BOU9Y (Yttrande 1995/96:BOU9Y)

Bostadsutskottets yttrande 1995/96:BoU9y

Den ekonomiska vårpropositionen 1995/96:150 i vad avser bostadsutskottets beredningsområde

Till finansutskottet

Finansutskottet beslöt den 18 april 1996 bereda bl.a. bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1995/96:150 Ekonomisk vårproposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, m.m. jämte motioner i delar som berör bostadsutskottets beredningsområde.

I propositionen föreslås riksdagen bl.a. godkänna den preliminära beräkningen för samtliga utgiftsområden. Med den avgränsning finansutskottets ovan redovisade beslut innebär behandlas i detta yttrande propositionen i vad avser utgiftsområde 18 – Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande (mom. 5 i hemställan i propositionen i motsvarande del). De motioner som anknyter till detta regeringsförslag är följande.

1995/96:Fi78 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

5.att riksdagen beslutar godkänna den preliminära beräkningen för samtliga utgiftsområden i enlighet med vad som anförts i motionen,

1995/96:Fi79 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

4.att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen för olika utgiftsområden enligt vad i motionen anförts,

1995/96:Fi80 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgiftsområden (avsnitt 4),

1995/96:Fi81 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

4.att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen för samtliga utgiftsområden i enlighet med vad som redovisats i motionen,

1995/96:Fi82 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

7.att riksdagen godkänner den preliminära beräkningen för de utgiftsområden som angivits i motionen.

Vidare behandlas i yttrandet förslaget i propositionen (hemställan mom. 28) om att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 beslutar att öka det under nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Er- sättningar för viltskador m.m. med 10 000 000 kronor.

1995/96

BoU9y

1995/96:BoU9y

De motioner som anknyter till detta förslag är följande

1995/96:Fi80 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

17.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för rovdjursdödade renar,

1995/96:Fi81 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

45.att riksdagen beslutar att i enlighet med vad som anförts i motionen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anslå 10 miljoner kronor till Ersättning för viltskador utöver vad regeringen föreslår,

1995/96:Fi85 av Ulla Löfgren m.fl. (m, c, fp, kds) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till preciseringar och principer för systemet med ersättning för rovdjursrivna renar.

Utskottet

Preliminär beräkning för utgiftsområde 18 – Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Riksdagen beslutade våren 1995 att ett tak skulle införas för de offentliga utgifterna. Beträffande utgiftstakets konstruktion m.m. samt den allmänna utgångspunkten för beräkningen av taket torde detta vara frågor som det ur ett mera allmänpolitiskt perspektiv främst tillkommer finansutskottet att förbereda för riksdagens beslut. Bostadsutskottet kommer inte att behandla dessa frågor i annan mån än dessa har relevans för de förslag som rör utgiftsområde 18. Enligt riksdagsordningen kommer bostadsutskottet framöver att ha ansvaret för beredning av anslag inom detta utgiftsområde.

Som framgått av ingressen till detta yttrande föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna den preliminära beräkningen för samtliga utgiftsområden.

Vad gäller utgiftsområde 18 konstateras i propositionen att detta främst omfattar utgifter för räntebidrag och bostadsbidrag och att det utgiftsmässigt största sakanslaget är anslag för räntebidrag m.m. Under innevarande budgetår utgör detta anslag ca 75 % av hela utgiftsområde 18. Som anförs i propositionen är räntenivån och den allmänna ränteutvecklingen betydelsefulla faktorer när det gäller att bedöma det statsfinansiella utfallet. Utskottet vill för sin del stryka under detta förhållande och erinra om att även ganska små förändringar i ränteläget innebär stora förändringar av anslaget. Sålunda har Boverket i sin i februari 1996 avlämnade anslagsframställning för budgetåret 1997 i olika scenarion belyst vad ränteutvecklingen framöver innebär för utvecklingen av anslaget. Med de förutsättningar som scenariot bygger på för år 1997 – nybyggande av ca 25 000 lägenheter och ombyggnad av ca 30 000 lägenheter och förväntade omsättningar av lån med räntebidrag – beräknar Boverket differensen avseende utbetalningar av räntebidragen till drygt 3

