (se 1999/2000:JuU5y) skall få disponera. Dessa
påverkar inte ramen.
De satsningar som nu görs skall enligt regeringen användas för fortsatt
modernisering av rättsväsendet. Moderniseringsarbetet skall leda till ett
rationellt strukturerat rättsväsende som utifrån en helhetssyn på myndighet-
ernas verksamhet uppfyller medborgarnas berättigade krav på snabbhet,
rättssäkerhet och hög kvalitet. För att uppnå detta krävs enligt regeringen
verksamhetsuppföljning och redskap för effektiv budgetkontroll inom re-
spektive verksamhetsområde. I de mål som uppställs ingår att öka rättsvä-
sendets förmåga och effektivitet när det gäller att förebygga och bekämpa
vardagsbrottslighet, den nya och grövre kriminaliteten i form av bl.a. eko-
nomisk brottslighet, inklusive miljöbrottslighet och IT-relaterad brottslighet,
narkotikabrottslighet, våldsbrottslighet, särskilt våld mot kvinnor och barn,
brott med homofobiska inslag och brott med rasistiska eller extremistiska
förtecken. Ett mycket viktigt inslag i detta är enligt regeringen att öka antalet
poliser och att ytterligare utveckla kompetensen inom hela rättsväsendet.
Andra viktiga inslag regeringen nämner är att förbättra gränskontrollen och
delta i det EU-relaterade arbetet, att utveckla närpolisverksamheten och det
problemorienterade arbetssättet, att konsolidera och utveckla det omfattande
reformarbete som genomförts inom åklagarväsendet, att fullfölja modernise-
ringen av domstolsväsendet och att ge kriminalvården förutsättningar att
möta ett ökat platsbehov och fortsätta att utveckla verksamheten.
Regeringen anger också i propositionen att den avser att noga följa rättsvä-
sendets verksamhet och resultat och att återkomma till riksdagen om de
ytterligare insatser som erfordras för att fullfölja statsmakternas intentioner
för rättsväsendet.
Motionerna
I propositionen föreslår regeringen alltså preliminära utgiftsramar för åren
2001–2003. Dessa skall ligga till grund för regeringens budgetarbete. I fyra
motioner föreslås ändringar av utgiftsramen avseende utgiftsområde 4. Rege-
ringens förslag och ändringsförslagen framgår av nedanstående tabell. Be-
loppen avser miljoner kronor.

1

		2001		2002		2003
Regeringens förslag		24	032	25	101	25	737
Ändringsförslag:
Fi12 yrkande 6	(m)	+ 1	023	+ 846		+ 846
Fi13 yrkande 3	(kd)	+ 250		+ 190		+ 100
Fi14 yrkande 17 (c)		+ 100		+ 200		+ 300
Fi15 yrkande 6	(fp)	+ 292		+ 322		+ 322

I motion Fi12 (m) begärs ökningar av ramen för utgiftsområdet med 1 023, 846 respektive 846 miljoner kronor för budgetåren 2001–2003 jämfört med regeringens förslag. De ytterligare medlen behövs enligt motionärerna för att stärka kampen mot brottsligheten och öka rättstryggheten. Bland annat måste polisen förstärkas och åtgärder vidtas för att renodla den uniformerade personalens arbetsuppgifter. Även kriminalvården bör enligt motionärerna ges ökade resurser.

I motion Fi13 (kd) begärs ökningar av ramen för utgiftsområdet med 250, 190 respektive 100 miljoner kronor för budgetåren 2001–2003 jämfört med regeringens förslag. Förstärkningarna skall bl.a. användas till att förbättra personalsituationen hos polisen. Vidare skall åklagarväsendet och domstolsväsendet ges ytterligare resurser för att en snabbare hantering av inkomna mål skall kunna åstadkommas. Också kriminalvårdens och BRÅ:s verksamhet bör enligt motionärerna ges mer resurser.

I motion Fi14 (c) begärs ökningar av ramen för utgiftsområdet med 100, 200 respektive 300 miljoner kronor för budgetåren 2001–2003 jämfört med regeringens förslag. Motionärerna vill med de ytterligare resurserna förstärka polisstyrkan och utöka antalet civilanställda inom polisen. Vidare vill motionärerna förstärka åklagarorganisationen och domstolsväsendet. Också kriminalvården bör enligt motionärerna tilldelas ytterligare resurser för att bl.a. kunna vidareutveckla programverksamheten.

