Energisparande i bebyggelsen m.m. (Yttrande 1990/91:BoU4)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Bostadsutskottets yttrande 1990/91: Bo U4y

Energisparande i bebyggelsen m.m.

Till näringsutskottet

Näringsulskottet har den 9 april 1991 berett bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91 ;88 om energipolitiken och motioner i anslutning därtill. Bostadsutskottet behandlar i della yttrande frågor i proposition och motioner i de delar förslagen berör bostadsutskottets beredningsområde. Dessutom behandlar utskollet i yttrandet under allmänna motionstiden 1990 resp. 1991 väckta och till bostadsutskottet remitterade motioner avseende energisparande i bebyggelsen m.m. I anslutning härtill har utskottet beslutat all med eget yttrande till näringsulskottet överlämna de till bosladsutskottet hänvisade molionerna — delta under förutsättning av näringsutskottets medgivande härtill. De aktuella motionerna redovisas nedan.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:88 bl.a. föreslagit

5. att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till demonstration av energieffektiv teknik i lokaler och bostäder (avsnitt 5.4).

Motionerna

I yttrandet behandlas

deb de under allmänna motionstiden 1990 väckta och till bostadsutskotlet hänvisade molionerna:

1989/90:Bo246 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. alt riksdagen beslutar om en sådan ändring i plan- och bygglagen atl energirådgivning blir en obligatorisk serviceuppgift för de kommunala byggnadsnämnderna,

2. alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om atl staten skall bidra lill 50 % av kommunernas kostnad för energirådgivning.

1 Riksdagen 1990/91. 19 saml. Nr4y

1990/91 BoU4y

Motiveringen återfinns i motion I989/90;N478. 1990/91:BoU4y

1989/90;Bo502 av Eva Goés och Lars Norberg (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag lill lagstiftning om obligatoriska energirådgivare,

2. all riksdagen begär alt regeringen tillsätter en utredning med uppgift atl utarbeta förslag till lagstiftning om alt kommunala energiplaner upprättas, enligt vad som anförts i motionen.

l989/90;Bo534 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna atl det i
motion 1989/90;N446 yrk. 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära
all statsbidrag skall utgå till återuppbyggnad av den kommunala ener
girådgivningen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N446.

l989/90:Bo544 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

3. all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i
motionen anförts om introduktion av effektivare uppvärmningssyslem
i byggnader.

deb de under allmänna motionstiden 1991 väckta och lill bostadsutskottet hänvisade motionerna;

1990/91;Bo205 av Inger Schörling m.fi. (mp) vari yrkas atl riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder så atl elvärme i del befintliga byggnadsbeståndet kan ersällas av andra uppvärmningssätt. Motiveringen återfinns i motion I990/91;N421.

1990/91;Bo242 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

4. all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i
motionen anförts om introduktion av effektivare uppvärmningssystem
i byggnader.

1990/9l:Bo254 av Lars Norberg (mp) vari yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna all obligatoriska kommunala energirådgivare skall återinföras.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91;K628.

deb de med anledning av proposilion 1990/91:88 väckta och till näringsutskottet hänvisade motionerna:

1990/91 :N64 av Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om lånereglernas utformning för bosläder.

1990/91 ;N68 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

9. atl riksdagen begär all regeringen skall återkomma med förslag till regler för statliga lån och räntegarantier för en- och flerfamiljshus som innebär all det lönar sig för fastighetsägaren atl välja hushållsul-ruslning som ger lägsta totala kostnad under sin förväntade livslängd med rådande energikostnader,

26. all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i 2

motionens kap. 6 anförts om vattenkraften.

51. atl riksdagen beslutar atl del i lag skall fastställas all del i varje 1990/91;BoU4y

kommun skall finnas minst en fast anställd energirådgivare,

72. all riksdagen beslutar alt statsbidrag skall beviljas för biobränsleanläggningar i villor inom en ram av 500 000 000 kr. enligt motionens punkt 12.8.8,

81. all riksdagen beslutar atl statsbidrag skall utgå till energieffekliva anläggningar i lokaler och bosläder inom en ram på 250 000 000 kr. enligt motionens punkt 12.8.17,

82. att riksdagen beslutar alt statsbidrag skall utgå lill demonstrations- och pilotanläggningar för energieffekiiv teknik i lokaler och bosläder inom en ram på 50 000 000 kr. enligt motionens punkt 12.8.18,

85. all riksdagen beslutar atl statsbidrag skall utgå till information och rådgivning kring energieffektivilel i bebyggelse inom en ram på 50 000 000 kr. enligt motionens punkt 12.8.21,

86. all riksdagen beslutar all statsbidrag på 30 000 000 kr. skall utgå som tillägg till del generella statsbidraget lill kommunerna för att läcka del av kostnaderna för obligatoriska energirådgivare.

