EG-anpassningen och bostadspolitiken

Yttrande 1988/89:BoU2y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Bostadsutskottets yttrande
1988/89:BoU2y

EG-anpassningen och bostadspolitiken

1988/89

BoU2y

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet beslöt den 14 februari 1989 bereda bl.a. bostadsutskottet
tillfälle att yttra sig över vissa under allmänna motionstiden väckta motioner
om den västeuropeiska integrationen (EG).

I detta yttrande behandlas motion U599 av Claes Roxbergh m .fl. (mp) vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
EG-anpassningen inte får leda till att principerna för den sociala bostadspolitiken
kommer i kläm.

Utskottet

Samhällets engagemang i aktiva bostadspolitiska åtgärder leder sitt ursprung
tillbaka till 1930-talet. Till en början var insatserna inriktade på vissa
hushållsgrupper såsom t.ex. barnrika familjer och pensionärer. Åren efter
andra världskriget fastställdes riktlinjerna för efterkrigstidens bostadspolitik.
Det allmänna målet för denna politik är att successivt höja bostadsstandarden.
I slutet av 1960-talet formulerades det samhälleliga målet för
bostadspolitiken som i dag i huvudsak vägleder insatserna på detta område.
Detta mål innebär att hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga,
välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet till
skäliga kostnader. Svensk bostadspolitik har i enlighet härmed sedan länge
grundats på uppfattningen att tillgången till en god och tillräckligt rymlig
bostad i god miljö är en omistlig social rättighet. De bostadssociala målen har
bostadsutskottet och riksdagen med anledning av motioner haft att diskutera
praktiskt taget varje år sedan målsättningen formulerades. Utskottet har
därvid i princip varje gång och senast i mars 1989 (1988/89:Bou7 s. 27) anfört
att de bostadssociala målen står kvar och att strävanden att nå de uppsatta
målen bör prägla bostadspolitiken.

Det finns ingen anledning att nu överge denna målsättning som ju omfattas
av en bred riksdagsmajoritet. Det finns enligt utskottets mening heller inte
skäl till annat antagande än att målsättningen kommer att hävdas även vid de
förhandlingar m.m. med den västeuropeiska integrationen som förestår.

Ett tillkännagivande enligt motion U599 (mp) om att EG-anpassningen
inte får leda till att principerna för den sociala bostadspolitiken kommer i
kläm är vid en sådan uppfattning inte erforderligt. Bostadsutskottet föreslår
sålunda att utrikesutskottet avstyrker motionen.

1 Riksdagen 1988189. 19 sami. Nr2y

Stockholm den 11 april 1989
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s),
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil
Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan
Sandberg (m). Leif Olsson (fp), Jan Strömdahl (vpk), Britta Sundin (s),
Berndt Ekholm (s), Birger Andersson (c) och Claes Roxbergh (mp).

Avvikande meningar

1. Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg
(m) och Leif Olsson (fp) anser att texten under rubriken Utskottet bort ha
följande lydelse:

Riksdagen behandlade år 1988 (UU 1987/88:24) ett regeringsförslag och
motioner om Sverige och EG. I sitt betänkande, som omfattades av en bred
riksdagsmajoritet anförde utrikesutskottet bl. a. (s.21-22) att de förestående
kontakterna med de europeiska gemenskaperna bör vara förutsättningslösa.
Målet borde vara att bredda och fördjupa samarbetet på varje område så
långt detta är förenligt med neutralitetspolitiken. Inget område borde i
princip vara undantaget från förhandlingar anförde utskottet vidare. Det
anfördes vidare att det på vissa punkter dock finns gränser för hur långt vi kan
gå i harmonisering av svenska regler till vad som gäller inom EG.

Bostadspolitikens utformning diskuterades inte vid förra årets riksdagsbehandling.
Vad då anfördes om förutsättninglösa kontakter med EG bör
självfallet även fortsättningsvis leda de kommande övervägandena. Ett
uttalande om bostadspolitiken i enlighet med förslaget i motion U599 (mp)
bör inte binda eller begränsa dessa överväganden. Motionen bör därför
avslås av riksdagen.

2. Jan Strömdahl (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med "Det finns” och slutar med "avstyrker
motionen” bort ha följande lydelse:

Bostadspolitiken i flertalet EG-länder skiljer sig påtagligt från den svenska.
Principen om en för alla tillgänglig bostadsmarknad och om generella
stödåtgärder gäller inte i dessa länder. I stället domineras bostadsmarknaden
av mera renodlat marknadsekonomiska lösningar som kompletteras med
särskilda hyreshusområden för låginkomsttagare.

Det stora intresset för EG-anpassningen i Sverige och EG:s inställning att
all anpassning skall ske på EG:s villkor ger anledning till ett riksdagens
tillkännagivande i enlighet med vad i motion U599 (mp) förordats om att
EG-anpassningen inte får leda till att principerna för den sociala bostadspolitiken
kommer i kläm. Bostadsutskottet föreslår alltså att utrikesutskottet
tillstyrker motionen.

1988/89: BoU2y

2

gotab 88627, Stockholm 1989

,

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.