Försöksverksamhet med kommunalt huvudmannaansvar för primärvård m.m.

Yttrande 1990/91:SfU4

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets yttrande 1990/9 l:SfU4y

Försöksverksamhet med kommunalt huvudmannaansvar för primärvård m.m.

liy;

1990/91 SfU4y

Till socialutskottet

Socialutskottet har den 16 april 1991 berett socialförsäkrlngsutskoltet tillfälle all yttra sig över [)ropositlon 1990/91:121 om försöksverksam-hel med kommunall huvudmannaansvar för primärvård m.m. och de motioner .som vjickts med anledning av propositionen.

Soclalförsäkringsutskottel begränsar sitt yttrande lill propositionens avsnitt 4. Försöksvcrk.samhet med finansiell .samordning mellan hälso-och sjukvården och socialförsäkringssystemet .samt de motionsyrkanden som berör detta avsnitt, nämligen motion So59 av Karin Israels.son m.fl. yrkande 3, motion So60 av Ulla Tilländer och Rosa Öslh I denna del, motion So6l av Sten Svensson m.fl. yrkande I och So62 av Margö Ingvardsson m.fl. yrkande 4.

I regeringens skrivelse 1990/91:50 om åtgärder för all stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna bereddes riksdagen tillfälle la del av bl.a. regeringens presentation av åtgärder för en effektivare sjukvård och sjukförsäkring (avsnitt 4.3). 1 skrivelsen framhölls i denna del;

F.n myckel slor del av de offentliga resurserna användes till insatser som har ett samband med medborgarnas ohälsa. Sjukförsäkringen ersätter inkomstbortfall medan sjukvården skall bota sjukdom. Under senare år har den medicinska kunskapen och teknologin gjort betydande framsteg. Det borde kunna leda till en minskning av långvariga sjukskrivningar och därmed en lägre belastning på försäkrlng.ssystemet. Uppdelningen av resurserna på skilda system innebär emellertid all möjligheterna lill samordning och effektiv resursanvändning Inle utnyttjas fullt ut. Även hälso- och sjukvården är splittrad på olika delsystem.

Dessutom finns del problem inom sjukvården. Gapet växer mellan förväntningarna på sjukvården och vad som utförs Inom ramen för tillgängliga resurser och nuvarande administration.

Det är mot denna bakgrund angelägel all granska hur förändringar kan göras för atl samla ansvaret för sjukvård och sjukförsäkring och alt göra det möjligt all bättre hushålla med resurserna. Försök bör genomföras där ansvaret för protluklionen och finansieringen skiljs ål.

1 skrivelsen anmäldes all regeringen kommer att la inlllaliv I syfte atl åstadkomma en bättre .samordning av sjukvårdens och sjukförsäkringens finansiering och styrning. Försök skulle snarast komma att inledas

1  Riksdagen 1990/91. 11 .sand. Nr4y

I några primärvårdsområden med befolknlngsbaserad resurstilldelning         1990/9l:.SfU4y

och ansvar för de samlade ekonomiska resurserna för hälso- och sjukvård, läkemedel, sjukresor, sjuk- och arbetsskadeförsäkring saml förtidspension. Något eller några av dessa försök borde enligt skrivelsen ingå I den för.söksverksamhel som skall genomföras med primärkommunal primärvård. Vidare borde försök också genomföras I landstingsdriven primärvård och I några fall försök övervägas där lotal-koslnad.sansvarel läggs på någon eller några försäkringskassor. Försöksverksamheten angavs inte skola Innebära någon förändring av försäkringskassans ansvar för att besluta om [jatientens rätt till ersättning och Inte heller påverkades den medicinska personalens ansvar för medicinska beslut. En proposition rörande försöksverk.samheten inom sjukvården skulle komma atl föreläggas rik.sdagen under våren 1991.

Finansutskottet .som behandlade skrivelsen I sitt betänkande FlUlO anförde all en sådan försöksverksamhet med samordning av sjukvårdens och sjukförsäkringens finansiella resurser som regeringen avsåg föreslå riksdagen borde, som utskottet såg det, kunna leda till ett bättre utnyttjande av resurserna och bidra till alt ge en bättre service till medborgarna.

1 den nu förevarandc propositionen återkommer regeringen till den försöksverksamhet som avi.serades I skrivelse 1990/91:50. Departementschefen framhåller all de finansiella incitamenten I försöksverksamheter av (let slag som åsyftas måsle analyseras noggrant. Grunderna för socialförsäkringens fördelning och utnyttjande måsle utformas på ett sådant sätt att en så effektiv kostnadskontroll som möjligt uppnås i de olika försöken. Försöksvcrk.samheterna torde komma all kräva riksdagsbeslut innefattande särskild lagstiftning om försöksverksamhet. Mer begränsade försök bör dock kunna ske inom ramen för gällande lagreglering. Försöken bör utgå från principerna i hälso- och sjukvårdslagen om vård på lika villkor och från den rätt lill ersättning som följer av lagen om allmän försäkring.