miljarder kronor beroende på om subventionsräntans storlek kommer att vara	1995/96:BoU9y
8 % eller 11 %.
I propositionen anförs att utgifterna för utgiftsområdet över perioden
1997–1999 främst beror på sjunkande räntebidrag för ny- och ombyggnad av
bostäder enlig 1991 års regler eller äldre.
Mot bakgrund av vad i propositionen och ovan anförts finns anledning
stryka under vikten av att de ränteantaganden som ligger till grund för rege-
ringsförslaget i vad avser utvecklingen för räntebidragsanslaget verkligen
kommer att infrias. Utskottet gör den reflexionen att det kan visa sig nödvän-
digt att under den kommande treårsperioden revidera de beräkningar på vilka
regeringen bygger sin bedömning av utvecklingen avseende utgiftsområde

18.Förutom räntans betydelse för räntebidragsanslaget är naturligtvis bl.a. också bostadsbyggandets omfattning av vikt när det gäller att bedöma anslagets storlek.

En annan post som ingår i utgiftsområdet, och som är behäftad med stor osäkerhet, är Bostadskreditnämndens garantiverksamhet. I sin anslagsframställning räknar nämnden anslagsbelastningen nästa budgetår till 1 200 miljoner kronor. Nämnden anser att beloppet är osäkert och att det måste betraktas som ett räkneexempel snarare än som en regelrätt prognos.

Den efter räntebidraget största posten inom utgiftsområdet är bostadsbidragen; detta även efter den relativt stora besparing om vilken nyligen beslut fattats. Utskottet noterar vad i propositionen anförts om att den bostadspolitiska utredningen i sitt till i höst aviserade slutbetänkande också skall överväga fördelningen mellan generellt, riktat och behovsprövat stöd. Utskottet har i skilda sammanhang givit uttryck för uppfattningen att de individuella bostadssubventionerna, bostadsbidragen, är av stor betydelse i ett bostadspolitiskt sammanhang. Utskottet anser mot denna bakgrund det värdefullt att riksdagen kommer att föreläggas förslag om ambitionen i statens insatser inom bostadssektorn och om hur denna ambition enligt regeringens uppfattning bör realiseras.

Utskottet noterar vidare vad i propositionen anförs om behovet av ökad konkurrens och produktivitet inom byggsektorn i avsikt att dämpa prisutvecklingen.

Regeringen bedömer att verksamheten inom utgiftsområdet kan genomföras inom en ram om 34 769 miljoner kronor för år 1997, om 27 705 miljoner kronor för år 1998 samt om 23 726 miljoner kronor för år 1999.

I Moderata samlingspartiets partimotion 1995/96:Fi78 yrkande 5 föreslås riksdagen godkänna den preliminära beräkningen för samtliga utgiftsområden i enlighet med vad som anförts i motionen. Beträffande utgiftsområde 18 föreslås i motionen för år 1997 ett utgiftstak som är 1 488 miljoner kronor lägre än regeringens. För år 1998 ligger motionärernas tak 2 660 miljoner kronor lägre än regeringens och för år 1999 ligger det 3 945 miljoner kronor lägre. Motionärerna anför att omfattande subventioner, skatter och regleringar bidragit till att försämra bostadsmarknadens funktionssätt. De avser att återkomma med förslag som innebär en fortsatt minskning av subventionerna, sänkta skatter och avreglering i syfte att skapa en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad.

