EU 2020

Yttrande 2009/10:NU3y

2009/10:NU3y EU 2020

Näringsutskottets yttrande

2009/10:NU3y

EU 2020

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet och fem andra utskott - civil-, socialförsäkrings-, utbildnings-, trafik- och arbetsmarknadsutskotten - tillfälle att avge yttrande över kommissionens arbetsdokument Samråd om framtidsstrategin EU 2020 (KOM(2009) 647) och över kommissionens meddelande Europa 2020 - en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (KOM(2010) 2020).

Utskottets överväganden

Bakgrund

Europeiska rådet antog vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 ett mål om att EU till 2010 skulle vara världens mest konkurrenskraftiga ekonomi - Lissabonstrategin. Rådet fattade i mars 2005 beslut om att understryka Lissabonstrategins betydelse och ge den en ny start. Dessutom beslöts om en tydligare fokusering på hållbar tillväxt och full sysselsättning. För att öka det politiska åtagandet från medlemsstaterna och stärka genomförandet av strategin på nationell nivå uppmanades medlemsstaterna att lägga fram nationella handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning.

Vid Europeiska rådets möte i mars 2008 uppmanade stats- och regeringscheferna kommissionen och rådet att börja reflektera över den framtida Lissabonstrategin efter 2010. En ny strategi ska antas våren 2010 under det spanska ordförandeskapet baserat på förslag från kommissionen.

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Samråd om framtidsstrategin (KOM(2009) 647) presenterades den 24 november 2009. Regeringen lämnade den 21 december 2009 en faktapromemoria om kommissionens dokument (2009/10:FPM40).

EU 2020 är avsedd att bli en efterföljare till Lissabonstrategin, som har varit EU:s reformstrategi under det senaste årtiondet. I kommissionens dokument anges en vision för de långsiktiga prioriteringarna i syfte att ställa om till en "hållbar social marknadsekonomi" - en intelligentare, mer miljövänlig ekonomi - där välstånd bygger på innovation och effektivare resursanvändning och där kunskap är den viktigaste insatsvaran. I dokumentet pekas följande tre prioriterade områden ut:

·.    Att skapa värde genom att bygga tillväxten på kunskap genom att skapa ett väl fungerande "europeiskt kunskapsområde", med stöd av en kunskapsinfrastruktur av yppersta klass, där studenter, lärare, forskare, utbildnings- och forskningsinstitutioner och företag drar nytta av den fria rörligheten för personer, kunskap och innovation (den s.k. femte friheten).

·.    Att öka delaktigheten i ett samhälle för alla genom fler jobb, högre sysselsättningsgrad, jobb med högre kvalitet och produktivitet, ökad rättvisa, säkerhet och utkomstmöjligheter för alla på en arbetsmarknad öppen för alla.

·.    Att skapa en konkurrenskraftig, sammanlänkad och miljövänligare ekonomi för att nå överenskomna klimat- och energimål, stärka den industriella basen, frigöra potentialen hos små och medelstora företag samt tillgodose framtida behov genom att öka produktiviteten och minska trycket på resurserna.

Detta ska uppfyllas genom följande åtgärder:

·.    fullt utnyttja den inre marknadens potential

·.    sätta EU 2020 i ett globalt perspektiv

·.    stödja tillväxt genom stabilitets- och tillväxtpakten

·.    reflektera prioriteringar i offentliga budgetar

·.    åstadkomma en tydligare styrning av strategin.

Kommissionen uppmanade i dokumentet berörda parter att senast den 15 januari 2010 lämna synpunkter och förslag på de idéer som presenterades i dokumentet.

Regeringens svar på kommissionens arbetsdokument

Regeringen skickade den 15 januari sitt svar till kommissionen. I svaret säger regeringen att Lissabonstrategin i många avseenden har varit framgångsrik, men bristande genomförande har under den nuvarande ekonomiska krisen blottlagt strukturella brister och är en påminnelse om att det krävs ett större åtagande. Den framtida EU 2020-strategin bör syfta till att öka EU:s tillväxtpotential och sysselsättning och garantera hållbara offentliga finanser för att främja en konkurrenskraftig, grön och resurseffektiv ekonomi.

