BoU5y

Yttrande 2000/01:BoU5y

Bostadsutskottets yttrande 2000/01:BoU5y

Preliminära ramar åren 2002–2004 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Till finansutskottet

Finansutskottet har beslutat att bereda bl.a. bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100) jämte de motioner som kan komma att väckas i de delar som berör utskottets beredningsområde.

I detta yttrande behandlas förslag om preliminär beräkning av ramar för utgiftsområde 18 för åren 2002–2004. Det gäller dels förslaget i vårpropositionen punkt 4, dels förslagen i partimotionerna 2000/01:Fi17 (m) yrkande 5, 2000/01:Fi18 (kd) yrkande 7, 2000/01:Fi19 (c) yrkande 4 och 2000/01:Fi19 (fp) yrkande 4. Bostadsutskottet tar i ett annat yttrande, 2000/01:BoU6y, upp de förslag som avser tilläggsbudgeten för år 2001.

Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag till preliminär beräkning av medelstilldelning för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för åren 2002–2004. Utskottet avstyrker motstående motionsförslag.

Avvikande meningar (m), (kd), (c) och (fp) har avgivits till förmån för förslagen om preliminära ramar avseende utgiftsområde 18 i respektive partimotion.

1

20 00/01 :Bo U5 y UT S K O TT E TS Ö V E R V Ä GA N D E N

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 18 består främst av plan-, bygg- och bostadsväsendet, länsstyrelserna, lantmäteriverksamheten samt stöd till ekologisk omställning och utveckling. För år 2001 uppgår de totala anslagen inom utgiftsområdet enligt riksdagens beslut hösten 2000 till ca 11,6 miljarder kronor. Regeringen beräknar ramen för utgiftsområde 18 för år 2002 till 10 292 miljoner kronor, för år 2003 till 10 373 miljoner kronor och för år 2004 till 10 003 miljoner kronor.

De beräknade resurserna för utgiftsområdet åren 2002 och 2003 minskar i förhållande till de beräkningar som redovisas i budgetpropositionen för 2001. Minskningen är 720 miljoner kronor för 2002 och 241 miljoner kronor för 2003. Förändringen för år 2002 beror enligt den ekonomiska vårpropositionen huvudsakligen på minskade utgifter för bostadsbidrag och räntebidrag.

Av det underlag för beräkningen av utgiftsområde 18 under åren 2002– 2004 som redovisas i propositionen framgår vidare att regeringens förslag bl.a. utgår från att:

−medel för ett femårigt investeringsbidrag för stöd till byggande av hyreslägenheter beräknas till 100 miljoner kronor för 2002 och 600 miljoner kronor från 2003,

−utgiftsområdet beräknas tillföras 13 miljoner kronor 2002 och 26 miljoner kronor från 2003 för åtgärder mot radon i bostäder,

−medel för stöd till investeringar som minskar klimatpåverkande utsläpp beräknas till 400 miljoner kronor för år 2004.

Vad gäller det sistnämnda stödet aviserar regeringen att en proposition med förslag om den närmare inriktningen kommer att presenteras för riksdagen hösten 2001.

I fyra partimotioner läggs det fram alternativa förslag till hur ramen för anslagsområde 18 bör beräknas för åren 2002–2004.

Enligt Moderata samlingspartiets partimotion 2000/01:Fi17 yrkande 5 i motsvarande del bör utgifterna för utgiftsområde 18 minskas med 2 014, 2 421 respektive 1 898 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för åren 2002–2004. Minskningen anges vara möjlig bl.a. genom att

−stödet till de lokala investeringsprogrammen avvecklas,

−bostadsbidragen renodlas till att endast gå till barnfamiljer för att på längre sikt växlas mot sänkt skatt,

−medel tills vidare inte beräknas för det av regeringen aviserade stödet till investeringar som minskar klimatpåverkande utsläpp,

−investeringsbidraget för nybyggnad av hyreslägenheter ej införs.