1990/91 :N73 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas

4. all riksdagen hos regeringen begär förslag om hur energisnål byggteknik skall gynnas,

5. alt riksdagen hos regeringen begär förslag på hur kommunerna skall stödjas vad gäller energihushållning enligt vad som anförts i motionen.

1990/91 ;N88 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

6. all riksdagen med avslag på regeringens förslag i denna del som
sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om stöd
lill energieffektiv teknik i lokaler och bostäder.

1990/91 :N93 av Krister Skånberg (mp) vari yrkas

15. alt riksdagen hos regeringen begär att förmånliga lånevillkor och/eller betalningsvillkor skall erbjudas dem som vill satsa på effektiv energianvändning.

Utskottet

Stöd för energieffektiv teknik i lokaler och bostäder m.m.

I regeringsförslaget (s. 43) anförs alt det är viktigt att möjligheterna till energieffektivisering tas till vara inom lokal- och bostadssektorn. Demonstration av ny energiteknik och nya förvaltningsformer anges vara viktiga medel för att främja utveckling och spridning av kunskaper som leder till ett effektivare utnyttjande av energi och till sänkta driftkostnader. Enligt industriministern bör demonstralionsinsalser genomföras av stora lokalförvallare inom den offentliga sektorn. Det är enligt förslaget också angeläget alt privata lokalförvaltare engageras. Ett

program för demonstration av energieffektiv teknik i lokaler m.m. bör 1990/9 I :BoU4y

därför inrättas. Programmet skall ha till syfte att initiera, samordna och stödja arbele med demonstration av energieffektiv teknik i lokaler m.m.

Stöd bör enligt förslaget lämnas i form av bidrag och villkorslån och begränsas till högsl 50 % av godkända kostnader, dvs. tillämpliga projekterings-, anskaffnings- och utvärderingskostnader. Enligt förslaget skall stödei införas den I juli 1991 och handhas av den nya näringspolitiska myndigheten. Vid genomförandet bör samverkan ske med boverket och statens råd för byggnadsforskning.

Del totala medelsbehovet för programmet beräknas till 150 milj.kr. under den närmaste femårsperioden. Enligt förslaget skall medel från energiieknikfonden utnyttjas för ändamålet. Fonden finansieras via den allmänna energiskauen. Enligt propositionen bör fonden dessutom årligen tillföras medel över statsbudgeten under den närmaste femårsperioden.

1 miljöpartiets parlimotion I990/9I:N68 avvisas förslaget till stöd för demonstration av energieffektiv teknik i lokaler och bostäder. Enligt motionärerna bör i stället bl.a. införas

-statsbidrag till energieffekliva anläggningar inom lokaler och bostäder med 25 % av investeringskostnaden inom en ram av 250 milj.kr. för budgetåret 1991/92 (yrkande 81), -statsbidrag lill demonstrations- och pilotanläggningar för energieffektiv teknik inom lokaler och bosläder med 50 % av investeringskostnaden inom en ram av 50 milj.kr. för budgetåret 1991/92 (yrkande 82) saml -statsbidrag till information och rådgivning kring energieffektivilel i bebyggelse inom en ram av 50 milj.kr. för budgetåret 1991/92 (yrkande 85).

Regeringens förslag om stöd till energieffektiv teknik i lokaler och bostäder avvisas i moderata samlingspartiets parlimotion 1990/91 ;N88 yrkande 6. Enligt motionärerna kan en effektiv energianvändning inle kommenderas fram genom statliga administrativa regler. I stället bör enligt deras mening en omfattande avreglering genomföras i syfte all bl.a. ge ökade möjligheter all i bostadsbyggande och förvaltning la vara på lönsamma energieffektiviseringar.