Regeringen anser att man i den nya strategin bör fokusera på följande nyckelprioriteringar:

·.    Stärka den inre marknaden och utnyttja de fördelar som kommer av utrikeshandel och öppenhet

·.    Säkerställa hållbara offentliga finanser för att främja trovärdigheten hos framtida sociala åtaganden

·.    Upprätta inkluderande arbetsmarknader för att främja tillväxt och social sammanhållning och garantera jämställdhet mellan könen

·.    Omvandla miljömässiga utmaningar till möjligheter genom en grönare ekonomi och ett innovativt företagsklimat

·.    Främja kunskapsbaserad tillväxt.

I svaret förordar regeringen att det ska införas en ny ledningsstruktur för ett effektivt genomförande. Äganderätten till samt genomförandet och resultaten av strategin ska stärkas genom åtgärder under följande tre rubriker:

·.    Ram för målsättningar och rekommendationer

·.    Ägarskap och partnerskap

·.    Övervakning.

Regeringen har också skickat ett ytterligare bidrag till kommissionen den 19 februari om kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Där sägs att regeringen är övertygad om att det krävs ett jämställdhetsperspektiv i EU 2020 för att dels garantera en långsiktig konkurrenskraft och tillväxt i Europa, dels återställa hållbara offentliga finanser samt dels ta itu med följderna av en åldrande befolkning. För att lyckas måste EU 2020-strategin syfta till att tillhandahålla lika ekonomiska incitament och villkor för kvinnor och män att delta aktivt i arbetslivet, oavsett bakgrund eller familjesituation, vilket innebär följande:

·.    att genom åtgärder förenkla för kvinnor och män att kombinera arbete och familj

·.    att tillhandahålla barn- och äldreomsorg till rimligt pris

·.    att skapa lika incitament genom skatte- och bidragssystem för kvinnors deltagande i arbetslivet

·.    att främja företagande som en karriärmöjlighet för Europas kvinnor

·.    att eliminera löneskillnader mellan könen.

Kommissionens meddelande

Kommissionen presenterade den 3 mars meddelandet Europa 2020 - en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (KOM(2010) 2020). I EU 2020-strategin uppställs en vision för Europas sociala marknadsekonomi under nästa årtionde, med följande tre sammankopplade och ömsesidigt förstärkande prioritetsområden:

·.    smart tillväxt - utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation

·.    hållbar tillväxt - främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi

·.    tillväxt för alla - stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning.

Framstegen när det gäller att nå dessa mål avses komma att mätas i förhållande till följande fem överordnade EU-mål, vilka medlemsstaterna ska omvandla till nationella mål som återspeglar deras olika utgångslägen:

·.    75 % av befolkningen i åldrarna 20-64 år ska ha ett arbete

·.    3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU

·.    energi- och klimatmålen "20/20/20" ska nås (inbegripet en utsläppsminskning på 30 % på vissa villkor)

·.    andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 % och minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning

·.    antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner.

För att påskynda framstegen inom varje prioriterat område föreslår kommissionen följande sju huvudinitiativ:

·.    "Innovationsunionen" ska förbättra de grundläggande villkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation så att innovativa idéer kan omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen.

·.    "Unga på väg" ska stärka utbildningssystemens resultat och underlätta ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden.

·.    "En digital agenda för Europa" ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag.

·.    "Ett resurseffektivt Europa" ska bidra till att koppla isär ekonomisk tillväxt och resursanvändning, stödja omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, öka användningen av förnybara energikällor, modernisera transportsektorn och främja energieffektivitet.

·.    "Industripolitik för en globaliserad tid" ska förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, och stödja utvecklingen av en stark och hållbar industribas med internationell konkurrenskraft.

·.    "En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen" ska modernisera arbetsmarknaderna och ge människor ökad egenmakt genom kompetensutveckling under hela livet i syfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden och bättre anpassa tillgången och efterfrågan på arbetsmarknaden, inbegripet genom arbetskraftens rörlighet.

·.    "Europeisk plattform mot fattigdom" ska garantera social och territoriell sammanhållning så att tillväxtens och sysselsättningens fördelar kommer många till del och att människor som drabbats av fattigdom och social utestängning kan leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället.

