En ny regional statlig förvaltning

Yttrande 1989/90:SoU1y

Socialutskottets yttrande
1989/90:SoUly

En ny regional statlig förvaltning

1989/90

SoUly

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1988/89:154 En ny regional statlig förvaltning. Med anledning
av propositionen har väckts motionerna 1989/90:Bol-31.

Utskottet

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor som direkt berör
utskottets ansvarsområde och som tas upp i motionerna Bo 14 och 26
och motsvarande avsnitt i propositionen.

I propositionen lämnas förslag om en ny regional statlig förvaltning.
Förslaget innebär bl.a. att en ny länsstyrelse bildas. Den nya länsstyrelsen
föreslås få ett starkt förtroendemannainflytande genom att det vid
sidan av länsstyrelsens styrelse skall finnas fem obligatoriska nämnder:
utbildningsnämnd, nämnd för fysisk planering, lantbruksnämnd, kommunikationsnämnd
och miljönämnd. Särskilda expertfunktioner föreslås
finnas vid den nya länsstyrelsen. Reformen föreslås bli genomförd
den 1 juli 1991. Lagen (1985:1073) om försöksverksamhet med en
samordnad länsförvaltning, det s.k. Norrbottenförsöket, föreslås samtidigt
få förlängd giltighet.

Till grund för propositionens förslag har legat betänkandet (SOU
1989:5-6) Samordnad länsförvaltning. En särskild utredare, f.d. landshövdingen
Osborne Bartley, har utrett uppgifter och arbetssätt vid
länsstyrelsernas sociala funktioner. Utredaren har redovisat uppdraget i
promemorian Länsstyrelsernas sociala funktioner (Ds 1989:9). Enligt
utredaren bör den sociala funktionen inom länsstyrelsen utgöra en
egen enhet. Alkoholfrågorna bör integreras med övriga frågor inom
den sociala funktionen. Utredaren anser vidare att det krävs ett ordentligt
resurstillskott för att länsstyrelsernas sociala funktioner skall kunna
fullgöra sina uppgifter. Huvudskälet till detta är enligt utredaren att
de tillsyns- och samhällsplaneringsuppgifter som länsstyrelserna ålades
genom socialtjänstpropositionen under senare år har ökat i betydelse.
Enligt utredaren har länsstyrelsen ingen möjlighet att hålla en tillsyn
på den nivå som förutsades i 1981 års beslut om socialtjänstlagen på
grund av den ökade tidsåtgången för individärenden, i första hand
enligt LVM.

1 Riksdagen 1989/90.12sami. Nr ly

1

Civilministern anför i propositionen (s.29) att han anser att det är
viktigt att den sociala sektorn behandlas likvärdigt med övriga sektorintressen.
För området social omvårdnad föreslås därför att en särskild
tjänst som länsexpert inrättas, i likhet med vad som föreslås beträffande
en rad andra viktiga expertområden (s.36). Civilministern är
däremot inte beredd att föreslå en särskild socialtjänstnämnd.

I propositionen uppges vidare att flertalet av de frågor den särskilde
utredaren behandlat kommer att beredas vidare i andra sammanhang.
Enligt vad utskottet erfar kommer frågan om ytterligare resurser till
länsstyrelsernas sociala funktioner att övervägas i det pågående arbetet
med budgetpropositionen 1990.

Såväl motion Bo 14 som Bo26 tar upp sociala frågor./ motion Bo 14 av
Barbro Westerholm (fp) hemställs att regeringen ges till känna vad som
i motionen anförts om förstärkning av den sociala funktionen inom
länsstyrelserna. Motionären pekar på att länsstyrelsernas sociala funktion
har fatt ökade arbetsuppgifter under 1980-talet. Socialtjänstlagen
förutsätter bl.a. att den sociala funktionen aktivt deltar i samhällsplaneringen
och fullgör de skyldigheter som länsstyrelsen har i egenskap
av regionalt tillsynsorgan. Efter år 1984 har länsstyrelserna, enligt
motionären, fatt en väsentligt ökad arbetsbelastning genom LVM, lagen
(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, och dess föregångare
lagen (1981:1243). För att länsstyrelserna skall kunna leva upp till de
krav som lagstiftaren ställer inom socialtjänsten, måste den sociala
funktionen fa ett resurstillskott, anser motionären.

Även i motion Bo26 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad båda
(s) betonas vikten av att de sociala funktionerna tillförs tillräckliga
resurser. Vidare framhålls att de sociala funktionerna måste få en
tydlig roll i organisationen. Motionärerna begär ett tillkännagivande
med detta innehåll. Motionärerna framhåller att ytterligare uppgifter
kommer att tillföras de sociala funktionerna inom de närmaste åren
och att innehållet också kommer att behandlas i andra sammanhang.
Vid organisationsförändringen bör hänsyn tas till hur den totala verksamheten
kommer att bli.

Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att den sociala
sektorn inom den nya länsstyrelsen måste tillföras de resurser som
krävs för att den sociala funktionen skall kunna fullgöras på ett
tillfredsställande sätt. Utskottet förutsätter att dessa resursbehov beaktas
i det pågående budgetarbetet.

Stockholm den 17 oktober 1989

Daniel Tarschys

1989/90: So lily

■>

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), 1989/90 :So Lily
Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck
(m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd Anderlund
(s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa
Östh (c), Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson
(s) och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m).

Avvikande meningar

1. En ny regional statlig förvaltning

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar på s. 2 med "Utskottet vill" och slutar med
"budgetarbetet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att demokratin på länsnivå måste fördjupas och få ett
helt annat innehåll än vad som skisseras i den nu aktuella propositionen.
Såsom föreslås i motion Bo30 (c) bör de nuvarande länsstyrelserna
avvecklas och huvudparten av deras uppgifter överföras till landstingen.
De folkvalda landstingen bör ges rollen som länsparlament.

Propositionen bör alltså avslås och regeringen bör tillsätta en parlamentarisk
utredning med direktiv att utarbeta förslag till utvidgad
länsdemokrati i enlighet med vad som anförts i motion Bo30 (c). I
avvaktan på att länsdemokratin reformeras på ovan angivet sätt bör de
sociala enheterna vid den nuvarande länsstyrelsen tillföras de resurser
som krävs för att den sociala funktionen skall kunna fullgöras på ett
tillfredsställande sätt. Utskottet förordar att detta ges regeringen till
känna.

2. En nv regional statlig förvaltning

Anita Stenberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar
på s. 2 med "Utskottet vill" och slutar med "budgetarbetet" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att den nuvarande formen av regional förvaltning
bör vitaliseras och demokratiseras. Propositionens förslag är emellertid
ägnat att förvärra nuvarande läge ytterligare. I stället för propositionens
förslag till ny länsstyrelse bör en form av direktvalda regionala
parlament inrättas på det sätt som föreslås i motion Bo24 (mp). Dessa
parlament bör överta nuvarande landstings, länsstyrelsers och väsentliga
delar av den centrala förvaltningens uppgifter. Utskottet anser alltså
att propositionen bör avslås och att regeringen bör utreda frågan om
stärkt regionalt självstyre i form av direktvalda regionala parlament i
enlighet med vad som anförts i motion Bo24. I avvaktan på att en ny

3

regional förvaltning införs enligt motionärernas förslag bör de sociala 1989/90:SoU ly
enheterna vid den nuvarande länsstyrelsen tillföras de resurser som
krävs för att den sociala funktionen skall kunna fullgöras på ett
tillfredsställande sätt. Utskottet förordar att detta ges regeringen till
känna.

gotab 99122, Stockholm 1989

4