I partimotionen från Kristdemokraterna, motion 1995/96:Fi82 yrkande 7,	1995/96:BoU9y
föreslås riksdagen godkänna den preliminära beräkningen för de i motionen
angivna utgiftsområdena. För vart och ett av åren 1997–1999 föreslår mot-
ionärerna en besparing om 1 500 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Denna tillkommande besparing skall enligt motionärerna användas för att
finansiera den sänkning av fastighetsskatten till 1,5 % som de föreslår.
Förslaget i propositionen om godkännande av den preliminära beräkningen
för utgiftsområde 18 samt anknytande motioner ger utskottet anledning an-
föra följande. Som anförs i propositionen bygger beräkningen av utgiftstaket
på antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen samt på en analys
av vad tidigare beslut på det budgetpolitiska och andra områden innebär. De
allmänna ekonomiska bedömningar som väglett regeringen vid fastställande
av de preliminära utgiftstaken för den kommande treårsperioden får främst
anses vara en uppgift för finansutskottet att ta ställning till.
Att utgiftstaket skall vara så realistiskt som möjligt är naturligtvis oom-
stritt, liksom att utvecklingen inom ett utgiftsområde får anses vara ett ut-
tryck för statsmakternas ambition. Det är naturligtvis önskvärt att det preli-
minära årliga utgiftstaket så nära som möjligt ansluter till det verkliga utfal-
let. Att det kan visa sig svårt att helt leva upp till denna målsättning är – vad
gäller utgiftsområde 18 – som framgått ovan kanske inte ägnat att förvåna;
detta med tanke på att en så stor del av området är extremt räntekänsligt eller
beror av andra omvärldsförändringar som kan vara vanskliga att bedöma.
Även i propositionen förs ett resonemang om vad osäkerheten i den ekono-
miska utvecklingen kan innebära. I propositionen föreslås därför en budgete-
ringsmarginal. Regeringen anför att under den treårsperiod som utgiftstaket
omfattar såväl den makroekonomiska utvecklingen som de ekonomiska
konsekvenserna av redan fattade beslut kan bli annorlunda än vad som anta-
gits. Detta aktualiserar, enligt regeringen, behovet av en viss marginal i ut-
giftstaket.
Utskottet går nu över till att behandla motioner i vilka förslag om utgifts-
taket läggs fram. Som redovisats ovan går förslaget i Kristdemokraternas
partimotion 1995/96:Fi82 ut på att utgiftstaket skall minskas med 1 500
miljoner kronor per år under treårsperioden 1997–1999 för att därmed skapa
utrymme för en sänkning av fastighetsskatten till 1,5 %.
Förslag med denna inriktning har tidigare prövats av riksdagen. Utskottet
finner det inte motiverat att nu ta upp en diskussion om det lämpliga i mot-
ionärernas förslag. Utskottet konstaterar att frågan om fastighetsbeskattning-
ens roll i fastighetsekonomin kommer att behandlas i den bostadspolitiska
utredningens huvudbetänkande hösten 1996. Detta framgår av utredningens i
september 1995 avgivna delbetänkande. Utredningens förslag torde efter
beredning komma att underställas riksdagen i samband med kommande
beslut om bostadspolitiken på längre sikt. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet Kristdemokraternas partimotion 1995/96:Fi82 yrkande 7 i
motsvarande del.
Utskottet gör samma bedömning av förslaget i Moderata samlingspartiets
partimotion 1995/96:Fi78 yrkande 5 i motsvarande del. Detta yrkande inne-
bär som ovan framgått beträffande utgiftsområde 18 en minskning av utgifts-
taket i förhållande till regeringens förslag på mellan knappt 1 500 och 4 000	9

miljoner kronor sett över perioden 1997–1999. Även beträffande detta mot-	1995/96:BoU9y
ionsförslag bör alltså regeringens övervägande med anledning av den bo-
stadspolitiska utredningens slutbetänkande avvaktas.
Med hänvisning till det anförda och med avslag på partimotionerna
1995/96:Fi78 (m) och 1995/96:Fi82 (kds) i motsvarande delar anser bostads-
utskottet att finansutskottet bör föreslå riksdagen att godkänna förslaget i
propositionens yrkande 5 avseende den preliminära beräkningen av utgifts-
område 18 – Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.
Utskottet noterar att frågan om utgiftstak avseende utgiftsområde 18 inte
speciellt tagits upp i partimotion 1995/96:Fi79 från Folkpartiet eller i parti-
motion 1995/96:Fi81 från Miljöpartiet. I Vänsterpartiets partimotion
1995/96:Fi80 tas upp frågan om fortsatt stöd till solvärmeanläggningar samt
om utformningen och administrationen av statens stöd för ombyggnad av
bostäder. Eventuellt stöd till solvärmeanläggningar torde ingå i utgiftsområde
21 – Energi. Detta utgiftsområde bereds av näringsutskottet.
Vad gäller stöd för ombyggnad av bostäder kan upplysas att bostadsutskot-
tet senare under våren i ett yttrande till skatteutskottet kommer att behandla
denna fråga. Förutom i Vänsterpartiets partimotion har den tagits upp bl.a. i
Miljöpartiets partimotion och i en fp-motion.

