BOU8Y
Yttrande 1995/96:BOU8Y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Bostadsutskottets yttrande 1995/96:BoU8y
Verksamheten i Europeiska unionen under 1995 i vad avser bostadsutskottets beredningsområde
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har den 28 mars 1996 beslutat bereda bl.a. bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 1995/96:190 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen 1995 jämte motioner i de delar som berör utskottets beredningsområde.
1995/96
BoU8y
Utskottet
Utskottet behandlar i detta yttrande vad i skrivelsen anförts under avsnitt
9.1.2Harmoniserad lagstiftning (s. 55–56) i vad gäller byggproduktdirektivet och avsnitt 9.9 Byggfrågor (s. 68).
Beträffande frågan om harmoniserad lagstiftning erinras i skrivelsen om att EU sedan slutet av 1980-talet tillämpat en harmoniseringsmetod som innebär att man begränsar harmoniseringen av myndighetsföreskrifter till väsentliga krav, medan de tekniska detaljlösningarna fastställs av de europeiska standardiseringsorganen i s.k. harmoniserade standarder. Produkter som överensstämmer med det direktiv som ligger till grund för harmoniseringen skall märkas med det s.k. CE-märket. I skrivelsen anges att det tar lång tid att utarbeta de standarder som behövs för att direktiven skall kunna fungera på avsett sätt. Exempelvis anges att det s.k. byggproduktdirektivet ännu inte kan tillämpas eftersom harmoniserade standarder fortfarande saknas, detta trots att direktivet infördes redan år 1991. Några CE-märkta produkter med byggproduktdirektivet som grund finns alltså inte. Kommissionen arbetar för närvarande med en rapport om hur arbetet skall fungera framöver.
Bostadsutskottet vill erinra om att vi i vårt land givit hög prioritet åt det standardiserings- och harmoniseringsarbete som inom EU bl.a. omfattas av byggproduktdirektivet. Att Sverige även i ett EU-perspektiv anser dessa frågor betydelsefulla framgår av det faktum att riksdagen redan år 1992, dvs. före inträdet i EU, antog en lag – byggproduktlagen – som omfattade samma produkter som EG:s byggproduktdirektiv (se bet. 1992/93:BoU6). Denna lag upphörde den 1 juli 1995 då den ersattes med lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.
Att arbetet med byggproduktdirektivet går så trögt som det gör är att beklaga. Därmed försvåras bl.a. möjligheterna att främja och underlätta handeln med byggprodukter inom EU. Detta i sin tur innebär att konkurrensen
| inom byggsektorn hämmas. Sverige bör i EU-arbetet agera så att de syften | 1 |
| som kan hävdas med stöd av direktivet kommer att kunna förverkligas utan | 1995/96:BoU8y |
| ytterligare försening. Bostadsutskottet finner det viktigt att regeringen upp- | |
| märksammar det problem som nu beskrivits. Regeringen bör inom ramen för | |
| EU-arbetet sålunda med kraft verka för att arbetet med byggproduktdirekti- | |
| vet intensifieras. Bostadsutskottet anser det motiverat att utrikesutskottet | |
| föreslår riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen med denna | |
| innebörd. | |
| Stockholm den 7 maj 1996 | |
| På bostadsutskottets vägnar |
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds), Carina Moberg (s) och Peter Weibull Bernström (m).
2
| Gotab, Stockholm 1996 | 1995/96:BoU8y |
2
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.