En kretsloppsanpassad samhällsutveckling

Yttrande 1992/93:FöU8

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets yttrande 1992/93:FöU8y

En kretsloppsanpassad samhällsutveckling

Till jordbruksutskottet Bakgrund

Jordbruksutskottet har genom beslut den 23 mars 1993 berett försvarsutskottet tillfålle all senast den 20 april 1993 avge yttrande över proposition 1992/93:180 om en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, jämte följdmotioner, i de delar propositionen och motionerna berör utskottets beredningsområde.

Utskottet konstaterar att propositionens avsnitt 6 Kemikaliekontroll faller under utskottets beredningsområde. Motionerna Jo49 (v) yrkandena 8—9, Jo52 (-) och Jo60 (s) yrkandena 4—5 berör nämnd del i propositionen och behandlas därför också av utskottet.

Propositionen

Regeringen förordar (avsnitt 6.1) att de principer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling som föreslås i propositionen också bör gälla för kemikaliekontrollen.

I motiven för sitt ställningstagande i denna del anför regeringen atl en utgångspunkt för kemikaliekontrollen i Sverige är alt tillverkare och importörer har huvudansvaret för de kemiska ämnen och produkter som de levererar.

Regeringen anför vidare att kemikaliekontrollens syfte är all minska riskerna för skador på människor och miljö av kemiska ämnen och produkter. För arbetet anges tre övergripande mål: -Kunskapsmålet som innebär att kemiska ämnen och produkter skall vara väl utredda med avseende på hälsa och miljö. Ansvaret åvilar tillverkare, importör och leverantör. -Produktmålet som innebär atl så ofarliga produkter som möjligt skall användas. I möjlig mån skall skadliga ämnen och produkter ersättas med mindre skadliga eller helst ofarliga sådana (substitulionsprincipen). Hälso- och miljöaspekterna måste beaktas vid såväl utveckling som inköp av kemiska produkter.

1 Riksdagen 1992/93. 10 saml. Nr8y

1992/93 FöU8y

-Hanteringsmålet som innebär atl potentiella risker skall undanröjas 1992/93:FöU8y

genom säker hantering av kemiska produkter.

Regeringen anser att det finns anledning atl överväga även andra sätt än de nuvarande för atl få företagen atl inkludera hälso- och miljörisker i produktens pris. En utredare har tillsatts för atl se över miljöskadeförsäkringen (dir. 1992:13). I uppdraget ingår atl utreda hur tillverkare, importörer och andra som hanterar kemikalier kan åläggas alt vara ansvarsförsäkrade för sin produkt.

Som  närmare riktlinjer för kemikaliekontrollen inom ramen för en kretsloppsanpassad samhälbutveckling föreslår regeringen (avsnitt 6.2) -all flödena och användningen av hälso- och miljöskadliga kemikalier bör minska. De flöden som ändock innehåller skadliga kemikalier bör i möjligaste mån slutas. Systematisk riskhantering av kemikalier behöver  utvecklas  ytterligare.  Användningen  av  de  mest skadliga ämnena bör avvecklas. Planer för riskbegränsning bör tas fram för ell antal ämnen inom en femårsperiod -att  substitulionsprincipen  bör   hävdas  internationellt  och  tillämpningen i Sverige utvecklas -att arbetet med alt öka kunskaperna om och begränsa riskerna med hälso- och miljöskadliga kemikalier bör intensifieras.  Detta arbete bör i princip bekostas och bedrivas av industrin enligt principen om att förorenaren skall betala -att kemikaliekontrollen så långt möjligt bör genomföras i inlernationelll samarbete och Sverige bör där vara aktivt pådrivande. Regeringen hemställer all riksdagen godkänner vad som föreslagits som riktlinjer för kemikaliekontrollen (avsnitt 6.1 och 6.2).

Regeringen redovisar, ulan att lämna förslag lill riksdagen, sin avsikt atl ge Kemikalieinspektionen två uppdrag. Inspektionen bör sålunda i samråd med Statens naturvårdsverk identifiera sådan användning av klor och klorerade organiska ämnen i Sverige som bör begränsas samt ge förslag lill avveckling eller andra riskbegränsande åtgärder. Vidare bör Kemikalieinspektionen i samråd med Naturvårdsverket göra en analys av vilka hälso- och miljörisker som användning av tvätt-, disk-och rengöringsmedel orsakar. Pågående produktutveckling mot mindre skadliga produkter bör redovisas och förslag lämnas till åtgärder som behövs för all påskynda utvecklingen.

Motionerna

I tre motioner avges yrkanden som berör substitulionsprincipen. I motion Jo60 (s) anses del sålunda angelägel med större insatser för information riktad till speciellt kommuner och näringsliv om substitulionsprincipen och om möjliga ulbyteskemikalier (yrkande 5). Information om subslitutionsprincipen bör enligt motionärerna också drivas i de pågående EG-förhandlingarna (yrkande 6).