Beträffande den praktiska uppläggningen av försöken anförs I pro
positionen alt samtliga landsting, kommuner och allmänna försäk
ringskassor inbjudits atl anmäla sill intresse av all delta I försöksverk
samheten. Syftet med inbjudan är bl.a. att inventera praktiska alterna
tiv och Idéer som skulle Innebära en finansiell samordning mellan
hälso- och sjukvården och socialförsäkringen samt i förekommande
fall med socialtjänsten samt atl la ell underlag för bedömning av de
lagstiftningsåtgärder och andra Insatser från statsmakternas sida som
skulle krävas för försöksverksamheter av olika slag. Försöken avses
kunna inledas i januari 1992 och, beroende på uppläggningen, kan de
komma all pågå under två eller tre år. Under våren 1991 kommer alt
övervägas vilka landsting, primärkommuner och försäkringskassor som
kan komma i fråga för försöksverksamhet. Därefter planeras atl i en
propo.sltion under hösten 1991 lägga fram förslag till den lagstiftning
som behövs för atl genomföra försök enligl olika modeller. I samband
härmed skall även ställning las till vilka områden som skall ges
möjlighet all starta försöksverksamhet med finansiell samordning mel-             2

lan socialförsäkring och hälso- och sjukvård.

I  motion So59 av Karin  Israelsson  m.fi. anförs atl centerpartiet i  l990/9l:SfU4y

olika sammanhang krävt en sainordning av sjukvården och sjukförsäkringen och atl huvudmännen måsle ges bättre ekonomiska förutsättningar att klara sina i hälso- och sjukvårdslagen reglerade uppgifter. Med en samordning blir vården effektivare och det skapas ell utrymme för en omfördelning av den allmänna försäkringens resurser till nödvändiga insatser inom vårdområdet. Motionärerna ser därför positivt på regeringens avsikter att införa en sådan samordning och begär ett tillkännagivande av vad de anfört i motionen. Ulla Tilländer och Rosa Öslh framhåller I motion So60 att för att öka kvaliteten I vården är en utveckling angelägen, där bl.a. finansieringen utformas så atl sjukförsäkring och sjukvård samverkar och produktlon och finansiering av sjukvård skiljs åt. För detta krävs ell syslem där patienten för med sig pengarna Ull den vårdenhet eller vårdgivare man väljer. Sten Svensson m.n. erinrar I motion So61 om alt moderata samlingspartiet har föreslagit en allmän, obligatorisk sjukvårdsförsäkring som skall ersätta landstingsskatten som vårdens viktigaste finansieringskälla och tas ut på samma sätt som denna, efter Inkomst. Sjukvårdsförsäkringen skall sedan betala sjukvärden, oavsett om den bedrivs privat, kooperativt. Ideellt eller I landstingsregi. En sådan försäkring gör enligt motionärerna även landstingens vård självstyrande genom alt vårdcentraler, sjukhem, kliniker m.m. ersätts av försäkringen efter utfört vårdarbete. Motionärerna begär i yrkande 1 ett förslag till en allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring. Margö Ingvardsson m.fl. erinrar I motion So62 om att vänsterpartiet i en motion från den allmänna motionstiden i huvudsak ställt sig positiva till en samordning mellan sjukvård och sjukförsäkring. Motionärerna ser emellertid problem med en finansiell samordning när det gäller personer som Inle arbetar och har sjukpenning. Motionärerna kan Inle acceptera att t.ex. pensionärer skulle bortprlorlleras eftersom de I ell finansiellt samordnat system Inte skulle vara lönsamma. Innan en finansiell samordning görs mellan hälso- och sjukvården och socialförsäkringssystemet måste del därför Införas starka Irygghelsregler för dessa gruppers rättigheter till lika behandling. 1 yrkande 4 i motionen begärs ett tillkännagivande om vad motionärerna anfört.

Utskottet vill Inledningsvis erinra om all kostnaderna inom socialförsäkringen ökat kraftigt under senare år. Ätgärder har ansetts nödvändiga för atl hejda denna kostnadsutveckling. Kompensalionsnlvåerna vid sjukdom har nyligen sänkts efter förslag i proposition 1990/91:59 om vissa ändringar i sjukförsäkringen m.m. De förslag som lagts fram i proposition 1989/90:62 om insatser för aktiv rehabilitering och arbelslivsfondens verksamhet m.m. (SfU 12, rskr. 185) och i proposition 1990/91:141 om rehabilitering och rehabiliteringsersättning, vilken för närvarande behandlas av utskottet, innebär alt socialförsäkringen mer aktivt skall medverka till att minska utslagnlngen från arbetsmarknaden och att arbetslinjen skall hävdas inom socialförsäkringen.

