En miljöbalk

Yttrande 1990/91:BoU3

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Bostadsutskottets yttrande 1990/91 :BoU3y

En miljöbalk

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har den 21 mars 1991 beslutat bereda bostadsutskottet tillfålle au avge yttrande över proposition 1990/91:90 i den del som avser miljöbalken jämte molionerna 1990/91;Jo751 (mp) yrkande 8 och 1990/91 ;Jo792 (c) yrkande 2.

Propositionen

Frågan om en miljöbalk och om den framtida miljölagstiftningens uppbyggnad behandlas i propositionen i olika avsnitt och ur skilda aspekter. Relevant för bostadsutskottet är främst om naiurresurslagen (NRL) skall ingå i en miljöbalk och om det kan anses erforderligt och lämpligt all nu i olika avseenden revidera de delar av balken som närmast kommer atl motsvara NRL. Den del av propositionen som med denna avgränsning kan anses falla inom bostadsutskottets beredningsområde är kapitel 6 Miljölagstiftningen i framtiden, avsnitten 6.1 och 6.2 (prop. s. 127-134).

I propositionen anförs i denna del sammanfattningsvis följande.

Miljöskyddskommilléns fortsatta arbele skall ta sikte på att samla miljölagarna i en miljöbalk. Kommittén har i belänkandel Miljölagstiftningen i framliden (SOU 1991:4) föreslagit en samordning av vissa lagar lill en enhetlig miljölag. Samordningen bör främst avse vad som kan betecknas som skyddslagstiftning, nämligen miljöskyddslagen (1969:387), hälsoskyddslagen (1982:1080), lagen (1985:426) om kemiska produkter, renhållningslagen (1979:596), lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vallen, lagen (1976:1054) om svavelhaltigt bränsle och lagen (1983:428) om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark. Även sådana regler i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark som rör miljöhänsynen bör enligt kommittén inordnas i lagen.

Vad gäller den lagstiftning som rör bosladsulskollels beredningsområde — förutom NRL även plan- och bygglagen (PBL) — anför kommittén atl bl.a. PBL nyligen tillkommit efter mycket tidsödande lagstiftningsarbete. Att på nytt ta upp den tekniska utformningen av PBL skulle medföra ytterligare arbete som inle är motiverat.

Riksdagen 1990/91. 19 saml. Nr3y

1990/91 Bou3y

När del gäller NRL redovisar kommittén all lagen innehåller grund-  1990/91:Bou3y

läggande hushållningsbeslämmelser i 2 kap. 2 och 3 §§ som avser skydd mol ingrepp i miljön i områden som har särskilt skyddsvärde. Också 4 kap. som behandlar regeringens prövning av stora industrianläggningar hör nära samman med miljöskyddets intressen. Det bör dock beaktas, anför kommittén, all hushållningsbeslämmelserna i lagen inte i första hand tar sikte på all tillgodose miljöskyddsiniressena. Bestämmelserna tillgodoser i minst lika hög grad exploaleringsintressen och andra intressen som med fog kan sägas vara motstående lill miljöskyddsiniressena. En utbrytning av vikliga delar ur lagen skulle rycka sönder helheten och försvåra bl.a. kommunernas planering. Bestämmelserna i naturresurslagen bör därför inte till någon del föras över till en ny samlad miljölag. Kommittén har dock framhållit att man inle ser några stora tekniska svårigheter alt arbeta in de delar av naiurresurslagen som anknyter till miljöskyddet i en samlad miljölag.

I propositionen anges (s. 131 — 134) under avsnittet Regeringens överväganden all ambitionen för miljöskyddskommilléns arbete bör vara alt inordna den centrala miljölagstiftningen i en samlad lag, en miljöbalk. Alla lagar som i första rummet avser alt bevara, skydda och förbättra tillståndet i miljön, att garantera medborgarna rätten till en ren och hälsosam miljö och atl säkerställa en långsiktigt god hushållning med naturresurserna bör därför samlas i en miljöbalk. Ett sådant synsätt är enligt regeringens uppfattning också naturligt i ett internationellt sammanhang.

Beträffande NRL anförs i propositionen all föreskrifter motsvarande NRL som brukar betecknas som en paraplylag i en samlad lagstiftning bör överordnas de olika i miljöbalken särskilt behandlade verksamheterna. Härigenom åstadkoms också en naturlig koppling mellan de olika intressen i fråga om miljöhänsyn och exploatering som kan slå mol varandra. Denna intressemotsättning har alltid funnits som en bakgrund i all lagstiftning med sikte på all värna miljövårdens intressen.

