BOU8Y

Yttrande 1996/97:BOU8Y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

DOCX
PDF

Bostadsutskottets yttrande 1996/97:BoU8y

Självförvaltning

1996/97

BoU8y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1996/97:119 Självförvaltning jämte i anledning av denna proposition väckta motioner. I propositionen finns förslag till dels en ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304), dels ändringar i skattelagstiftningen. I anledning av propositionen har väckts två motioner.

Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag till lagändringar och avstyrker samtliga av utskottet behandlade motionsyrkanden.

Till yttrandet har fogats tre avvikande meningar.

Förslagen i propositionen

Enligt regeringsförslaget skall från skatteplikt undantas avdrag på hyran som en hyresgäst får för att utföra förvaltningsuppgifter av enklare beskaffenhet på hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning. Undantaget skall dock gälla endast till den del avdraget inte överstiger den egna lägenhetens andel av den totala kostnaden för den aktuella förvaltningsuppgiften. En ytterligare förutsättning är att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får hyresavdrag med samma belopp. Motsvarande föreslås gälla för bostadsrättsföreningar och andra liknande bostadsföretag. I propositionen föreslås också en ändring i hyresförhandlingslagen så att det klargörs att den s.k. likhetsregeln inte hindrar att det i en förhandlingsöverenskommelse bestäms att de hyresgäster som deltar i ett öppet system för självförvaltning skall ha rätt till avdrag på den ordinarie hyran. Förutsättningarna för en sådan överenskommelse föreslås bli något olika förutsättningarna för skattefrihet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997 och, vad gäller ändringarna i skattelagstiftningen, att de skall tillämpas första gången vid 1998 års taxering.

1

1996/97:BoU8y

Motionerna

Utskottet behandlar i detta yttrande motionerna

1996/97:Sk56 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas

1.att riksdagen beslutar att gränsen för skatteundantag sätts vid ett fast belopp, förslagsvis ett halvt basbelopp,

2.att riksdagen avslår villkoret för skattefrihet, nämligen att hyresavdraget måste vara lika stort för samtliga som deltar i självförvaltningen,

4.att riksdagen, i enlighet med vad som anförts i motionen, hos regeringen begär förslag till skatteundantag för självförvaltning även i vissa typer av samfälligheter.

1996/97:Sk57 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefrihet för hyresgäster och bostadsrättsinnehavare upp till ett fjärdedels basbelopp vid självförvaltning.

Utskottet

Bostadsutskottet har redan tidigare enhälligt uttalat (bet. 1996/97:BoU1) sig om vikten av att den positiva utveckling som hyresgästernas självförvaltning medfört inte hindras. Det är givetvis av största vikt att ta vara på de gemensamma initiativ som självförvaltningen leder till. Inte minst gäller detta för bostäder inom s.k. problemområden. Det är sannolikt att ett ökat engagemang från hyresgästernas sida vad gäller fastighetens och närområdets skötsel i många fall kan få stor betydelse i arbetet med att bryta en negativ utveckling i dessa områden. Utskottet ser de föreslagna förändringarna som en viktig del av utvecklingen av hyresgästernas boinflytande.

Utskottet behandlar i första hand förslagen med utgångspunkt i vad de avser hyresgästernas självförvaltning. I allt väsentligt gör sig detsamma gällande också för bostadsrättshavarnas självförvaltning liksom beträffande självförvaltning inom andra liknande bostadsföretag.

Beskattningen

Syftet med förslaget till ett skattefritt hyresavdrag är främst att underlätta för en grupp av hyresgäster att genom samverkan ta över vissa arbetsuppgifter och därigenom öka trivseln och samhörigheten i sitt bostadsområde. Syftet är således inte i första hand att bereda hyresgästerna en möjlighet till skattefria inkomster. Regeringsförslaget har utformats för att uppmuntra kollektiva och solidariska former för självförvaltning. Utskottet delar regeringens uppfattning om att reglernas utformning bör utgå från denna uppfattning. Samtidigt bör enligt utskottets mening hållas i minnet att även relativt små sänkningar av en hög hyra är av ekonomisk betydelse för många hyresgäster.