Kommissionen uppmanar stats- och regeringscheferna att vid toppmötet i mars ställa sig bakom den övergripande inriktningen på EU 2020-strategin och fastställa de fem övergripande målen. Vid toppmötet i juni föreslås stats- och regeringscheferna anta strategins detaljerade parametrar, inklusive de integrerade riktlinjerna och nationella mål. Kommissionen föreslår vidare att Europaparlamentets roll ska utökas och att styrningsmetoderna för att garantera att åtagandena omvandlas till effektiva åtgärder ska förstärkas. Kommissionen avser att övervaka framstegen. Rapporteringen och utvärderingen inom EU 2020 och stabilitets- och tillväxtpakten avses komma att utföras samtidigt, men de båda instrumenten föreslås ändå förbli fristående.

Vissa kompletterande uppgifter

Näringsutskottets behandling av Sveriges nationella handlingsprogram inom ramen för EU:s Lissabonstrategi

Näringsutskottet har under de senaste fem åren behandlat regeringens skrivelser med nationella handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning och uppföljningar av dessa (skr. 2005/06:23, bet. 2005/06:NU11; skr. 2006/07:23, bet. 2006/07:NU7; skr. 2007/08:23, bet. 2007/08:NU5; skr. 2008/09:34, bet. 2008/09:NU13; skr. 2009/10:34, bet. 2009/10:NU1).

Den senaste skrivelsen om Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning - uppföljningsrapport 2009 (skr. 2009/10:34) behandlades i december 2009 i anslagsbetänkandet om utgiftsområde 24 Näringsliv (bet. 2009/10:NU1). Frågan om Lissabonstrategins efterföljare - EU 2020 - var inte föremål för behandling i betänkandet. I ett särskilt yttrande (s) gjordes dock följande notering i frågan (bet. 2009/10:NU1 s. 69):

Avslutningsvis vill vi också understryka vikten av att regeringen verkar för att Lissabonstrategin även framöver ses som tredelad, dvs. att socialpolitiken, den ekonomiska politiken och miljöpolitiken ömsesidigt stöder varandra.

Information av statssekreterare Jöran Hägglund, Näringsdepartementet

Statssekreterare Jöran Hägglund, Näringsdepartementet, lämnade vid utskottets sammanträde den 18 februari information om EU 2020-strategin inför konkurrenskraftsrådets möte den 1 och 2 mars.

Frågan togs också upp vid EU-nämndens sammanträde den 26 februari. Tidigare har den berörts i EU-nämnden i samband med förberedelserna inför det extra EU-toppmötet för stats- och regeringscheferna den 11 februari. På konkurrenskraftsrådets möte den 1 och 2 mars hölls en policydebatt, vars sammanfattning ska utgöra konkurrenskraftsrådets bidrag till EU:s toppmöte i mars. I regeringens underlag till EU-nämnden lämnades följande förslag till svensk ståndpunkt generellt inför debatten avseende Sveriges övergripande prioriteringar:

·.    tydligt övergripande fokus på hållbar tillväxt och sysselsättning

·.    en grönare ekonomi

·.    extern och intern öppenhet

·.    en stark och väl fungerande inre marknad

·.    sund konkurrens

·.    hållbara offentliga finanser

·.    full sysselsättning, jämställdhet och minskat utanförskap

·.    investeringar i forskning och innovation.

Näringsutskottets ställningstagande

Inledning

Näringsutskottets yttrande har som fokus det som i detta ärende ligger inom utskottets ansvarsområde, dvs. långsiktiga, strukturella tillväxtfrågor. Utskottet konstaterar att kommissionens meddelande om EU 2020-strategin på många sätt tar sin utgångspunkt i den nu aktuella ekonomiska och finansiella krisen. Samtidigt som utskottet har förståelse för att den rådande ekonomiska krisen tar stor uppmärksamhet, vill utskottet betona att en strategi som har ett tidsperspektiv på tio år, och alltså ska sträcka sig fram till 2020, bör ha ett vidare perspektiv än att komma till rätta med de problem som har uppstått i spåren av den ekonomiska krisen. Under en tidsrymd på tio år kommer den europeiska ekonomin att genomgå olika faser av upp- och nedgångar. En framtidsstrategi bör därför ha mer övergripande fokus och vara inriktad på långsiktiga tillväxtfrågor.