I motion Fi15 (fp) begärs ökningar av ramen för utgiftsområdet med 292, 322 respektive 322 miljoner kronor för budgetåren 2001–2003 jämfört med regeringens förslag. Motionärerna menar att mer resurser behövs inom polisen för att bl.a. klara av de ökade kostnader som följer av Schengenavtalet. Vidare måste enligt motionärerna åklagarorganisationen och domstolsorganisationen förstärkas och satsningar göras för att förbättra skyddet för kvinnor utsatta för våld och hot.

I ärendet föreligger också fem motionsyrkanden rörande rättsväsendets inriktning framöver.

I motionerna Fi12, Fi24 och Fi30 (samtliga m) framhålls att rättsväsendet är i behov av upprustning, bl.a. måste rättstryggheten för medborgarna förbättras och människors förtroende för rättsväsendet återupprättas. I detta syfte måste satsningar av olika slag göras hos framförallt polisen och domstolarna.

Även motionärerna bakom motion Fi14 (c) anser i liknande syfte att satsningar skall göras för att förstärka polisen och domstolsväsendet. Motion-

1999/2000:JuU4y

1

ärerna framhåller också att skyddet för målsägande och vittnen måste förbättras och att ytterligare medel måste tillföras kriminalvården i syfte att utveckla dess verksamhet.

Överväganden

Riksdagen har tidigare fastställt utgiftstaket för staten för budgetåren 2001 och 2002 till 790 respektive 814 miljarder kronor. I detta ärende föreslår regeringen att en teknisk justering görs och att utgiftstaket för dessa år bestäms till 792 respektive 817 miljarder kronor. Regeringen föreslår också att ett utgiftstak om 847 miljarder kronor fastställs för år 2003. Regeringen begär vidare att riksdagen skall fastställa den preliminära fördelningen på utgiftsområden för åren 2001–2003. Denna skall sedan tjäna som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Justitieutskottet har att yttra sig till finansutskottet över storleken på den utgiftsram som föreslås för utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Finansutskottet kommer sedan, efter att ha inhämtat yttranden från samtliga berörda utskott, att göra en samlad bedömning och lägga fram ett förslag för riksdagen.

Till grund för de i ärendet aktuella motionerna ligger önskemål om förstärkningar till olika delar av rättsväsendet. Också regeringsförslaget utgår från behovet av sådana förstärkningar. Regeringen framhåller bl.a. att antalet poliser måste ökas och att närpolisverksamheten måste utvecklas. Förstärkningar skall också göras inom åklagarväsendet, domstolsväsendet och kriminalvården.

Utskottet kommer att återkomma till frågan om anslagsförändringar i höst när beslut skall fattas om anslag för budgetåret 2001. Vad det nu främst handlar om är den övergripande prioriteringen mellan utgiftsområden.

Vid behandlingen av förra årets vårproposition underströk utskottet (1998/99:JuU3y) att den centrala uppgiften för rättsväsendets myndigheter är att värna den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet, vilket ger verksamheten inom rättsväsendet en särställning i den statliga verksamheten. Utskottet framhöll också att denna verksamhet är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle samt att detta ställer särskilda krav. I fråga om de av regeringen föreslagna utgiftsramarna för rättsväsendet konstaterade utskottet såvitt gällde år 2000 att förslaget, som innebar en förstärkning med 150 miljoner kronor, fick anses tillfredsställande. Såvitt gällde år 2001 och 2002 ville utskottet avvakta med sitt ställningstagande till dess att regeringen presenterat en utförlig redovisning av det medelsbehov som förelåg inom rättsväsendet.

Utskottet behandlade frågan om utgiftsramen för rättsväsendet senast i samband med budgetpropositionen för innevarande år (bet. 1999/2000:JuU1 och 1999/2000:JuU1y). Utskottet konstaterade därvid att det i stort delade regeringens bedömningar beträffande medelsbehovet och prioriteringar inom utgiftsområdet. Utskottet ville dock framhålla att anledning fanns till oro inför framtiden. Utskottet höll för sin del för sannolikt att förstärkningar skulle bli nödvändiga då vissa anslag inom utgiftsområdet under de senaste åren bestämts så att det uppbyggda anslagssparandet skulle komma att tas i anspråk för den löpande verksamheten. Enligt utskottet hade så också skett och medelsbehovet skulle nu, i den utsträckning verksamheten inte samtidigt