Det av regeringen förordade stödet till energieffektiv teknik i lokaler och bostäder ingår som en del i ell omfattande program för en effektivare användning av energi. 1 förhållande lill tidigare program med denna inriktning innebär del nya programmet en förstärkning och utvidgning. Del ges också en bred utformning med insatser inom alla samhällssektorer. Det är enligt bosladsutskotlets mening mol bakgrund härav som de mot lokaler och bosläder riktade åtgärderna skall ses. Utskottet noterar atl molionärerna inle sätter behovet av energieffektiviseringar i fråga. Det saken gäller är därför närmast hur denna effektivisering skall nås,

I förhållande till regeringsförslagel förordas i de nu behandlade
motionsyrkandena två diametralt motsatta vägar för att nå en effektiva- 4

re energianvändning. Enligt moderata samlingspartiets parlimotion

kan en effektivisering komma till stånd genom en avreglering, men 1990/91 :BoU4y

utan statligt ekonomiskt stöd. Enligt miljöpartiets parlimotion förutsätter en effektivisering ell i förhållande till regeringens förslag kraftigt utökat statligt ekonomiskt stöd. Bostadsutskotlet har för sin del inte underlag för annan bedömning än all de av regeringen förordade åtgärderna utgör en lämplig avvägning av insatsernas omfatlning och inriktning. Regeringens förslag avseende stöd lill energieffektiv teknik i lokaler och bostäder tillstyrks sålunda. Förslagen i pariimotionerna 1990/91;N68 (mp) yrkandena 81, 82 och 85 saml 1990/9I;N88 (m) yrkande 6 avstyrks.

Kommunal energirådgivning m.m.

1 sammanlagt åtta motionsyrkanden tas ur olika aspekter upp frågor avseende kommunal energirådgivning. Fem av dessa yrkanden väcktes innan energipropositionen förelades riksdagen.

Enligt vänsterpartiets parlimotion l989/90;Bo246 bör energirådgivning genom en ändring i plan- och bygglagen göras lill en obligatorisk serviceuppgift för de kommunala byggnadsnämnderna — yrkande 1. Kostnaderna för verksamheten skall enligt molionärerna delas mellan stat och kommun. Staten föreslås därför bidra med 50 % av kommunens kostnad för energirådgivningen — yrkande 2.

Med hänvisning lill den betydelse information m.m. från energi-och konsumentrådgivare har för att minska energiförbrukningen föreslås i molion 1989/90;Bo502 (mp) yrkande I atl det skall lagstiftas om obligatoriska kommunala energirådgivare.

Enligt centerpartiets parlimotion 1989/90;Bo534 yrkande 2 bör statsbidrag utgå lill återuppbyggnad av den kommunala energirådgivningen.

De kommunala energirådgivarna bör enligt molion 1990/91:Bo254 (mp) återinföras genom atl de lagstiftningsvägen görs obligatoriska.

I miljöpartiets parlimotion 1990/91 :N68 förordas alt det i lag skall fastställas all det i varje kommun skall finnas minst en energirådgivare — yrkande 51. För atl täcka en del av kostnaderna för de obligatoriska energirådgivarna föreslås all ell statsbidrag om 30 milj.kr. skall utgå som elt tillägg till det generella statsbidraget lill kommunerna — yrkande 86.

Del av regeringen förordade energihushållningsprogrammel bör enligt molion 1990/91 ;N73 (v) yrkande 5 kompletteras med ett stöd till kommunerna för information, energisparrådgivning och demonstration av ny teknik m.m.

Med anledning av vad i motionerna förordats beträffande kommunal energirådgivning vill utskottel anföra följande.

Fram lill utgången av år 1985 utgick ett statligt stöd till kommunerna för besiktning och rådgivning m.m. avseende energibesparande åtgärder och annan bostadsförbättringsverksamhel. Bosladsutskottet har vid flera tillfallen sedan bidraget lill rådgivningsverksamheten upphörde haft att ta ställning till motionsförslag om att stödet skall återinföras. Utskottet har vid dessa tillfallen (senast 1988/89:BoU7 s. 86) bl.a.

erinrat om au del statliga bidraget inte var avsett all permanent stödja l990/91:BoU4y

kommunernas rådgivningsverksamhet, utan att det syftade till all stimulera uppbyggnaden av en långsiktig verksamhet motsvarande de varaktiga lokala behoven.

Även frågan om alt genom lagstiftning ålägga kommunerna atl tillhandahålla energirådgivning har tidigare behandlats av utskollet (1989/90;BoU2 s. 17). Med anledning av eU motionsförslag (v) om all energirådgivning skulle göras till en obligatorisk serviceuppgift för byggnadsnämnderna uttalade utskottel att detta inle var den lämpligaste lösningen. Det borde enligt utskotiets mening i stället avgöras av den enskilda kommunen i vilka former och i vilken omfatlning en sådan rådgivning bl.a. inom ramen för PBL borde utföras.

