En ny regional statlig förvaltning (prop. 1988/89:154)

Yttrande 1989/90:UbU1y

Utbildningsutskottets yttrande
1989/90:UbUly

En ny regional statlig förvaltning (prop.

1988/89:154) 1989/90

UbUly

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 7 september 1989 beslutat att bereda utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1988/89:154 om en
ny regional statlig förvaltning jämte motioner såvitt propositionen och
motionerna rör utbildningsutskottets beredningsområde.

Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till propositionens kap. 8
Utbildning. I anslutning härtill behandlar utskottet motionerna
1989/90:Bol7 yrkande 6, 1989/90:Bo23 yrkande 2 och 1989/90:Bo27.

1 propositionen lägger regeringen fram förslag om en ny regional
statlig förvaltning. Förslaget innebär att en ny länsstyrelse bildas. Den
nya länsstyrelsens ansvarsområde föreslås omfatta bl.a. den verksamhet
som i dag bedrivs av länsskolnämnden. Vid sidan av länsstyrelsens
styrelse skall finnas ett antal obligatoriska nämnder, bl.a. en utbildningsnämnd.

Enligt föredragande statsrådets uppfattning har de samlade utbildningsresurserna
blivit ett allt viktigare instrument i den regionala
utvecklingen. Inom utbildningsområdet föreslås den nya länsstyrelsens
verksamhet omfatta frågor inom dels det allmänna skolväsendet, dels
högskolan, dels arbetsmarknadsutbildningen. I propositionen anförs att
den nya ordningen kommer att skapa bättre möjligheter till en inomregional
samordning inom skolområdet, främst i vad gäller den del av
den nuvarande länsskolnämndens ansvar som omfattar planering, dimensionering
och lokalisering. När det gäller de nationeUa målen för
verksamheten i skolan har utredningen om en samordnad länsförvaltning
i sitt betänkande (SOU 1989:5) Samordnad länsförvaltning föreslagit
att med hänsyn till den speciella situationen inom skolans
område bör en miniminivå av förvaltningsanslaget för tillsyn, uppföljning
och utvärdering anges i regleringsbrevet för den nya länsstyrelsen.
Föredragande statsrådet delar utredningens bedömning att en sådan
lösning kan vara motiverad och avser återkomma till regeringen i
dessa frågor. När det gäller högskoleutbildningen bör den nya länsstyrelsen
ha till uppgift att bidra med planeringsunderlag som kan
användas av högskolemyndigheterna i deras arbete. Det bör vidare
finnas en koppling mellan arbetsmarknadsutbildning och det övriga

1 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr ly

skolväsendet. Ett reglerat samrådsförfarande bör därför ske beträffande 1989/90:UbUly

sådan arbetsmarknadsutbildning som är av mer långsiktig karaktär

eller som på annat sätt är av betydelse. Detta samråd bör ske med

deltagande av bl.a. länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och regionala

AMU-myndigheten.

I motion 1989/90:Bol7 (fp) yrkande 6 erinras om att den nya länsstyrelsen
enligt propositionen skall ges en roll inom högskoleutbildning
och arbetsmarknadsutbildning. Mot denna bakgrund understryker motionärerna
vikten av att den nya länsstyrelsens resurser och intresse
inte styrs från det obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och
kommunal vuxenutbildning till dessa utbildningsområden.

Utskottet vill hänvisa till föredragande statsrådets uppfattning att
vissa särlösningar måste göras inom skolans område i syfte att garantera
resurser för tillsyn, uppföljning och utvärdering av skolväsendet.

Utskottet erinrar även om att skolöverstyrelsen (SÖ) i sitt remissvar
över betänkandet (SOU 1989:5) om samordnad länsförvaltning inte
motsatt sig ett inordnande av länsskolnämnden i den nya länsstyrelsen
under en bestämd förutsättning, nämligen att garantier tillskapas för
att det nationella ansvaret och de nationella uppgifterna inom SÖ:s
område ges ett konkret genomslag i den nya länsstyrelseorganisationen
och för att sambandet mellan central och regional nivå inom vad som
i dag är den statliga skoladministrationen bevaras.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning i dessa frågor.