För att denna nya Inriktning med en socialförsäkring som aktivt
medverkar  till  att  rehabilitera de  försäkrade skall  bli  framgångsrik              3

krävs en effektiv samverkan mellan socialförsäkringen och andra sek-

torer   inom  samhället,  främst  sjukvården,  socialtjänsten  och  arbets-      1990/9 l:SfU4y

marknadsmyndigheterna. Sjukvärden har här en central roll .som del första ledet i kedjan av åtgärder och fördröjningar av den medicinska rehabiliteringen får finansiella återverkningar för socialförsäkringen. De ställer även ökade krav på tjänster inom kommunernas område. Dessutom skapar de onödigt lidande för patienten/den försäkrade. Del är därför av största vikt att finna vägar för ell bättre utnyttjande av de samlade resurserna inom sjukvården och socialförsäkringen. Rik.sdagen har också ställt sig bakom målsättningen för försöksverksamheter med samordning mellan sjukvårdens och försäkringens resurser när den första presentationen av de försöksverksamheter .som avses bli genomförda gjordes I skrivelse 1990/91:50. Även motionerna ger uttryck för behov av ökad samordning.

Utskottet kan nu konstatera atl i förhållande till vad .som anfördes i skrivelsen om försöksverksamheter är målsättningen enligt den föreliggande propositionen oförändrad. Fortfarande har dock inte angivits hur försöksvcrk.samheterna närmare skall utformas och genomföras. Inte heller motionerna ger ett tillräckligt underlag för att närmare analysera deras finansiella och organisatoriska konsekvenser. Vad som framhållits I främst motionerna So59 yrkande 3 och So62 yrkande 4 men även i stora delar i motion So60 såvitt den nu är i fråga är förenligt med vad som anförts om försöksverk.samheternas allmänna inriktning i propositionen. Med anledning av motion So62 yrkande 4 kan framhållas all I propositionen uttalats att försöken bör utgå från principerna i hälso- och sjukvårdslagen om vård på lika villkor. I anslutning härtill vill utskollet understryka alt olika försöksverksamheter med samordning mellan sjukvården och socialförsäkringen ovillkorligen måsle utformas sä, att de inte ger utrymme för prioriteringar mellan olika grupper av vårdbehövande utifrån vilka besparingar på försäkringen som kan göras beträffande de enskilda försäkrade.

Utskottet kan också erinra om all utskottet senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91;SfU7 har avslagit motionsyrkanden om atl en allmän, obligatorisk sjukvårdsförsäkring skall införas grundad på de principer som angivils i motion So61 och därvid hänvisat till all det skulle innebära en avsevärd förändring av landslingens roll och ansvar beträffande hälso- och sjukvården, om en större del av sjukvårdens kostnader skulle betalas via sjukförsäkringen i stället för med landstingsskatt. Utskottet anser all dessa tidigare ställnlngslagandcn från riksdagens sida bör vidhållas av socialutskottet och riksdagen.

Sammanfallnlngsvis gör utskollet den bedömningen att propositionen i nu aktuell del Inte bör föranleda några uttalanden från riksdagens sida, ulan de konkreta förslagen i den aviserade propositionen bör avvaktas. Inte heller motionerna i ovan nämnda delar påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet kan upplysa socialuiskoliet om att ett antal motioner från den allmänna motionstiden I år, vilka tar upp frågor om samordning mellan sjukvårdens och socialförsäkringens resurser, kommer att be-

handlas av socialförsäkringsutskottet vid nästa riksmöte. Flera av mo-          l990/91:SfU4y

tionerna sammanfaller innehållsmässigt med de nu förevarande motionerna.

Stockholm den 2 maj 1991

På .socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Ulla Johansson (s), l.ena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp), Christina Pettersson (s), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c).

Avvikande mening

Margit Gennser, Bertil Persson och Hans Dau (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med "Utskottet vill" och slutar på s. 4 med "Ökad samordning" och den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med "Utskottet kan" och slutar med "riksdagens sida." bort ha följande lydelse:

Utskollet anser att socialutskottet bör föreslå att ett system med en allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring snarast utreds och utformas enligt de riktlinjer som angivits i motion So61. En sådan sjukvårdsförsäkring kan finansiera större delen av sjukvården och därvid ersätta landstingsskatten. Avgiften till försäkringen kan liksom landstingsskatten tas ut i förhållande till den försäkrades inkomst. Försäkringspengarna skall följa patienten och ge denne möjlighet att fritt välja sjukvård oavsett om denna bedrivs privat, kooperativt, ideellt eller i offentlig regi. En försäkring utformad på detta sätt gör även den offentliga vården självstyrande genom att vårdcentraler, sjukhem, kliniker m.m. ersätts av försäkringen efter utfört vårdarbete. På det nu föreslagna sättet kan riksomfattande och lill sina konsekvenser svårbedömbara organisationsförändringar undvikas.