2

I motionerna 1996/97:Sk57 (m) och 1996/97:Sk56 (mp) yrkande 1 föreslås 1996/97:BoU8y
ett fast belopp för skattefrihet. I m-motionen föreslås ett kvarts basbelopp  
och i mp-motionen anges det förslagsvis till ett halvt basbelopp räknat per år.  
Syftet med motionsförslagen är bl.a. att göra systemet enklare, mer lättbe-  
gripligt och mindre krångligt att administrera. Bakom m-motionen ligger  
också att den skattefria nivån inte får bli alltför låg, om intresset för självför-  
valtning skall kunna uppmuntras.  
Enligt regeringens mening skulle en regel som undantog ett fast belopp  
från beskattning visserligen vara enklare, men en sådan ordning skulle å  
andra sidan innebära ett rent undantag från skatteplikt för viss inkomst av  
arbete. För att bestämmelsen om undantag från skatteplikt skall överens-  
stämma med principen om en neutral och likformig beskattning måste därför  
den beloppsmässiga begränsningen bestämmas med utgångspunkt i det av  
regeringen i propositionen förda resonemanget om avgränsning mellan ar-  
bete som utförs för egen räkning och arbete som utförs för annan. Enligt  
regeringens uppfattning finns det inte någon större anledning till oro vad  
gäller svårigheterna att beräkna hyresavdraget. Det kan inte anses vara en  
oöverstiglig uppgift för hyresvärden att hålla reda dels på kostnaden för en  
viss åtgärd, dels hur många hyresgäster som deltagit i självförvaltningen.  
Utskottet delar regeringens uppfattning och avstyrker m- och mp-  
motionerna. Lagförslagen upptagna under 1 och 2 i propositionen tillstyrks i  
motsvarande delar.  
I motion 1996/97:Sk56 (mp) yrkande 2 föreslås att som villkor för skatte-  
frihet inte skall gälla att hyresavdraget måste vara lika stort för alla som  
deltar i självförvaltningen.  
Som utskottet inledningsvis berört är skatteundantaget inte i första hand  
avsett för att bereda hyresgästerna en möjlighet till skattefria inkomster utan  
för att underlätta för en grupp hyresgäster att genom samverkan ta över vissa  
arbetsuppgifter och därigenom öka trivseln och samhörigheten i sitt bostads-  
område. En viktig del av regeringens förslag är att alla hyresgäster skall ha  
rätt att efter förmåga delta i självförvaltningen och att hyresavdraget skall  
vara lika stort för alla som är med. Med hänvisning till detta avstyrker ut-  
skottet mp-motionen.  
Utskottet anser att regeringens förslag till ändringar i skattelagstiftningen  
på de av regeringen anförda skälen bör läggas till grund för lagstiftning.  
Utskottet tillstyrker således de i propositionen under 1 och 2 angivna försla-  
gen till riksdagsbeslut i vad de inte behandlats ovan.  
I motion 1996/97:Sk56 (mp) yrkande 4 föreslås att skattefrihet också skall  
gälla vid självförvaltning i vissa typer av samfälligheter.  
Enligt utskottets mening föreligger inte samma starka skäl för att undanta-  
get från skatt skall utökas på det sätt motionärerna föreslår. Utskottet avstyr-  
ker därför mp-förslaget.  

Hyresförhandlingslagen

På hyresmarknaden har det kollektiva förhandlingssystemet en mycket stor betydelse. Hyreslagens regler kompletteras därför i viktiga hänseenden av