Syftet med motionärernas yrkande är härmed tillgodosett, varför utbildningsutskottet
föreslår att bostadsutskottet avstyrker motion
1989/90:Bol7 yrkande 6.

I motion 1989/90:Bo23 (m) anförs att förutsättningarna för länsstyrelsernas
verksamhet är olika i skilda delar av vårt land. Motionärerna
förordar för den regionala statliga verksamheten ett system med mindre
byråkrati och centralstyrning. När det gäller skolområdet skulle ett
nytt finansieringssystem, som huvudsakligen styrs av elevernas val, ge
elever och föräldrar möjlighet att påverka såväl utbildningens inriktning
som utformning. Samtidigt skulle en stor del av länsskolnämndernas
nuvarande arbetsuppgifter bortfalla. I motionen tas bl.a. frågan om
en statlig skolinspektion upp. Motionärerna föreslår att länsskolnämnden
blir ett oberoende utvärderingsorgan — en fristående "statens
skolinspektion" — som inte inordnas i den nya länsstyrelsen (yrkande
2). Liknande tankegångar framförs i motion 1989/90:Bo27 (m, fp, c).

Motionärerna hänvisar bl.a. till vad som anförs i proposition 1988/89:4
om skolans utveckling och styrning i vad gäller en förändrad roll för
SÖ och länsskolnämnderna. Riksdagen bör fatta beslut om en statlig
skolinspektion utan lekmän men med egen expertis, företrädesvis
gymnasieinspektörer.

2

Utskottet konstaterar att ifrågavarande motionsyrkanden tar sin utgångspunkt
i att länsskolnämndens roll skall forändras. Utskottet vill
erinra om vad som anförs i denna fråga i proposition 1988/89:4 om
skolans utveckling och styrning (s. 28 f): "En av länsskolnämndernas
viktigaste uppgifter bör vara att utöva tillsyn över skolväsendet. Denna
tillsyn bör innebära att kontrollera att verksamheten i skolan och
vuxenutbildningen bedrivs i enlighet med fastställda mål, riktlinjer och
regler. I flera sammanhang har påtalats behovet av att precisera innebörden
av begreppet tillsyn. Detta är för närvarande ett mycket vitt
begrepp när det gäller skolväsendet. Det innefattar såväl råd och stöd
som kontroll, utvärdering, uppföljning och erfarenhetsåterföring. Jag
finner det väsentligt att man skiljer mellan å ena sidan kontroll och å
andra sidan stöd i syfte att främja skolutvecklingen. Med tillsyn avser
jag kontroll av att verksamheten i skolväsendet bedrivs i enlighet med
fastställda mål och riktlinjer inom givna ramar. Tillsynen innefattar
också att avvikelser i dessa avseenden påtalas och/eller att föreskrivna
möjligheter till sanktioner aktualiseras. Den bör enligt min mening
också omfatta att bevaka att lokala beslut inte äventyrar principen om
ett enhetligt skolväsende och en likvärdig utbildningsstandard."

Utskottet vill vidare erinra om sitt eget ställningstagande i denna
fråga i betänkandet 1988/89:UbU7 (s. 21):"När det gäller länsskolnämndernas
tillsyn kan det finnas goda skäl för en förstärkning med
ämnessakkunniga specialister. Enligt vad utskottet erfarit har vissa
länsskolnämnder under den senaste treårsperioden byggt upp en informell
samarbetsorganisation när det gäller ämnesexperter för att inom
ett större regionalt verksamhetsområde kunna anordna särskilda inspektioner.
"