1999/2000:JuU4y

1

minskat i omfattning eller effektiviserats, komma att göra sig gällande. Ut-	1999/2000:JuU4y
skottet framhöll därvid att hänsyn också behövde tas till effekterna av den
s.k. rättskedjan. – Denna innebär i korthet att ett effektivare polisarbete ett
visst år något år senare kommer att påverka medelsbehovet inom i tur och
ordning åklagarverksamheten, domstolsväsendet och kriminalvården. – En-
ligt utskottet hade dock regeringen frågan om det framtida medelsbehovet
under bevakning och avsåg att behandla frågan i den nu aktuella vårproposit-
ionen.
Utskottet vill med anledning av nu aktuellt förslag till utgiftsram år 2001–
2003 för utgiftsområde 4 framhålla följande.
Som utskottet tidigare påtalat är en fungerande verksamhet inom rättsvä-
sendet en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle. Enligt utskot-
tet är det därför mycket viktigt att rättsväsendet har tillgång till erforderliga
medel för att kunna lösa sina uppgifter och för att verksamheten skall kunna
utvecklas och moderniseras i enlighet med de mål som statsmakterna har
ställt upp. För närvarande har vissa av myndigheterna inom utgiftsområdet
svårigheter med att få verksamheten att rymmas inom fastställda ramar.
Samtidigt saknar myndigheterna möjlighet att påverka omfattningen av verk-
samheten. En resursförstärkning inom rättsväsendet är därför nödvändig.
Regeringens förslag vad gäller utgiftsramarna innebär också att rättsväsendet
tillförs ytterligare resurser. De föreslagna förstärkningarna är enligt utskottet
tillfredsställande. Med hänsyn till bl.a. effekterna av den s.k. rättskedjan är
det dock av vikt att regeringen fortsätter att noga följa rättsväsendets verk-
samhet och resultat och återkommer till riksdagen om de ytterligare insatser
som erfordras. Att en sådan uppföljning kommer att ske har regeringen också
utfäst.
Mot bakgrund av det anförda föreslår justitieutskottet att finansutskottet
tillstyrker regeringens förslag till preliminär utgiftsram för utgiftsområde 4
Rättsväsendet år 2001–2003. Här behandlade delar av motionerna Fi12,
Fi13, Fi14, Fi15, Fi24 och Fi30 bör avstyrkas.
Stockholm den 11 maj 2000
På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Märta Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Ingemar Vänerlöv (kd), Ann-Marie Fagerström (s), Maud Ekendahl (m), Helena Zakariasén (s), Morgan Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Siw Persson (fp), Göran Norlander (s), Anita Sidén

(m) och Sven-Erik Sjöstrand (v).

1

Avvikande meningar

1999/2000:JuU4y

1.Gun Hellsvik (m), Maud Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m) och Anita Sidén (m) anför:

Vi anser att en av statens främsta uppgifter är att skapa ett tryggt samhälle för medborgarna, bl.a. genom att skydda dem mot brottsliga angrepp. Rättsväsendets arbete är i detta sammanhang av stor betydelse. De senaste årens besparingar har emellertid lett till en kris inom rättsväsendet. Krisen visar sig bl.a. i att polisen redovisar allt färre ärenden till åklagare och i en oroande brottsutveckling. För att kunna rusta upp rättsväsendet och öka tryggheten för medborgarna krävs betydligt större förstärkningar än de som regeringen nu föreslår. Framförallt måste polisen förstärkas. Bland annat måste resurser finnas att anställa fler personer med specialistkompetens så att den uniformerade polisen kan avlastas. Vidare måste antalet poliser utökas till minst 19 000 under de kommande åren. I detta syfte krävs en ökad antagning till polisutbildningen som bör förläggas till ytterligare en eller ett par orter. För att ge polisen möjlighet att utreda medborgarnas anmälningar om brott inom rimlig tid bör också särskilda utredningspoliser utbildas samt investeringar göras i polisens tekniksystem. Även domstolsväsendet och kriminalvården måste förstärkas så att de kan fullgöra de uppgifter som har ålagts dem. Det är väsentligt att de straffsatser som lagen föreskriver realiseras och att straffen döms ut i så nära anslutning till brotten som möjligt. Det är också viktigt att de som är dömda till fängelse inom rimlig tid kan placeras ut på anstalt för att verkställa sitt straff och att de under anstaltsvistelsen erbjuds ett meningsfullt verkställighetsinnehåll.

Mot bakgrund av vad vi nu har anfört anser vi att justitieutskottet borde ha uppmanat finansutskottet att föreslå riksdagen att med anledning av motionerna Fi12, Fi24 och Fi30 i behandlade delar och med avslag på övriga motioner fastställa utgiftsramarna för rättsväsendet för budgetåren 2001–2003 till ett 1 023, 846 respektive 846 miljoner kronor högre belopp än regeringen föreslagit.

2. Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind (kd) anför:
Vi har tidigare motsatt oss de nedskärningar som skett inom rättsväsendet
och anser att ytterligare resurser nu måste tillföras. Polisen måste förstärkas
så att ytterligare poliser kan arbeta ute på fältet. Bland annat måste antalet
platser på polisutbildningen utökas kraftigt och arbetet vid närpoliskontoren
utvecklas. Också i syfte att klara av det extra arbete som kommer att följa av
Schengensamarbetet måste polisen tillföras mer resurser. Även åklagarvä-
sendet och domstolsväsendet måste förstärkas. Antalet platser för nya åkla-
gare måste öka liksom fortbildningen och kompetensutvecklingen inom
åklagarväsendet. Inom domstolsväsendet bör extra resurser framförallt ges
hovrätterna och kammarrätterna så att de kan avgöra inkomna mål inom en
rimlig tid. För att tillförsäkra en snabbare hantering av bl.a. ungdomsbrott
bör också särskilda ungdoms- och jourdomstolar inrättas. Slutligen måste
kriminalvården och BRÅ ges mer resurser. Inom kriminalvården behövs
förstärkningar bl.a. för att utveckla programverksamheten och för att för-	1

bättra utslussningen ur fängelserna. BRÅ bör ges mer resurser till att stödja	1999/2000:JuU4y
det lokala brottsförebyggande arbetet.
Mot bakgrund av vad vi nu har anfört anser vi att justitieutskottet borde ha
uppmanat finansutskottet att föreslå riksdagen att med anledning av motion
Fi13 i behandlade delar och med avslag på övriga motioner fastställa utgifts-
ramarna för rättsväsendet för budgetåren 2001–2003 till ett 250, 190 respek-
tive 100 miljoner kronor högre belopp än regeringen föreslagit.
3. Gunnel Wallin (c) anför:
Jag anser att en av samhällets hörnstenar är att garantera människors säkerhet
och trygghet. För detta krävs ett effektivt, hållbart och trovärdigt rättssystem.
Det är i och för sig bra att regeringen nu har insett behoven av ökade anslag
inom rättsväsendet. Ytterligare förstärkningar krävs dock. Bland annat måste
skyddet för målsäganden och vittnen förbättras och domstolsväsendet för-
stärkas i syfte att öka människors förtroende för rättsväsendet. Vidare måste
polisväsendet kraftigt förstärkas både vad gäller civilanställda och poliser.
För det senare ändamålet måste ytterligare två polishögskolor inrättas. Enligt
min uppfattning bör ett av målen inom rättsväsendet vara att ha polisiär
närvaro dygnet runt i varje kommun och, i de stora städerna, i varje stadsdel.
En angelägen åtgärd är härvid att stärka närpolisreformens genomslag och att
begränsa närpolisernas ansvar i utryckningsverksamheten. Också åklagarvä-
sendet och kriminalvården måste förstärkas. Framförallt måste programverk-
samheten och övriga behandlingsinsatser inom kriminalvården utvecklas.
Även frigivningsförberedelserna för dem som är intagna på anstalt måste
förbättras.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att justitieutskottet borde
ha uppmanat finansutskottet att föreslå riksdagen att med anledning av mot-
ion Fi14 i behandlade delar och med avslag på övriga motioner fastställa
utgiftsramarna för rättsväsendet för budgetåren 2001–2003 till ett 100, 200
respektive 300 miljoner kronor högre belopp än regeringen föreslagit.
4. Siw Persson (fp) anför:
Jag anser att rättsstaten måste ges tillräckliga resurser för att kunna upprätt-
hålla rättssäkerheten och rättstryggheten på ett tillfredsställande sätt. Den
satsning som regeringen nu aviserar är inte tillräcklig. Framförallt behöver
domstolsväsendet och polisen ytterligare resurser. Under senare år har
genomströmningstiderna för målen i domstolarna förlängts. Även i övrigt har
arbetssituationen i domstolarna försämrats. Detta är enligt min mening oac-
ceptabelt. Vad gäller polisen kommer bl.a. Schengenavtalet att medföra
ökade kostnader som måste kompenseras. Därtill kommer att särskilda sats-
ningar måste göras för att hjälpa och skydda utsatta kvinnor i samhället.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att justitieutskottet borde
ha uppmanat finansutskottet att föreslå riksdagen att med anledning av mot-
ion Fi15 i behandlade delar och med avslag på övriga motioner fastställa
utgiftsramarna för rättsväsendet för budgetåren 2001–2003 till ett 292, 322
respektive 322 miljoner kronor högre belopp än regeringen föreslagit.
	1

Innehållsförteckning	1999/2000:JuU4y
Till finansutskottet .....................................................................................	1
Inledning ...............................................................................................	1
Utskottet................................................................................................	2
Propositionen ...................................................................................	2
Motionerna .......................................................................................	3
Överväganden ..................................................................................	5
Avvikande meningar..................................................................................	7

Elanders Gotab, Stockholm 2000

9