2

bestämmelser i hyresförhandlingslagen som reglerar detta förhandlingssy- 1996/97:BoU8y
stem. Enligt denna lagstiftning bestäms genom en förhandlingsordning att  
kollektiva förhandlingar skall föras beträffande lägenheterna i ett eller flera  
hus. Avtal mellan hyresvärden och hyresgästorganisationen om hyra och  
andra hyresvillkor sker genom s.k. förhandlingsöverenskommelser.  
Hyresförhandlingslagen innehåller vissa regler som avser att utgöra sär-  
skilda garantier för de enskilda hyresgästerna. En sådan regel är den s.k.  
likhetsregeln (21 §). Den innebär att i en förhandlingsöverenskommelse om  
hyra skall samma hyra bestämmas för de lägenheter som omfattas av en och  
samma förhandlingsordning, om de är lika stora, såvida det inte kan anses  
vara skillnad mellan dem i fråga om bruksvärdet. Bestämmelsen syftar till att  
de hyresgäster som inte är medlemmar i hyresgästorganisationen inte skall  
diskrimineras. Hyresnämnden kan sänka en i strid med likhetsregeln för högt  
satt hyra efter klagomål från den förfördelade hyresgästen. Detta kan ske  
oberoende av vad som är rätt bruksvärdeshyra.  
Enligt regeringens bedömning är den nuvarande utformningen av likhets-  
regeln ägnad att inge osäkerhet om vad som gäller förhandlingsöverens-  
kommelser där det avtalats att hyran skall reduceras på visst sätt för hyres-  
gäster som deltar i självförvaltning medan övriga hyresgäster skall betala full  
hyra. Regeringen har därför ansett att hyresförhandlingslagen bör komplette-  
ras med en bestämmelse som klarlägger att det i det kollektiva förhandlings-  
systemet är möjligt för parterna att avtala om avdrag på den ordinarie hyran  
för de hyresgäster som deltar i självförvaltning. Bestämmelsen skall inte  
kunna utnyttjas för att negativt särbehandla oorganiserade hyresgäster. Ut-  
skottet delar regeringens ståndpunkter i dessa avseenden liksom vad gäller  
den närmare utformning bestämmelsen fått i förslaget till lagändring.  
En av de föreslagna förutsättningarna för att i en förhandlingsöverens-  
kommelse reglera hyresavdrag på grund av deltagande i självförvaltning är  
att systemet för detta står öppet för samtliga berörda hyresgäster. Enligt vad  
som sägs i propositionen (s. 31) får det inte vara fråga om ett system som är  
öppet enbart för exempelvis medlemmar i hyresgästorganisationen och som  
därigenom hindrar de hyresgäster som valt att ställa sig utanför denna från att  
komma i åtnjutande av hyresavdraget. På ett annat ställe i propositionen  
(s. 32) sägs att hyresgästerna kan bilda en förening för självförvaltningen och  
att ingenting hindrar att rätten till hyresnedsättning i förhandlingsöverens-  
kommelsen knyts till ett medlemskap i en sådan ”självförvaltningsförening”.  
Regeringen uttalar dock att en sådan förening givetvis måste vara öppen för  
samtliga hyresgäster samt att den bör vara fristående i förhållande till den  
förhandlande hyresgästorganisationen. Utskottet finner för sin del att lagför-  
slagets, ur likhetsregeln härledda, krav på öppenhet är svårt att förena med  
ett avtalsmässigt krav på medlemskap i en förening för att en hyresgäst skall  
kunna erhålla ett hyresavdrag. Detta gäller oavsett om föreningen är fri-  
stående från den avtalsslutande hyresgästorganisationen. I och för sig kan  
ifrågasättas vilken grad av självständighet en sådan självförvaltningsförening  
kan ha i förhållande till den hyresgästorganisation som genom avtal med  
hyresvärden bestämt att medlemskap i denna utgör en förutsättning för delta-  
gande i självförvaltningen och rätten till hyresavdrag. Utskottet anser att  