Som framgår av redovisningen ovan har utskottet redan tidigare avstyrkt moiionsförslag motsvarande de nu behandlade avseende energirådgivningen i kommunerna. Utskollet har mol bakgrund av förslagen i de nu aktuella motionerna inle funnit anledning all ompröva sina tidigare ställningstaganden. Det bör även fortsättningsvis ankomma på den enskilda kommunen atl med utgångspunkt bl.a. i de lokala behoven och förulsältningarna avgöra hur och i vilken utsträckning energirådgivning skall tillhandahållas. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslagen i pariimotionerna 1989/90;Bo246 (v) yrkandena 1 och 2, 1989/90;Bo534 (c) yrkande 2 och 1990/91 ;N68 (mp) yrkandena 51 och 86 samt motionerna 1989/90;Bo502 (mp) yrkande 1, 1990/91:Bo254 (mp) och 1990/91;N73 (v) yrkande 5.

Åtgärder för introduktion av effektivare uppvärmningssystem m.m.

Utskollet behandlar i della avsnitt motionsyrkanden som bl.a. genom åtgärder för introduktion av effektivare uppvärmningssyslem i första hand syftar lill all åstadkomma en minskad energiförbrukning i våra bosläder.

I molionerna 1989/90;Bo544 (c) yrkande 3 samt 1990/91;Bo242 (c) yrkande 4 hemställs om åtgärder för all åstadkomma en introduktion av effektivare uppvärmningssyslem i byggnader. Som elt exempel på en sådan åtgärd nämns ett stöd till solvärmeanläggningar. Enligt motionärerna bör dessutom frågan om hur en konvertering från direktverkande el för uppvärmning i befintliga byggnader kan stimuleras närmare övervägas.

Enligt miljöpartiels parlimotion 1990/91 ;Bo205 bör åtgärder vidtas så all elvärme i del befintliga byggnadsbeståndet kan ersättas med andra uppvärmningssätt.

Utöver de ekonomiska styrmedel för atl åstadkomma en effektivare energianvändning som föreslås i regeringens proposition bör enligt motion 1990/91 ;N64 (s) ytterligare åtgärder övervägas. När del gäller bostadssektorn förordas sålunda all lånereglerna skall utformas så atl hushållningen med energi stimuleras — yrkande 1.

För atl nå de i miljöpartiets parlimotion 1990/91 :N68 uppsatta ,

energipoliiiska målen förordas bl.a. följande insatser:

-införande av regler för statliga lån och ränlegarantier för småhus 1990/91:BoU4y

som innebär att det lönar sig för fastighetsägaren all välja hushållsutrustning som ger lägsta kostnad under sin förväntade livslängd med rådande energikostnader (yrkande 9) saml -statsbidrag på 25 % av investeringskostnaden för villaägare som bygger om sina hus lill biobränsleeldning inom en ram av 500 milj.kr. för budgetåret 1991/92 (yrkande 72).

Det finns enligt molion 1990/91 ;N73 (v) yrkande 4 en stor energi-sparpoteniial i bebyggelsen som kan las till vara bl.a. genom att byggnormer och byggteknik förändras så all energibehovet för uppvärmning minskar.

Enligt motion 1990/91 ;N93 (mp) skall förmånliga lånevillkor och/eller betalningsvillkor erbjudas dem som vill satsa på effektiv energianvändning.

Med anledning av vad som i de nu behandlade molionerna förordals beiräffande introduktion av effektivare uppvärmningssystem m.m. vill utskottel anföra följande.

Bostadsutskottet delar de strävanden att genom olika åtgärder åstadkomma en ökad energihushållning som ligger bakom de nu aktuella motionsyrkandena. Det finns även enligt utskottets mening skäl att både effektivisera och minska energiförbrukningen. En rad åtgärder med denna inriktning har också redan vidtagits. Del nu behandlade regeringsförslagel innebär dessutom atl dessa åtgärder förstärks och utvidgas.

Såvitt speciellt rör bostadsutskottets beredningsområde vill ulskottet erinra om atl en ökad belåning inom bosiadsfinansieringssyslemets ram medges för åtgärder som ger lägre energiförbrukning. Som redovisas i propositionen (s. 52) avser dessutom den arbetsgrupp som ser över de övergripande administrativa styrmedlen inom bostadsfinansieringen alt behandla hur de styrmedel som krävs inom en reformerad bostadsfinansiering skall samverka med andra regelsystem på energiområdet. Frågan om finansieringssystemet och dess effekter på energiförbrukningen m.m. i våra bostäder är sålunda redan föremål för överväganden.