Inledningsvis vill näringsutskottet sålunda understryka att EU 2020-strategin på ett övergripande plan bör ha en inriktning mot att åstadkomma högre sysselsättning och en ökad konkurrenskraft för de europeiska ekonomierna. Det handlar inte minst om insatser när det gäller forskning och utveckling, innovation och utbildning.

Näringsutskottet vill också lyfta fram vikten av att frihandel värnas. Ökad handel leder till tillväxt som i sin tur skapar bättre ekonomiska förutsättningar för länder och deras medborgare. I en alltmer globaliserad värld där kontakterna mellan världens länder ökar kan frihandel vara en stark välståndsskapande kraft för såväl världens fattigaste länder som de mer utvecklade länderna. Det svenska välståndet bygger till stor del på specialisering och handelsutbyte. Därför finns det i en liten öppen ekonomi som den svenska en lång tradition att hävda den fria handeln. Den globala frihandeln måste försvaras och protektionistiska tendenser i världen motverkas. EU måste vara en tydlig röst inom olika forum för fri och öppen handel. Det är viktigt att handel med länder utanför EU kan ske på öppna och likvärdiga villkor.

Näringsutskottets övriga synpunkter på EU 2020-strategin

Den centrala frågan som EU 2020-strategin bör vara inriktad på är, enligt näringsutskottets mening, Europas långsiktiga sysselsättning och konkurrenskraft. Utskottet noterar att när Lissabonstrategin startades 2000 bestod EU av 15 länder, medan antalet medlemsstater för närvarande uppgår till 27. Inkomstskillnaderna mellan EU:s länder är nu väsentligt större än när beslutet fattades om Lissabonstrategin. Detta ställer särskilda krav på en strategi som ska omfatta länder med olika utgångslägen och förutsättningar. Behovet av fokusering och tydlighet blir ännu större.

Fokus bör i EU 2020-strategin ligga på frågan om den långsiktiga, strukturella tillväxten. De tre prioritetsområden som formuleras i kommissionens meddelande om EU 2020 - smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla - är relevanta. Det är viktigt att arbetet inom ramen för EU 2020-strategin inte fastnar i hur den aktuella ekonomiska och finansiella krisen ska hanteras. Fokus bör vara att försöka formulera åtgärder för att motverka den industriella utflyttning från Europa som pågår genom åtgärder som främjar nya företag och modernisering och utvidgning av existerande företag. Som tidigare nämnts rör det sig i EU 2020-strategin inte minst om ökade insatser inom områdena forskning och utveckling, innovationer och utbildning.

Ett viktigt område i EU 2020-strategin bör vara att den inre marknaden stärks, så att de fördelar som kommer av utrikeshandel och öppenhet kan utnyttjas. Det är intressant att notera att sådana länder som Kina och Indien - som har en växande intern marknad - har klarat den ekonomiska krisen bättre än vad EU-länderna gjort. En stabil och växande inre marknad, som kan bli större genom utvidgning av EU, kan således utgöra en stabiliserade faktor vid framtida ekonomiska kriser. För att åstadkomma en effektiv inre marknad krävs bl.a. åtgärder på konkurrensområdet och en statsstödspolitik som noga följer EU:s regelverk. Detta ligger särskilt i ett land som Sveriges intresse. Det är också, som tidigare nämnts, viktigt att handel med länder utanför EU kan ske på öppna och likvärdiga villkor.

En helt avgörande fråga för om välfärden ska kunna upprätthållas i EU-länderna är hur företagandet utvecklas. Villkoren för att starta företag måste vara så enkla som möjligt. Det är viktigt med åtgärder för att underlätta för att innovationer ska komma till kommersialisering. Vidare är det centralt när det gäller den långsiktiga tillväxten att investeringar i forskning och utveckling ökar i EU-länderna och att utbildningsnivån höjs. Utskottet vill i detta sammanhang betona att när det i EU 2020-strategin talas om sysselsättningsmål bör inte enbart arbete genom anställning lyftas fram. Ökad sysselsättning kan också uppnås genom att människor uppmuntras att starta egna företag och bli företagare.