sådana krav skulle komma i konflikt med grunderna för likhetsprincipen 2
vilka kan sägas innebära att föreningstillhörighet skall vara utan betydelse 1996/97:BoU8y
för frågan om vilken hyra en hyresgäst skall betala. Därutöver måste princi-  
pen om negativ föreningsfrihet enligt utskottets mening upprätthållas även  
utanför det grundlagsskyddade området såvida inte tungt vägande skäl talar  
för ett genombrott. Några sådana skäl föreligger inte i detta fall. Enligt ut-  
skottets mening bör av anförda skäl i lagförslagets krav på öppenhet inte  
kunna intolkas att ett avtalat krav på medlemskap skall få ställas upp utan att  
detta kommer i konflikt med likhetsregeln. Deltagande i självförvaltning bör  
således stå öppen för alla berörda hyresgäster utan krav på föreningstillhö-  
righet. Inget hindrar naturligtvis att självförvaltningen organiseras genom en  
förening av nu nämnd typ.  
Ett brott mot förutsättningarna om öppenhet kommer att medföra en möj-  
lighet för en hyresgäst som inte erhåller något avdrag på hyran att vid hyres-  
nämnden få sin hyra nedsatt till samma belopp som en hyresgäst som har  
erhållit ett sådant avdrag. Ett i en förhandlingsöverenskommelse överens-  
kommet avdrag på hyran som är större än vad som föranleds av självförvalt-  
ningens omfattning kommer också att innebära ett brott mot likhetsprincipen.  
Fråga uppkommer till vilket belopp hyresnämnden i ett sådant fall skall  
bestämma den klagande hyresgästens hyra. Skall hyran bestämmas till ett  
belopp som motsvarar den ordinarie hyran med ett tillåtet stort avdrag eller  
till ett belopp motsvarande den ordinarie hyran reducerad med hela det otill-  
låtna hyresavdraget. Propositionen behandlar inte denna fråga. Utformningen  
av bestämmelsen, sedd mot bakgrund av dess syfte, synes närmast ge vid  
handen att hyran skall sättas ned till en nivå där avdraget på hyran är tillåtet.  
Enligt 15 § tredje stycket hyreslagen kan hyresvärdens skyldighet att hålla  
gemensamhetsutrymmen i fullt brukbart skick för det avsedda ändamålet  
avtalas bort. I propositionen ställs frågan om ett avtal om självförvaltning  
innebär att hyresvärdens skyldigheter i förhållande till de hyresgäster som  
deltar i förvaltningen ändras. Enligt regeringen kan frågan inte besvaras  
generellt men det kan i vissa fall vara så att överenskommelsen måste ges  
den innebörden att hyresvärden har befriats från sin underhållsskyldighet mot  
de hyresgäster som har åtagit sig att utföra åtgärden. Regeringen anser att det  
under alla förhållanden står klart att hyresvärdens skyldigheter i nu berört  
hänseende består mot de hyresgäster som inte deltar i självförvaltningen.  
Detta uttalande finner utskottet alltför kategoriskt. Enligt utskottets mening  
torde det kunna ifrågasättas om inte alla de hyresgäster som omfattas av det  
kollektiva förhandlingssystemet skulle kunna komma att omfattas av den  
lägre nivå på hyresvärdens skyldigheter som en förhandlingsöverenskom-  
melse om självförvaltning kan anses ge uttryck för. Frågan måste dock avgö-  
ras från fall till fall mot bakgrund av de avtal som ingås. Utskottet förutsätter  
att förhandlingsordningens parter ger dessa frågor nödvändig uppmärksam-  
het. Rent allmänt kan sägas att avtal om självförvaltning bör föranleda att en  
mängd olika frågor, både hyresrättsliga och andra, uppmärksammas vid  
avtalsskrivningen. Det gäller bl.a. om skadeståndsskyldighet vid halkolyckor  
på grund av snö och is.  
Utskottet tillstyrker med nu gjorda uttalanden regeringens förslag till än-  
  2
dring i hyresförhandlingslagen, det i propositionen under 3 angivna förslaget. 1996/97:BoU8y