En ytterligare fråga som är av stor betydelse för energiförbrukningen och energieffektiviteten i bebyggelsen är utformningen av byggregler m.m. Gällande nybyggnadsregler innebär i förhållande till den tidigare gällande byggnormen skärpta krav på energihushållning i alla bostadshus. Som redovisas i regeringsförslaget (s. 51) beaktas dock i nybyggnadsreglerna elanvändningen inte i tillräcklig grad. Ell exempel härpå är den ökade elanvändning som kan bli följden av värmeålervinning. Även om den totala energiförbrukningen minskar kan del således inträffa all elkonsumtionen ökar när olika anordningar för värmeåtervinning installeras. Boverket har mol bakgrund härav inlett en översyn av reglerna för all tillgodose kraven på effektiv elanvändning. Även denna fråga är således föremål för överväganden. Utskottet vill i anslutning lill det nu anförda även erinra om det arbete med att

utarbeta energideklarationer för bl.a. hushållsapparater som konsu- 1990/91:BoU4y

mentverket svarar för. Del nu föreliggande regeringsförslagel innebär all delta arbele intensifieras och utvidgas.

Det är, som framhålls i regeringsförslagel (s. 30), all föredra från miljösynpunkt om elvärme konverteras lill fjärrvärme i stället för till individuella syslem. Det är därför väsentligt all möjligheterna till övergång från elvärmesyslem lill andra kollektiva värmesystem las lill vara så långt del är möjligt. Kritik har i detta sammanhang riktats mol all dagens stränga hushållningskrav i byggreglerna inom vissa områden kan motverka konvertering från individuell eluppvärmning lill Ijärrvärme. Även denna fråga kommer all ingå i den ovan redovisade översynen av byggreglerna.

Förutom redan genomförda åtgärder pågår del, som framgår av framställningen ovan, ell omfattande arbele som bl.a. syftar lill all minska energiförbrukningen och förbättra energieffektivitelen i våra byggnader. Detta arbete innefattar i inle ringa utsträckning överväganden om regeländringar m.m. i enlighet med vad som förordas i de nu behandlade motionerna. Utskottet är mot bakgrund av det pågående översynsarbetel inle nu berelt ställa sig bakom moiionsförslagen. I den mån miljöpartiets partimolioner 1990/91;Bo205 och 1990/91;N68 yrkandena 9 och 72 saml molionerna 1989/90;Bo544 (c) yrkande 3, 1990/91:Bo242 (c) yrkande 4, 1990/91;N64 (s) yrkande 1, 1990/91;N73 (v) yrkande 4 och 1990/91;N93 (mp) yrkande 15 inte kan anses tillgodosedda genom det nu anförda avslyrks de av utskottet.

Övriga frågor

I motion 1989/90;Bo502 (mp) yrkande 2 föreslås atl en lagstiftning om kommunala energiplaner skall utarbetas.

Av lagen (1977:439) om kommunal energiplanering följer alt del i varje kommun skall finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen (4 §). Vad i motionen förordats är därmed redan tillgodosett. Motionen avstyrks.

1 miljöpartiets parlimotion 1990/91 ;N68 yrkande 26 hemställs om ett riksdagens tillkännagivande beiräffande vattenkraften som synes innebära all den av riksdagen fastställda ramen om 66 TWh vid normalår i huvudsak skall uppnås genom modernisering och effektivisering av befintliga anläggningar.

Bostadsutskottet delar motionärernas principiella uppfattning om värdet av att moderniseringar och effektivberingar av befintliga vattenkraftverk tas till vara för atl del genom valtenkraftsplanen uppsatta produktionsmålet skall nås. I planen ingår också atl effektiviseringar skall komma lill stånd i inle ringa omfattning. Del får enligt utskottets mening mot bakgrund härav förutsättas att den effektiviseringspotential som finns i redan befintliga anläggningar utnyttjas så långt della är möjligt. Utskottet är inle berelt göra det i motionen förordade tillkännagivandet. Motionen avstyrks.