I Vänsterpartiets parlimotion Jo49 anförs att regeringen i internatio
nella fora bör driva krelsloppstänkandel hårt när del gäller kemikalier.
Regeringen  bör  vidare återkomma  innan den   1  januari   1994  med                ,

förslag om hur substitulionsprincipen effektivare skulle kunna tilläm-

pas på kemikalier (yrkande 8). Motionärerna anser vidare att regering-         1992/93:FöU8y

en till samma tidpunkt bör lämna förslag lill hur substitulionsprincipen skall tillämpas på tvätt- och rengöringsmedel (yrkande 9).

1 motion Jo52 (-) anser motionären all oklarhet råder om den praktiska tillämpningen av substitulionsprincipen. Centrala myndigheter som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket sägs definiera den annorlunda än flertalet kommuner. En samlad utvärdering anses därför nödvändig och riksdagen bör hos regeringen begära en sådan.

Motion Jo60 (s) behandlar även del av regeringen beskrivna begränsningsuppdraget till Kemikalieinspektionen. Motionärerna vill utvidga detta att utöver klor och rengöringsmedel omfatta även andra angelägna kemikaliegrupper. Riksdagen bör därför begära alt regeringen ger Kemikalieinspektionen ett nytt begränsningsuppdrag (yrkande 4).

Försvarsutskottet

Utskottet anser i likhet med regeringen att en väl fungerande kemikaliekontroll är en förutsättning för ett krelsloppssamhälle. Det behövs kunskaper om kemiska ämnens egenskaper och om deras förekomst i produkter och varor för att riktiga insatser skall kunna ske vid utvecklingen av olika kretslopp.

Dessa kunskaper om olika kemikalier, som successivt växer fram, måste spridas vidare med produkter och varor så att man i varje hanteringsled blir uppmärksam på riskerna och kan vidta åtgärder för alt återvinna, återanvända eller avveckla skadliga ämnen. Vissa särskilt riskabla ämnen, eller användningar av dem, bör förbjudas eller starkt begränsas om man inte kan säkerställa all skadliga mängder inte når ul i miljön.

Utskottet konstaterar atl såväl propositionen som här behandlade motioner betonar substitutionsprincipens betydelse för atl minska de kemiska miljöriskerna. Utskottet har erfarit att det ännu i stor utsträckning saknas kunskap om kemikaliers miljöfarlighet och att myndigheter, kommuner och företag är ovana all tillämpa substitulionsprincipen från miljösynpunkt. Från hälsosynpunkt torde lägel vara klarare genom bättre kunskaper om kemikaliers hälsofarlighet och vana alt tillämpa principen på t.ex. arbetsplatser. Utskottet utgår, liksom regeringen, från all Kemikalieinspektionen utvecklar sin rådgivning, information och tillsyn av substitulionsprincipen. Härvid torde bl.a. generella riktlinjer för dess tillämpning behöva ulfårdas. Utskottet utgår vidare från att Kemikalieinspektionen löpande följer utvecklingen och med stöd av erhållna erfarenheter anpassar sin rådgivning och information.

Utskottet har vidare erfarit atl Kemikalieinspektionen i den fördju
pade anslagsframställning som skall lämnas hösten 1993 kommer att
redovisa insatserna rörande substitulionsprincipen. Inspektionen avser
också under året att genomföra en utredning i syfte atl klargöra
ansvarsfördelning och samarbete mellan centrala, regionala och lokala
myndigheter.                                                                                                         -,

Propositionen anger i sina riktlinjer att kemikaliekontrollen så långt        1992/93:FöU8y möjligt bör genomföras i internationellt samarbete och atl Sverige där bör vara aktivt pådrivande. Utskottet utgår från atl subslitutionsprincipen hävdas i dessa sammanhang.

Mol bakgrund av det anförda anser utskottet alt motionerna Jo49 (v) yrkandena 8 och 9, Jo52 (-) och Jo60 (s) yrkandena 5 och 6 i väsentliga delar kommer all bli tillgodosedda. Något uppdrag från riksdagen lill regeringen att återkomma med förslag synes inte erforderligt.

Som framgår av propositionen räknar regeringen med atl det systematiska riskhanteringsarbele som Kemikalieinspektionen har inlett kommer att leda lill ett bättre underlag dels för all identifiera och begränsa förekomsten av särskilt riskabla kemikalier, dels för att införa återvinning eller återanvändning av varor när förbud för tillfållel inte är möjligt eller lämpligt. Enligt regeringens bedömning bör det vara möjligt atl la fram begränsningsplaner för uppskattningsvis 25 — 50 ämnen inom en femårsperiod, vilket synes vara i linje med de ytterligare begränsningar som förordas i motion Jo60 (s). Mol bakgrund härav anser utskottet all det inte är påkallat atl riksdagen hos regeringen begär att Kemikalieinspektionen ges ett nytt begränsningsuppdrag, vilket motionärerna förordar (yrkande 4).

Det anförda innebär sammanfattningsvis all utskoitet anser alt riksdagen bör bifalla propositionens förslag (avsnitt 6.1 och 6.2) lill riktlinjer för kemikaliekontrollen som en del i en krelsloppsanpassad samhällsutveckling.

Stockholm den 13 april 1993 På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

l beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp), Ingvar Björk (s), Gunhild Bolander (c), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Henrik Landerholm (m), Britt Bohlin (s), Jan-Olof Fran2:én (m), och Bengt Lindqvist (s).

gotab   43597, Stockholm 1993