Stockholm den 15 maj 1997

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd), Carina Moberg (s) och Peter Weibull Bernström (m).

Avvikande meningar

1. Skattefrihet upp till ett fast belopp

Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Inga Berggren (m), Per Lager (mp) och Peter Weibull Bernström (m) anser att

dels den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Beskattningen börjar med ”Enligt regeringens” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening leder regeringens förslag om hur det skattefria beloppet skall bestämmas till en onödigt tung administration för både hyresvärdar och skattemyndigheter. För den enskilde måste regleringen framstå som svårförståelig. Denne har dessutom små möjligheter att veta om skattefrihet föreligger eftersom han vanligen saknar den information som fordras för att rätt bedöma denna fråga. Det är inte en tillfredsställande ordning att en hyresgäst eller bostadsrättshavare, när han tar ställning till om han skall delta i ett självförvaltningsprojekt, inte med säkerhet vet om förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda för hela eller delar av det avdrag han kommer att få. Enligt utskottets mening bör omfattningen av skattefriheten av anförda skäl bestämmas till ett fast belopp. Beloppet bör vara av en storleksordning som uppmuntrar deltagandet i ett självförvaltningsprojekt. Riksdagen bör med hänsyn till detta avslå regeringens förslag till ändringar i skattelagstiftningen; lagförslagen under 1 och 2 i propositionen. Regeringen bör till riksdagen återkomma med ett förslag till lagändring i enlighet med vad utskottet uttalat. Förslaget bör utformas efter närmare överväganden om lämplig storlek av det belopp som skall vara skattefritt och bör ge hyresgäster och bostadsrättshavare samma tidsmässiga möjligheter till skattefrihet som propositionens lagförslag skulle ha inneburit.

2

Utskottet föreslår således att riksdagen med anledning av m- och mp- 1996/97:BoU8y
motionerna avslår de i propositionen under 1 och 2 angivna förslagen till  

riksdagsbeslut och ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att den del av yttrandet under samma rubrik som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”behandlats ovan” bort utgå.

2. Skattefrihet vid olika stora hyresavdrag

Per Lager (mp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Beskattningen börjar med ”Som utskottet” och slutar med ”utskottet mp-motionen” bort ha följande lydelse:

Syftet med den föreslagna skattefriheten är enligt regeringen inte i första hand att bereda hyresgästerna en möjlighet till skattefria inkomster utan att underlätta för en grupp hyresgäster att genom samverkan ta över vissa arbetsuppgifter och därigenom öka trivseln och samhörigheten i sitt bostadsområde. En viktig del av regeringens förslag är att alla hyresgäster skall ha rätt att efter förmåga delta i självförvaltningen och att hyresavdraget skall vara lika stort för alla som är med. Enligt utskottets mening är den senare slutsatsen inte en logisk ståndpunkt för de ändamål man vill tillgodose. Tvärtom torde de uppställda målen lättare kunna uppnås om de boende ges möjlighet till ett skattefritt avdrag vars storlek kan bestämmas efter individuella insatser. Ett sådant system skulle av de flesta boende uppfattas som mera naturligt. Man skulle undvika ett för självförvaltningsintresset förödande missnöje om deltagarna började titta snett på varandra på grund av att vissa inte ”gjorde rätt för sig”. Utskottet har ovan i detta yttrande föreslagit riksdagen att avslå regeringens förslag till ändringar av skattelagstiftningen jämte att ett tillkännagivande görs om att regeringen skall återkomma med ett nytt förslag om skattefrihet. Detta förslag bör enligt utskottets mening inte som en begränsande förutsättning för skattefrihet innehålla ett krav på att samtliga deltagare i ett självförvaltningsprojekt skall erhålla ett lika stort avdrag på hyran eller årsavgiften. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av mp-motionen ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Skattefrihet vid självförvaltning i samfälligheter

Per Lager (mp) anser att den del av bostadsutskottets yttrande som under rubriken Beskattningen börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”därför mp-förslaget” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening föreligger samma skäl för ett skatteundantag i fråga om självförvaltning som utförs av delägarna i en samfällighet som för hyresgäster och bostadsrättshavare. Taket för skattefrihet bör eventuellt kunna sättas lägre i dessa fall, då det ofta rör sig om mer begränsade arbetsuppgifter. Det bör överlämnas till regeringen att utarbeta de förslag till lagändringar som är nödvändiga. Utskottet föreslår med anledning av mpmotionen att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Gotab, Stockholm 1997 2

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.