Stockholm den 25 april 1991 1990/91:BoU4y

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Avvikande meningar

1. Stödet till energieffektiv teknik i lokaler och bostäder

Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser all den del av utskottets yttrande som under rubriken Stöd för energieffekiiv teknik i lokaler och bosläder m.m. börjar med "Det av" och slutar med "6 avstyrks" borl ha följande lydelse;

Kännetecknande för statsmakternas hittillsvarande åtgärder när det gäller energihushållningen i bebyggelsen är kortsiktigheten och ryckigheten. Ett annat utmärkande drag är inslaget av regleringar och olika former av statligt stöd. Sammantaget har detta medfört att det för fastighetsägare och fastighetsförvaltare m.fl. varit svårt att agera på ell långsiktigt rikligt sätt. De snedvridande effekter som de statliga ingripandena haft på energimarknaden har gjort det närmast omöjligt atl vidta de på lång sikt effektivaste och bästa energisparålgärderna m.m. Enligt bosladsutskotleis mening bör mot bakgrund härav del nu föreliggande förslaget om statligt stöd lill energieffekiiv teknik i lokaler och bostäder avvisas i enlighet med förslaget i motion 1990/91;N88 (m) yrkande 6. Som framhålls i motionen är det inte möjligt alt på del sätt som regeringen förordar kommendera fram ell energisparande. Vad som erfordras är i stället åtgärder som leder till en verklig avreglering inom bl.a. byggnadssektorn. Endasl härigenom skapas förutsättningar för byggare och förvaltare atl la vara på de möjligheter till långsiktigt verkningsfulla och för hela samhället lönsamma energieffektiviseringar.

Vad bosladsulskoilet nu med anledning av molion 1990/91;N88 (m) yrkande 6 anfört bör ges regeringen till känna. Regeringens förslag liksom förslagen i motion 1990/91 ;N68 (mp) yrkandena 81, 82 och 85 avstyrks sålunda.

2. Stödet till energieffektiv teknik i lokaler och 1990/9i:BoU4y
bostäder

Kjell Dahlström (mp) anser all den del av utskottets yttrande som under rubriken Stöd för energieffekiiv teknik i lokaler och bosläder m.m. börjar med "Del av" och slutar med "6 avstyrks" borl ha följande lydelse;

Ökad effektivitet i energianvändningen innebär alt man får samma eller bättre nytta — energiljänsl — med mindre energiförbrukning. Därigenom kan antingen energi frigöras för användning inom andra sektorer eller den totala energiproduktionen minskas. Det är mot bakgrund härav viktigt att alla möjligheler lill effektiviseringar tas till vara, åtminstone så länge detta kan göras til en lägre samhällsekonomisk kostnad än för fortsatt utbyggnad av kraftproduktionen — denna s.k. balansprincip hänvisar regeringen till i propositionen. Del måste skapas en fungerande marknad för energi och för energieffektiv teknik och utrustning. Alla de hinder som i dag finns för en effektivare energianvändning måsle undanröjas. Detta är dock inle tillräckligt. Som framhålls i miljöpariiel de grönas parlimotion 1990/91;N68 finns del i dagens syslem inle några "morötter" för den som satsar på alt effektivisera sin energianvändning. Med ett energisystem som först och främst främjar tillförsel i stället för hushållning och effektivisering är del naturligtvis inle möjligt atl ta vara på alla lönsamma möjligheler ulan all minska energiijänslerna.

Mol bakgrund av det nu anförda är enligt utskottets mening de av regeringen förordade stimulansåtgärderna otillräckliga, varför de bör avvisas av riksdagen. I enlighet med förslagen i miljöpartiels parlimotion 1990/9I;N68 yrkandena 81, 82 och 85 bör i stället följande stödformer införas;

-statsbidrag lill energieffekliva anläggningar inom lokaler och bosläder med 25 % av investeringskostnaden inom en ram av 250 milj.kr. för budgetåret 1991/92, -statsbidrag till demonstrations- och pilotanläggningar för energieffektiv teknik inom lokaler och bostäder med 50 % av investeringskostnaden inom en ram av 50 milj.kr. för budgetåret 1991/92 saml -statsbidrag till information och rådgivning kring energieffektivilel i bebyggelse inom en ram av 50 milj.kr. för budgetåret 1991/92.

Utskottels ställningstagande i denna del innebär atl regeringens förslag liksom moderata samlingspartiets parlimotion 1990/91:N88 yrkvande 6 avslyrks.