Regeringen gör den bedömningen all del övergripande ansvaret på myndighetsnivå för de frågor som regleras i plan- och bygglagen och naiurresurslagen bör ligga på samma myndighet.

1 kapitlet om miljökonsekvensbeskrivningar i propositionen redovi
sar regeringen skälen för all infoga föreskrifter om sådana beskrivning
ar i NRL. Regeringen har i samma avsnitt också redovisat hur samord
ningen med viss annan lagstiftning därigenom kommer all underlättas.
Genom samråd och annan planering anser regeringen att många
konflikter kan förebyggas. NRLs karaktär av miljölagstiftning anges
genom den föreslagna laglekniska lösningen förstärkt. Genom NRL får
en framtida miljölagstiftning en räckvidd som täcker alla de lagar som
är anknutna till NRL. Lagen bör därför i sin helhet ingå i en framtida
miljöbalk. Genom att inordna föreskrifter motsvarande NRLs i miljö
balken skärps kraven på all samhällsplaneringen sker på elt miljömed
vetet sätt. Detta innebär bl.a. all en god miljö kan skapas både i fråga
om bosläder och arbetsplatser och i den omgivande miljön. Tillstånds-              2

frågor för olika exploateringsföretag skall prövas mot dessa betingelser

och i ett långsiktigt perspektiv. Endasl härigenom kan enligt regering-          l990/91:Bou3y

en miljöfrågorna få en garanterad, central plats i den fysiska planeringen och vid utnyttjandet av gemensamma resurser.

Utskottet

I belänkandel 1990/91 :BoU18 kommer bosladsulskottel senare under våren 1991 all överväga förslag i propositionen 1990/91 ;90 En god livsmiljö jämte motioner bl.a. såvitt avser frågan om miljökonsekvensbeskrivningar. I samband härmed kommer utskottel att bl.a. ta ställning till om NRL kan anses motsvara de krav som bör ställas på lagen, om lagen behöver revideras samt om del av regeringen föreslagna tillvägagångssättet atl ge lagen en central roll när det gäller miljökonsekvensbeskrivningar bör förverkligas.

1 detta yttrande lar bosladsutskotlet upp den fråga som i sammanhanget får anses relevant för jordbruksutskottet vid den kommande bedömningen av innehållet i en miljöbalk och som alltså såvitt rör bostadsutskottets befallning med ärendet gäller huruvida NRL skall ingå i en miljöbalk.

I de fortsatta övervägandena ulgår bostadsutskottet från atl en miljöbalk kommer all skapas. Del får anses ankomma på jordbruksulskollel all ytterligare bereda denna fråga.

Som framgått av den ovan lämnade redovisningen är regeringens uppfattning att NRL i sin helhet skall ingå i en miljöbalk. Utan att föregripa de kommande ställningstagandena om hur de föreskrifter som i balken kommer att motsvara NRL skall utformas delar utskottet regeringens uppfattning om atl "NRL-föreskrifter" bör tas in i balken. Del får därvid anses lämpligt atl de mol NRL svarande föreskrifterna tas in som en särskild avdelning i balken och atl de därmed hålls samman så som för närvarande eller så som kan bli följden bl.a. av om lagen kompletteras med ett kapitel om miljökonsekvensbeskrivningar. Utskottet finner anledning stryka under atl miljöfrågorna — om "NRL" ingår i miljöbalken — får en central plats i den fysiska planeringen och i samhällsplaneringen i vid mening. Bosladsutskottel finner det också viktigt att framhålla atl NRLs karaktär av paraplylag bör bestå även i en miljöbalk. Till denna fråga får utskottet anledning att återkomma i del ovan nämnda belänkandel.

Molionerna Jo751 (mp) yrkande 8 och Jo792 (c) yrkande 2 om omfattningen av en miljöbalk väcktes under allmänna motionstiden 1991, dvs. innan innehållet i propositionen var känt. Även om frågan primärt inle faller inom bostadsutskottets beredningsområde kan utskottet konstatera alt ell förverkligande av regeringens förslag till utformning av miljöbalk innebär att vad i motionerna förordats i allt väsentligt kommer all tillgodoses.

Stockholm den 25 april 1991

På bostadsutskottets vägnar                                                            1990/91:Bou3y

Agne Hansson

Närvarande; Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s) och Nils Fredrik Aurelius (m).

gotab   98594, Stockholm 1991