I årets kompletteringsproposition (1988/89:150, bil. 7) behandlades
bl.a. utvecklingen av ungdomsskolan (s. 1— 4). Föredragande statsrådet
slog fest att genom riksdagens beslut om skolans utveckling och
styrning har grunden lagts för en ytterligare decentralisering av ansvar
och beslutanderätt från central till lokal nivå. I propositionen framhölls
att en väsentlig del i uppföljningen av nyssnämnda riksdagsbeslut
är förändringar när det gäller SÖ och länsskolnämnderna. En minskad
detaljreglering, ökad målstyrning och ökad lokal frihet gör det möjligt
att helt eller delvis avveckla vissa arbetsuppgifter. Därav följer att SÖ:s
och länsskolnämndernas roller och uppgifter ändrar inriktning mot
ökade insatser för stöd, utvärdering och tillsyn. Enligt föredragande
statsrådet är utvärdering en väsentlig förutsättning för att ett styrsystem
för skolan som bygger på ökat lokalt ansvarstagande inte skall leda till
minskad kvalitet och likvärdighet. Utvärderingen måste bli en naturlig
del av det dagliga arbetet i skolan. Som komplement till en löpande
intern utvärdering bör enligt föredragande statsrådet extern utvärdering
också göras.

1989/90:UbU ly

3

Utskottet kan för sin del tänka sig att den nya länsstyrelsens funktion
när det gäller det allmänna skolväsendet får en stark inriktning
mot utvärdering och tillsyn/inspektion. När det gäller inspektion av
såväl den obligatoriska skolan som gymnasieskolan finns det sedan
tidigare förebilder för en sådan. Utbildningsutskottet föreslår att bostadsutskottet
med hänvisning till vad som här anförts avstyrker motionerna
1989/90:Bo23 yrkande 2 och 1989/90:Bo27.

Utskottet vill tillägga följande avslutningsvis. Den obligatoriska
nämnd, som enligt propositionen skall finnas vid sidan av länsstyrelsens
styrelse och som skall behandla utbildningsfrågor, föreslås i propositionen
kallas utbildningsnämnd. Utskottet anser att förväxlingar
lätt kan komma att uppstå mellan denna nämnd och landstingets
utbildningsnämnd (skollagen 2 kap. 5 §). Det är därför enligt utskottets
mening angeläget att regeringen ger någon av nämnderna en
annan benämning, så att de kan särskiljas.

Utbildningsutskottet föreslår att bostadsutskottet med beaktande av vad
som anförts tillstyrker proposition 1988/89:154 i den del (kap. 8) som
avser utbildning.

Stockholm den 19 oktober 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg
(s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s),
Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s). Berit Löfstedt (s), Birger
Hagård (m), Marianne Andersson (c), Eva Goés (mp). Ewa Hedkvist
Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren
(fp) och Ylva Johansson (vpk).

Avvikande mening

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet konstaterar"
och slutar med "och 1989/90:Bo27" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att tillsyn och utvärdering
av skolan skall utföras av ett från skolmyndigheterna fristående
organ. Utskottet vill erinra om att ett antal uppgifter inom skolområdet
som tidigare huvudsakligen har legat inom länsskolnämndens
ansvarsområde i dag är kommunala angelägenheter. När det gäller
länsskolnämndens handläggning av ärenden enligt särskilda föreskrifter
har sådana ärenden genom en fortgående decentralisering likaså redu -

1989/90:UbUly

4

cerats under de senaste åren. Ett nytt Finansieringssystem för skolan, i 1989/90:UbUly
vilket elevernas val av skola skulle utgöra grunden för resursfördelningen,
skulle ytterligare minska länsskolnämndens administrativa
uppgifter. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning
nu förutsättningar att göra länsskolnämnden till ett oberoende utvärderingsorgan,
en "statens skolinspektion". Ett sådant organ bör således
inte inordnas i den nya länsstyrelsen. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1989/90:Bo23 yrkande 2 och med anledning av motion
1989/90:Bo27 som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anför:

Centerpartiet anser att demokratin på länsnivå måste fördjupas och fa
ett helt annat innehåll än vad som föreslås i proposition 1988/89:154
om en ny regional statlig förvaltning. Vi hänvisar till vår partimotion
1989/90:Bo30 i dessa frågor.

2. Eva Goés (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att det befintliga systemet för regional
förvaltning från demokratisk synpunkt är otillfredsställande och bör
revideras från grunden. Jag hänvisar till miljöpartiets motion
1989/90:Bo24 i dessa frågor.

5

gotab 90102, Stockholm 1989