De tre övergripande nyssnämnda prioritetsområden som kommissionen lyfter fram i sitt meddelande - smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla - anser näringsutskottet är lämpliga för en framtidsstrategi. I botten för strategin ligger självklart en strävan att utnyttja Europas resurser bättre, bl.a. i form av högre sysselsättning. Den fråga som kan ställas är hur detta ska omvandlas i praktiska åtgärder i de olika medlemsländerna. I meddelandet föreslås fem överordnade EU-mål som rör andel förvärvsarbetande, BNP-andel som går till forskning och utveckling, klimat- och miljömål, mål för utbildning och mål för fattigdom. Dessa mål kan näringsutskottet se som allmänt rimliga. Samtidigt kan frågan ställas om det är denna allmänna typ av målformuleringar som bäst främjar det som EU 2020-strategin avses syfta till.

Det är ett generellt problem att få den typ av övergripande strategier som EU 2020 utgör att översättas i konkreta åtgärder som leder till de uppsatta målen. När utskottet tar del av de sju huvudinitiativ som kommissionen presenterar i meddelandet, ser utskottet som en uppenbar fara att den nu aktuella EU 2020-strategin kan få likartade problem som sin föregångare. För att undvika detta bör stor möda läggas på att formulera och konkretisera vad som krävs för att EU 2020-strategin ska bli mer lyckosam än vad Lissabonstrategin har varit.

Som utskottet noterade inledningsvis är det stora inkomstskillnader mellan de olika medlemsstaterna och olika utgångslägen för länderna. Därför är det av stor vikt att de övergripande målen bryts ned till relevanta nationella mål anpassade till de olika ländernas förhållanden. Det är också viktigt att de integrerade riktlinjer som ska tas fram under våren och fastställas vid toppmötet i juni får en utformning så att de blir operativt användbara. Utskottet noterar med tillfredsställelse att kommissionen anger i meddelandet att avsikten ät att de nya riktlinjerna ska bli färre än de 24 riktlinjer som har tillämpats inom ramen för Lissabonstrategin. Utskottet anser att det är angeläget att konkurrenskraftsrådet tar en aktiv del i utformandet av ett strikt fokus vad gäller dessa riktlinjer och väsentligt minskar deras antal. Likaså menar utskottet att regeringen bör vara mycket aktiv i rådsarbetet med dessa riktlinjer.

Stockholm den 11 mars 2010

På näringsutskottets vägnar

Carl B Hamilton

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carl B Hamilton (fp), Tomas Eneroth (s), Björn Hamilton (m), Hans Rothenberg (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Maria Plass (m), Jan Andersson (c), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Marie Weibull Kornias (m), Karin Åström (s), Staffan Anger (m), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Liselott Hagberg (fp), Per Bolund (mp) och Eva Johnsson (kd).

Avvikande mening

Näringsutskottets övriga synpunkter på EU 2020-strategin (s, v, mp)

Tomas Eneroth (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Karin Åström (s), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s) och Per Bolund (mp) anför:

Vi anser att näringsutskottets ställningstagande under rubriken Näringsutskottets övriga synpunkter på EU 2020-strategin borde ha följande lydelse:

Den nya tillväxtpolitiska kartan kräver en ny politik

Europa står inför tre stora, långsiktiga utmaningar. Den snabba globaliseringen av ekonomin, hotet mot klimatet och en allt skevare demografi kommer att dominera den europeiska, politiska agendan för lång tid framöver. Enligt vår mening är det i dessa utmaningar som Lissabonstrategins efterföljare, EU 2020, måste ta sin utgångspunkt. EU 2020-strategin måste mot denna bakgrund ses som tredelad, dvs. socialpolitiken, den ekonomiska politiken och miljöpolitiken ska ömsesidigt stödja varandra.

När befolkningsmässiga giganter som Kina och Indien nu i snabb takt vävs in i den globala ekonomin, kommer det att få enorma konsekvenser för de europeiska länderna. Möjligheten att behålla enklare produktion, baserad på lönekonkurrens, inom Europa kommer snabbt att bli allt mindre. EU:s medlemsländer kommer att utsättas för ett strukturomvandlingstryck som förmodligen saknar motstycke i modern tid.

Frågan är hur EU ska kunna anpassa sig till den väntade, omfattande omstruktureringen. En möjlighet skulle vara att kapitulera inför konkurrenstrycket och passivt acceptera lägre reallöner och försämrade arbetsvillkor. Då skulle de gamla jobben kunna behållas, men till ett högt pris på lång sikt. Det skulle bli ett ekonomiskt och socialt fattigare EU, med växande klyftor. Detta är inte vårt vägval. EU:s framtid ligger inte i att konkurrera med låga löner utan med kunskap. Det kräver en aktiv politik med offentliga investeringar i utbildning och forskning samt innovationsskapande insatser.