Ersättningar för viltskador m.m.

Ett nytt ersättningssystem för rovdjursrivna renar infördes den 1 januari 1996. Detta system innebär i korthet att rennäringen årligen får disponera ett belopp som motsvarar det skäliga värdet av de renar som rivits av rovdjur. Fördelningen av ersättningen skall baseras på rovdjursförekomst.

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns till Ersättningar för viltskador m.m. uppfört ett förslagsanslag på 38,3 miljoner kronor. Regeringen bedömde i den senaste budgetpropositionen antalet rovdjursdödade renar till knappt 20 000 varav 16 000 är kalvar. Som ett fast belopp föreslog regeringen och accepterade riksdagen våren 1995 (bet. 1994/95:BoU16) att knappt 14 miljoner kronor disponerades som ersättningar för rovdjursrivna renar. I betänkandet förutsatte utskottet att regeringen – om så ansågs erforderligt – skulle återkomma till riksdagen, om beredningen av ett av Naturvårdsverket och Sametinget gemensamt utarbetat förslag till den närmare utformningen av systemet för insamling, bearbetning och redovisning av rapporterade rovdjursobservationer skulle föranleda en omprövning av frågan. Riksdagen har därefter i februari 1996 givit regeringen till känna att regeringen senare under våren borde återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare medel så att det nya systemet för ersättning för rovdjursrivna renar skulle kunna fungera som tänkt var.

I den nu aktuella propositionen föreslår regeringen att ytterligare 10 miljoner kronor anvisas som ersättning för rovdjursrivna renar. Regeringsförslaget bygger på en bedömning som gjorts av Naturvårdsverket. Verket anser att

antalet rovdjursrivna renar uppgår till	ca 24 000 djur varav 18 000 är kalvar.
Till grund för bedömningen ligger enligt verket tillgängliga rovdjursinvente-
ringar och utbetalda rovdjursersättningar samt ett avräkningspris per kilo
renkött om drygt 29,50 kronor.	9

Frågan om ersättningen för rovdjursrivna renar har tagits upp i tre motion-	1995/96:BoU9y
er. I Vänsterpartiets partimotion 1995/96:Fi80 yrkande 17 och i motion
1995/96:Fi85 (m, c, fp, kds) föreslås tillkännagivande från riksdagen till
regeringen som går ut på att regeringen bör återkomma till riksdagen hösten
1996 med redovisning bl.a. av effekterna av det nya ersättningssystemet. Då
bör regeringen för riksdagen också redovisa om de medel som finns på an-
slaget och som avser ersättning för rovdjursrivna renar är tillräckliga. Enligt
motionärerna är det i dag svårt att bedöma om den av regeringen föreslagna
ökningen för ändamålet är tillräcklig.
I Miljöpartiets partimotion 1995/96:Fi81 yrkande 45 föreslås riksdagen
anvisa 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag till ersättning för vilt-
skador. Enligt motionärerna är det viktigt att bevara järvstammen. Den anges
i motionen vara koncentrerad till vissa samebyar i Norrbotten. För att av-
skjutning av järv i alltför stor omfattning skall kunna undvikas bör möjlig-
heterna till ersättning enligt motionärerna öka för renar som rivits av järv.
Frågan om ersättningar för viltskador har i två skrivelser till utskottet tagits
upp också av Svenska Samernas Riksförbund.
Utskottet godtar den beräkning som gjorts i propositionen om att ytterli-
gare 10 miljoner kronor bör anvisas i avsikt att göra det möjligt att öka er-
sättningen för rovdjursrivna renar. Regeringens ställningstagande utgår från
en bedömning som gjorts av Naturvårdsverket. Som framgått ovan utgår
denna från en ökning av antalet rovdjursrivna renar i förhållande till tidigare
uppskattning. Utskottet har inte anledning till annat antagande än att denna
bedömning kan ligga till grund också för riksdagens ställningstagande. Med
hänvisning till det anförda föreslår bostadsutskottet att riksdagen bifaller
regeringens förslag att på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 öka det under nionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Ersätt-
ningar för viltskador m.m. med 10 miljoner kronor.
Vad nu anförts innebär att utskottet avstyrker Miljöpartiets partimotion
1995/96:Fi81 yrkande 45 om att anslå 10 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Det ytterligare anspråk som enligt motionärerna kan finnas torde få
täckas inom ramen för det totala belopp som – vid ett bifall till vad bostads-
utskottet nu föreslagit – kommer att stå till förfogande.
Förslaget i Vänsterpartiets partimotion 1995/96:Fi80 yrkande 17 och i
motion 1995/96:Fi85 (m, c, fp, kds) om redovisning av effekterna av det nya
ersättningssystemet för rovdjursrivna renar m.m. ger utskottet anledning
anföra följande.
Som framgått ovan infördes det nya ersättningssystemet den 1 januari
1996. Som också framgått ovan har Naturvårdsverket och Sametinget ge-
mensamt utarbetat ett förslag för insamling, bearbetning och redovisning av
rapporterade rovdjursobservationer. Enligt vad utskottet erfarit kommer
Sametinget i maj 1996 för regeringen (Jordbruksdepartementet) att redovisa
det preliminära resultatet av den rovdjursinventering som gjorts under vin-
tern/våren.
Det får anses givet att regeringen i budgetpropositionen hösten 1996 avse-
ende nästa budgetår kommer att redovisa effekterna av det nya ersättnings-
systemet. Utskottet har vid kontakter med regeringskansliet erfarit att så
också kommer att ske.	9