3. Kommunal energirådgivning

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser att den del av uiskollets yttrande som under rubriken Kommunal energirådgivning m.m. börjar med "Med anledning" och slular med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Den kommunala energirådgivningen har otvetydigt haft stor betydel- .„

se för det praktiska genomförandel av energisparmålen ute i kommu-

nerna. De kommunala energirådgivarna har på ett mycket påtagligt 1990/9 l:BoU4y

och aktivt sätt medverkat lill atl såväl småhusägare som andra faslig-hetsägare har genomfört energibesparande åtgärder som annars inle skulle ha kommit till stånd. I och med all statens stöd lill kommunernas energisparrådgivning upphörde år 1986 har dock många kommuner inle ansett sig ha möjlighet att fortsätta med denna verksamhet. Delta är en enligt bostadsutskottets mening olycklig utveckling. Även mol bakgrund av den nyligen träffade energiuppgörelsen finns det enligt utskottets mening ell fortsatt behov av en kommunal energirådgivning. Åtgärder bör därför vidtas dels för alt trygga den kommunala energirådgivningsverksamhei som trots allt fortfarande finns kvar, dels för all återuppbygga rådgivningsverksamheten i de kommuner där den lagts ner. I enlighet med förslaget i centerpartiets parlimotion 1989/90;Bo534 bör således ett statsbidrag införas för bl.a. återuppbyggnaden av den kommunala energirådgivningen. Motionens yrkande 2 tillstyrks av ulskottet. Vad i övriga motioner förordals är därmed i allt väsentligt tillgodoseU, varför de avslyrks.

4. Kommunal energirådgivning

Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser aU den del av utskottets yttrande som under rubriken Kommunal energirådgivning m.m. börjar med "Med anledning" och slular med "yrkande 5" borl ha följande lydelse:

När del statliga slödel till kommunal energirådgivning infördes var avsikten att det skulle medverka till att få i gång en verksamhet med information och rådgivning m.m. i energifrågor i kommunerna. Tanken var atl rådgivningen m.m. på sikt skulle fortsätta som en reguljär kommunal verksamhet inom ramen för kommunernas budgetar. Bakom beslutet låg också bedömningen att en kommunal verksamhet med denna inriktning var av stor vikt för att den beslutade energihushållningen skulle kunna genomföras.

1 samband med att stödet upphörde år 1986 blev dock effekten aU energirådgivarna i mer än hälften av kommunerna försvann omedelbart. Sedan har avtrappningen fortsatt — men i långsam takt. Della är en olycklig utveckling inle minst mol bakgrund av att lidpunkten för kärnkraftsavvecklingen rycker allt närmare. Kompetensen finns kvar hos många fd. kommunala energisparrådgivare. Denna kompetens måste tas till vara för all vi skall kunna utnyttja alla de samhällsekonomiskt lönsamma möjligheterna all använda energi effektivare och därigenom undvika onödig energiproduktion och minska användningen av ändliga naturresurser och utsläppen av skadliga luftföroreningar.

Med hänvisning till del ovan anförda och lill de goda erfarenheterna av den hittillsvarande verksamheten med kommunala energirådgivare samt till de goda möjligheterna atl med användning av energieffekiiv teknik och utrustning minska elförbrukningen med oförändrad eller minskad energiljänsl, dvs. nytta för användarna, bör enligt utskottets mening åtgärder vidtas för atl återinföra energirådgivarna i landels samtliga kommuner. 1 enlighet med förslagen i de nu behandlade

motionerna (v) och (mp) bör sålunda lagstiftningen ändras så att 1990/91:BoU4y

kommunerna blir skyldiga atl bistå med energirådgivning. En översyn av hur kommunernas skyldighet skall lagfåstas bör sålunda göras. 1 anslutning härtill bör även ett statligt stöd för verksamheten införas i enlighet med förslagen i samma motioner samt i pariimotionen (c).

Vad utskottet nu med anledning av partimotionerna 1989/90;Bo246 (v) yrkandena 1 och 2, 1989/90;Bo534 (c) yrkande 2 och 1990/91:N68 (mp) yrkandena 51 och 86 saml motionerna 1989/90;Bo502 (mp) yrkande I, 1990/91 ;Bo254 (mp) och 1990/91 ;N73 (v) yrkande 5 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5. Introduktion av effektivare uppvärmningssystem
m.m.

Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Åtgärder för introduktion av effektivare uppvärmningssystem m.m. börjar med "Bosladsutskottet delar" och slutar med "av utskottel" bort ha följande lydelse;

Ett utmärkande drag i den hittills förda energipolitiken är inslaget av regleringar och olika former av statligt stöd. Della är en enligt bostadsutskottet felaktig väg atl nå ett erforderligt och eftersträvat energisparande. Vad som erfordras är i stället en ökad frihet för byggare och förvaltare atl finna de ur ett brett perspektiv bästa lösningarna i varje enskilt fall. Statsmakterna bör inle genom nya regleringar m.m. bidra lill all ytterligare snedvrida en marknad i obalans. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill de nu aktuella motionsyrkandena.