De små och medelstora företagens växande roll i ekonomin måste beaktas

Små och medelstora företag står för omkring två tredjedelar av all sysselsättning inom EU och en ännu större andel av antalet nya jobb. EU 2020 måste därför ta en tydlig utgångspunkt i dessa företags utvecklingsvillkor. Både hinder och möjligheter för att växa måste identifieras och kopplas till konkreta åtgärder.

Att komma ut på den internationella marknaden är ofta en förutsättning för att ett litet företag ska kunna växa och utvecklas. Det gäller inte minst företag verksamma inom smala, kunskapsintensiva nischer. Jämfört med större företag är de små och medelstora företagen inom EU i betydligt mindre utsträckning involverade i utrikeshandel. Även om dessa företag under ett antal år ökat sin aktivitet på exportmarknaden är den outnyttjade potentialen fortfarande mycket stor. Bristande kunskap om förutsättningarna på de internationella marknaderna upplevs ofta som det största hindret för att försöka inleda export. Ökade offentliga insatser när det gäller exportrådgivning är därför av stor betydelse. För små företag med begränsade ekonomiska och administrativa resurser är även handelshinder av olika slag betydligt svårare att övervinna än för större företag.

Utöver insatser för ökad exportaktivitet vill vi även lyfta fram behovet av ytterligare åtgärder för att minska de små och medelstora företagens regelbörda och insatser för att förbättra kompetensförsörjningen. Det sistnämnda är centralt. För små och medelstora företag verksamma inom avancerade teknik- och kunskapsbaserade branscher är bristen på kvalificerad arbetskraft det kanske största hindret för tillväxt. Ökade offentliga investeringar i högre utbildning och förbättrade möjligheter till livslångt lärande är viktiga delar i en strategi för att råda bot på detta problem. Vidare visar de små och medelstora företagens svårigheter att rekrytera kvalificerad arbetskraft att det behövs ett ökat samarbete mellan näringsliv och det offentliga för att förbättra matchningen mellan utbildningsutbud och kompetensefterfrågan.

En tydlig offentlig roll i innovationsprocessen

I en globaliserad ekonomi kommer det att bli allt svårare för Europa att behålla produktion inom enklare, lönekonkurrerande branscher. EU:s komparativa fördel ligger i kunskaps- och innovationsdriven tillväxt. Betydelsen av investeringar i utbildning och forskning kommer att öka i takt med att det internationella konkurrenstrycket skruvas upp. För att stärka EU:s innovationskraft anser vi att det offentliga måste involveras även i innovationsprocessens senare skede. En kritisk faktor för förmågan att kommersialisera nya idéer, i synnerhet för små och medelstora företag, är tillgången till riskvilligt kapital. Mot den bakgrunden menar vi att det i EU 2020-strategin bör tydliggöras att det är en given offentlig uppgift att vidta marknadskompletterande insatser för förbättra riskkapitalförsörjningen.

Den gröna omställningens möjligheter till tillväxt och nya jobb måste tillvaratas

Omställningen till ett grönt Europa, oberoende av fossil energi, kommer att bli omvälvande. EU har alla förutsättningar att ta en internationell ledarroll i klimatarbetet och har allt att vinna på det. Rätt utformad kan omställningen bidra till nya jobb och högre tillväxt. De europeiska företag som först utvecklar den fossilfria teknik som världen kommer att efterfråga har goda förutsättningar att stärka sin internationella konkurrenskraft. De företag som satsar på energieffektivisering kommer att vinna kostnadsfördelar gentemot sina konkurrenter. Mot den bakgrunden anser vi att den gröna omställningens möjligheter att skapa tillväxt och nya jobb bör ges en framträdande roll i EU 2020. Vi noterar att det i kommissionens meddelande anges som ett av de fem föreslagna överordnade EU-målen att klimat- och miljömålen 20/20/20 ska nås. Enligt vår mening bör ambitionerna sättas väsentligt högre. Vi är också tveksamma till den fokusering som kommissionen gör på s.k. CCS-teknik och ny kärnteknik.