Vad utskottet nu anfört innebär att syftet med förslaget i Vänsterpartiets	1995/96:BoU9y
partimotion 1995/96:Fi80 yrkande 17 och motion 1995/96:Fi85 (m, c, fp,
kds) kommer att tillgodoses utan någon riksdagens begäran därom. Vid
denna uppfattning finns inte tillräckliga skäl tillstyrka motionerna.
Stockholm den 14 maj 1996
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne
Carlström (s), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena
Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per
Lager (mp), Eskil Erlandsson (c) och Michael Stjernström (kds).

Avvikande meningar

1. Den preliminära beräkningen av utgiftsområde 18

Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren (alla m) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar

med ”Förslag med” och slutar med ”och byggande” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i Moderata samlingspartiets partimotion 1995/96:Fi78 om att omfattande bostadssubventioner, skatter och regleringar bidrar till att försämra marknadens funktionssätt. Det finns anledning att minska subventionerna för räntebidragen utöver förslaget i propositionen. Sådana minskningar bidrar till att sanera statens finanser med sänkt ränta och därmed bl.a. lägre kapitalkostnader för boendet som följd. Som en del av motionärernas förslag ingår också att fastighetsskatten bör minska och reformeras. Skatten är idag så hög att den hämmar bostadsproduktionen samtidigt som de regionala effekterna inte sällan framstår som rent konfiskatoriska. Utskottet, som har noterat att motionärerna avser att återkomma i frågan, föreslår att utgiftstaket för utgiftsområde 18 preliminärt beräknas enligt förslaget i partimotionen. Vad nu föreslagits innebär att också vad i Kristdemokraternas partimotion 1995/96:Fi82 förordats kommer att tillgodoses i väsentlig del.

2. Den preliminära beräkningen av utgiftsområde 18

Michael Stjernström (kds) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som

under rubriken Utskottet börjar med ”Förslag med” och slutar med ”och byggande” bort ha följande lydelse:

I en avvikande mening (kds) till skatteutskottets yttrande 1995/96:SkU12y	1995/96:BoU9y
yrkas bifall till ett förslag i Kristdemokraternas partimotion 1995/96:Fi82 om
att fastighetsskatten bör sänkas till 1,5 %. Som framgår av motionen bör
denna minskning av skattetrycket finansieras med en minskning av utgifts-
ram avseende utgiftsområde 18 med 1 500 miljoner kronor per år under
treårsperioden 1997–1999 i förhållande till regeringens förslag. Denna del av
motionen behandlas i detta yttrande. Med hänvisning till vad i motionen
förordats föreslår bostadsutskottet att finansutskottet tillstyrker den i mot-
svarande del.
Vad nu förordats tillgodoser delvis förslaget i Moderata samlingspartiets
partimotion 1995/96:Fi78 om den preliminära beräkningen avseende utgifts-
område 18. I den mån denna motion inte kan anses tillgodosedd med vad
utskottet nu anfört bör den avslås av riksdagen.

