Civil beredskap och räddningstjänst hos länsstyrelserna

Yttrande 1992/93:FöU6

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets yttrande 1992/93:FöU6y

Civil beredskap och räddningstjänst hos länsstyrelserna

1992/93 FöU6y

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 9 februari 1993 berett försvarsutskottet tillSlle att senast den 11 mars 1993 avge yttrande över proposition 1992/93:100 bilaga 14, Länsstyrelserna m.m. i berörd del.

Till försvarsutskottets beredningsområde hör det avsnitt i propositionen som berör civil beredskap och räddningstjänst (s. 65—67).

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner den inriktning av länsstyrelsernas verksamhet som förordas avseende civil beredskap och räddningstjänst.

Den nationella inriktningen av området har behandlats i 1992 års försvarsbeslut (prop. 1991/92:102, FÖU12, rskr. 337).

Riksdagens beslut om totalförsvarets utveckling fram till och med budgetåret 1996/97 innebar bl.a. bifall lill regeringens inriktning vad avser den fortsalla utvecklingen av den kommunala beredskapen, dvs. atl ell antal uppgifter främst inom befolkningsskydd och räddningstjänst skall föras över lill kommunerna. Delta kommer att påverka länsstyrelsens framtida uppgifter och roll. På den regionala nivån blir uppgifterna i större utsträckning tillsyn och uppföljning samt stöd till den lokala nivån. Länsstyrelserna kommer också alt svara för den allmänna inriktningen och samordningen av beredskapsförberedelserna.

Överföringen av uppgifter och ansvar till kommunerna kommer alt föregås av överläggningar med kommunerna om den statliga ersättningen för kommunernas nya uppgifter och om lidpunkten för överföringen. I avvaktan på att dessa överläggningar har genomförts och förändringen har lagreglerats åvilar ansvaret för den lokala civilförsvarsorganisationens rekrytering, krigsplacering m.m. alltjämt länsstyrelserna.

Genom riksdagens beslut (prop. 1991/92:41, FÖU5, rskr. 79) om samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor har länsstyrelsens roll inom räddningstjänsten förstärkts. Länsstyrelserna har därutöver fr.o.m. den 1 juli 1992 även fått till uppgift alt svara för saneringen efter utsläpp av radioakliva ämnen från en kärnteknisk anläggning.

1 Riksdagen 1992/93. 10 saml. Nr6y

Regeringen sammanfattar sina slutsatser om inriktningen för länssty-        1992/93:FöU6y relserna enligt följande:

Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet på lägre regional nivå.

Följande uppgifter bör ges hög prioritet av länsstyrelserna

-   inrikta och samordna det civila försvaret i länet

-   främja arbetet med kommunala riskanalyser -verka för beredskapshänsyn i samhällsplaneringen

-ge kommunerna och andra stöd och underlag för deras beredskapsförberedelser

-   planläggning inom försörjningsområdet

-   utöva tillsyn över den kommunala räddningstjänsten

-svara för räddningstjänst och sanering vid  utsläpp av radioaktiva ämnen.

Av resultatbedömningen och den fördjupade prövningen framgår att flertalet länsstyrelser konstaterar alt det råder obalans mellan uppgifter och tillgängliga resurser. Vidare framgår all det finns kompetensbrister inom området.

Försvarsutskottet

Utskottet vill inledningsvis framhålla atl länsstyrelserna har en mycket viktig roll inom totalförsvaret. Den alltmer betonade betydelsen av att la beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling i syfte att uppnå ell mer robust samhälle framhäver länsstyrelsernas roll. Den framlida ändrade rollfördelningen mellan länsstyrelserna och kommunerna inom beredskapsområdet ställer också annorlunda och mer kvalificerade krav på länsstyrelserna.

Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning av länsstyrelsernas verksamhet inom området civil beredskap och räddningstjänst överensstämmer med 1992 års försvarsbeslut. Med hänsyn till att dessa uppgifter bör fullgöras med rimlig grad av säkerhet anser utskoitet att vad som anförts om kompetensbrist och bristande balans mellan uppgifter och resurser inom länsstyrelserna är klart oroande.

Utskoitet har inhämtat att resurserna vad avser antalet personår för civil beredskap och räddningstjänst vid länsstyrelserna har minskat med ca 35 % från år 1978 varav med 10 % från år 1989. Delta har bl.a. inneburit att övningar för kommuner har fåll ställas in och alt försörjningsplaneringen fålt eftersättas. Förmågan atl motstå ett s.k. strategiskt överfall och förmågan lill återtagning, vilka framhållits som betydelsefulla i 1992 års försvarsbeslut, påverkas negativt. Möjligheterna att uppnå ett mer robust samhälle påverkas också negativt. Vid den samlade bedömningen av effekterna för totalförsvaret måste emellertid också den uppbyggnad av beredskapen som skett inom kommunerna beaktas.

Uppgifterna för länsstyrelserna enligt 1992 års försvarsbeslut och de
minskade resurserna för beredning av frågor rörande civil beredskap
och räddningstjänst på länsstyrelserna kräver enligt utskottet atl kraft-              2

fulla åtgärder vidtas för alt motverka den bristande balansen. Området

civil beredskap och räddningstjänst inom länsstyrelserna bör ges högre        1992/93:FöU6y prioritet än hittills och en häremot svarande resurstilldelning. Utskottet anser vidare atl åtgärder bör vidtas för att förbättra länsstyrelsernas kompetens inom området i fråga.

Stockholm den 11 mars 1993 På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp), Ingvar Björk (s), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s). Stig Grauers (m), Henrik Landerholm (m), Anita Persson (s) och Åke Carnerö (kds).

gotab   43345, Stockholrri 1993