6. Introduktion av effektivare uppvärmningssystem
m.m.

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser alt den del av utskottets yttrande som under rubriken Åtgärder för introduktion av effektivare uppvärmningssystem m.m. börjar med "Bostadsutskottet delar" och slutar med "av utskottet" borl ha följande lydelse:

Den nyligen träffade energiuppgörelsen innebär atl grunden lagts för
en energipolitik där hushållning med energin och effektivitet i ener
gianvändningen spelar en avgörande roll. Det är enligt utskottets
mening mot bakgrund härav som de nu behandlade moiionsförslagen
skall ses. Utskottet kan också notera alt flera av de framlagda motio
nerna måsle anses tillgodosedda genom de på energiuppgörelsen grun
dade förslag som nu lagts fram. Samtidigt tvingas utskottet konstatera
all kompletterande åtgärder kan behöva vidtas för atl de uppsatta
målen skall kunna nås fulll ul. För alt åstadkomma en minskad
energiförbrukning i våra bostäder kan del således finnas anledning alt
genom ytterligare insatser bidra lill all effektivare uppvärmningssystem
introduceras i ökad utsträckning. 1 detta sammanhang bör bl.a. frågan
övervägas hur en konvertering från direktverkande elvärme kan stimu
leras. 12

yrkande 3 och l990/91;Bo242 (c) yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I den mån övriga motioner inle tillgodosetls genom del nu anförda avstyrks de av utskottel.

7. Introduktion av effektivare uppvärmningssystem
m.m.

Kjell Dahlström (mp) anser atl den del av utskotiets yttrande som under rubriken Åtgärder för introduktion av effektivare uppvärmningssystem m.m. börjar med "Bostadsutskottet delar" och slular med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Dagens regelsystem innehåller få eller inga incitament för den byggande all förse en fastighet med det ur energisynpunkt bästa och mest effektiva uppvärmningssyslemel. För att nå de uppsatta energipolitiska målen bör därför insatser göras i enlighet med förslagen i miljöpartiet de grönas partimolioner 1990/91:Bo205 och 1990/91;N68 yrkandena 9 och 72 saml molion 1990/91;N93 (mp) yrkande 15. Även enligt bosladsulskollels mening bör sålunda -åtgärder vidtas så atl elvärme kan ersällas med andra uppvärmnings-

säu, -regler införas för statliga lån och ränlegarantier för småhus som

innebär atl det lönar sig för fastighetsägaren atl välja hushållsulrusl-

ning som ger lägsta kostnad under sin förväntade livslängd med

rådande energikostnader, -statsbidrag på 25 % av investeringskostnaden införas för villaägare

som bygger om sina hus till biobränsleeldning inom en ram av 500

milj.kr. för budgetåret 1991/92 saml -förmånliga lånevillkor och/eller betalningsvillkor införas för dem

som vill salsa på effektiv energianvändning.

1 den mån övriga motionsyrkanden inte är tillgodosedda genom del nu anförda avslyrks de av utskottet.

8. Effektiviseringar av befintliga vattenkraftverk

Kjell Dahlström (mp) anser alt den del av utskottets yttrande som under rubriken Övriga frågor börjar med "Bostadsutskottet delar" och slutar med "Motionen avslyrks" borl ha följande lydelse;

Sveriges framlida energiförsörjning måsle, som framhålls i motion
1990/91;N68 (mp), grundas på inhemska förnybara energikällor. Vat
tenkraften utgör i ell sådant energisystem en stor och viktig nationell
tillgång. Efter en avveckling av kärnkraften kommer vattenkraften att
vara basen i vår elförsörjning där den i princip svarar för tillförseln av
den elenergi som behövs för elspecifika ändamål. Samtidigt måste det
slås fast att våra kvarvarande älvar och andra vallendrag är en omistlig
naturresurs som måsle bevaras för framlida generationer. 1 enlighet
med tidigare förslag från miljöpariiel de gröna bör sålunda våra
vattendrag skyddas från vidare utbyggnad. Den av riksdagen fastställda , -,

ramen för valtenkraftsproduktionen måste därför uppnås i huvudsak l990/91:BoU4y

genom moderniseringar och effektiviseringar av befintliga vattenkraftverk.

Vad utskottet nu med anledning av motion 1990/91 :N68 (mp) yrkande 26 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna.

Energisparande i bebyggelsen m.m.

Yttranden

Yttranden