3. Förslagsanslaget Ersättningar för viltskador m.m.

Per Lager (mp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med ”Utskottet godtar” och slutar med ”till förfogande” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i Miljöpartiets partimotion 1995/96:Fi81 om att det finns goda skäl att medverka till att järvstammen tillåts öka. Av detta skäl finns anledning att redan under innevarande budgetår anslå ytterligare medel utöver vad regeringen föreslår på det anslag som nu behandlas. Ut- skottet delar alltså vad i motionen anförts om att 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag bör anvisas. Vid ett bifall till motionärernas förslag kommer på anslaget att finnas 34 miljoner kronor (14+10+10) till ersättning för rovdjursrivna renar. Bostadsutskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker yrkande 45 i motionen. Detta innebär en medelsanvisning på rubricerade anslag på tilläggsbudgeten för innevarande år om 20 miljoner kronor.

4. Redovisning av effekterna av det nya ersättningssystemet för rovdjursrivna renar m.m.

Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Inga Berggren (m), Per Lager (mp) och Michael Stjernström (kds) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med ”Vad utskottet” och slutar med ”tillstyrka motionerna” bort ha följande lydelse:

För att emellertid försäkra sig om att en redovisning av effekterna m.m. av det nya ersättningssystemet kommer att underställas riksdagen föreslår utskottet att riksdagen med anledning av partiomotion 1995/96:Fi80 yrkande 17 och motion 1995/96:Fi85 (m, c, fp, kds) gör ett tillkännagivande i frågan till regeringen.

Särskilda yttranden

1995/96:BoU9y

Den preliminära beräkningen av utgiftsområde 18

1. Erling Bager (fp) anför:

Utgångspunkten för de förslag som läggs fram i Folkpartiets partimotion 1995/96:Fi79 är att ge fler människor möjlighet till arbete. Som ett led i dessa strävanden måste en fortsatt sanering av statens finanser komma till stånd så att vi år 1998 har en budget i balans. För att detta mål skall nås behöver statens budget förstärkas i förhållande till vad regeringen föreslagit. Det bör bl.a. ske genom att räntebidragen minskas. I motionen preciseras inte besparingens storlek i denna del utan den ingår som en del av de besparingar på omkring 10 miljarder kronor som enligt Folkpartiets mening kan göras i företagssubventionerna dvs. i arbetsmarknadsstödet, jordbrukstödet, presstödet, rederistödet, räntebidragen m.m. Inför finansutskottet har dock Folkpartiets representant redovisat besparingens fördelning på utgiftsområden. Av redovisningen framgår att besparingen inom utgiftsområde 18 uppgår till 2 miljarder kronor för vart och ett av budgetåren 1997–1999. Det är också Folkpartiets avsikt att förelägga riksdagen ett förslag med denna innebörd i samband med att regeringen till hösten presenterar sitt förslag till slutliga utgiftsramar för det kommande budgetåret.

Den preliminära beräkningen av utgiftsområde 18

2. Owe Hellberg (v) anför:

Som framgår av yttrandet har i Vänsterpartiets partimotion explicit inte tagits upp frågan om utgiftesområde 18. Detta är inte av ointresse utan har sin grund i de svårigheter som finns att bedöma regeringens förslag. Att begära av riksdagen att den skall ta ställning till utgiftstak, om ock preliminära, på det material som presenterats i propositionen är milt sagt förvånande. Som exempel kan nämnas att för utgiftsområde 18 – Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande i propositionen föreslås ett utgiftstak om 34 769 miljoner kronor, detta utan att någon kvantifiering görs av de anslag som ingår i ramen.

Svårigheten att räkna fram utgiftsområdena påpekas också i Vänsterpartiets partimotion 1995/96:Fi80. Som också anförs i partimotionen avser Vänsterpartiet återkomma med förslag till utgiftsnivåer för varje utgiftsområde i samband med höstens budgetproposition. Då finns anledning att bl.a. bedöma de aviserade besparingarna på länsstyrelserna och på räntebidragen.

Gotab, Stockholm 1996

BOU9Y

Yttranden

Yttranden