Kristdemokraterna föreslår i sin partimotion 2000/01:Fi18 yrkande 7 i motsvarande del att ramen för utgiftsområde 18 bör minskas med 756 miljoner kronor år 2002 i förhållande till regeringsförslaget. Därefter föreslås minskningar av ramen med 1 331 miljoner kronor år 2003 och med 792 miljoner kronor år 2004. Förändringen i förhållande till regeringsförslaget uppkommer

4

UT S K O T T E T S Ö V E R V Ä GA N D E N 2000/ 01:B o U5y

dels genom förstärkningar inom vissa områden, dels genom besparingar. Förstärkningarna inom utgiftsområdet innebär att

−villkoren för bostadsbidrag förbättras genom att de individuella inkomstgränserna slopas, reglerna om bidragsgrundande bostadsyta ändras samt den barnrelaterade delen av bostadsbidraget höjs,

−ett nytt anslag inrättas för förbättrad inomhusmiljö och allergisanering av bostäder och skolor.

De förordade besparingarna innebär att

−räntebidragen trappas av snabbare,

−investeringsbidraget för nybyggnad av hyresbostäder ej införs (samtidigt som resurser avsätts för en motsvarande sänkning av skatten på boendet),

−inga ytterligare medel anslås för stödet till de lokala investeringsprogrammen.

I Centerpartiets partimotion 2000/:Fi19 yrkande 4 i motsvarande del föreslås att utgifterna för utgiftsområde 18 minskas med 1 600 miljoner kronor år 2002, 2 100 miljoner kronor år 2003 samt 1 700 miljoner kronor år 2004 i förhållande till regeringens förslag. Minskningen av ramen för utgiftsområdet motiveras bl.a. med att

−investeringsbidraget för nybyggnad av hyreslägenheter inte bör införas,

−behovet av bostadsbidrag minskar genom andra familjepolitiska åtgärder som Centerpartiet föreslår,

−stödet till de lokala investeringsprogrammen bör avvecklas,

−medel för ett klimatpolitiskt investeringsprogram beräknas på utgiftsområde 20 i stället för utgiftsområde 18.

Enligt Folkpartiets partimotion 2000/01:Fi20 yrkande 4 i motsvarande del kan ramen för utgiftsområde 18 minskas med 1 914, 2 138 respektive 2 380 miljoner kronor för åren 2002–2004. I förhållande till regeringsförslaget föreslås att ramberäkningen utgår från följande besparingar:

−investeringsbidraget för nybyggnad av hyreslägenheter införs ej,

−stödet till de lokala investeringsprogrammen avvecklas,

−utgifterna för räntebidrag begränsas,

−utgifterna för bostadsbidrag begränsas genom ökat stöd till barnfamiljerna i annan form.

I folkpartimotionen anges att förslaget även utgår från att det inom ramen kan göras vissa omfördelningar där ett ökat ekonomiskt utrymme till följd av minskad byråkrati utnyttjas för ökad medelstilldelning till studentbostäder.

Bostadsutskottet anför följande med anledning av förslagen i vårpropositionen och i de nu redovisade partimotionerna.

Under större delen av 1990-talet har påfrestningarna varit relativt stora på bostadssektorn i vid bemärkelse. Bostadsbyggandet har legat på en historiskt sett mycket låg nivå. Många bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och enskilda husägare drabbades i början och mitten av 1990-talet av ekonomiska problem. Hyreshöjningarna har lett till en ansträngd privatekonomi för många hushåll. Den alltmer tilltagande bristen på hyreslägenheter i vissa delar av

5

20 00/01 :Bo U5 y UT S K O TT E TS Ö V E R V Ä GA N D E N

landet har försvårat situationen särskilt för ungdomar och hushåll som velat byta bostad eller flytta till en annan ort. Samtidigt har det ekonomiska utrymmet för staten att vidta olika stödåtgärder varit mycket begränsat på grund av de ekonomiska problem som accentuerades i början av det förra årtiondet.

Det är mot denna bakgrund tillfredsställande att konstatera att det nu åter finns utrymme för nya satsningar inom utgiftsområdet. Under det senaste året har åtgärder vidtagits bl.a. för att öka tillgången på studentbostäder. Från det senaste årsskiftet kan ett statligt investeringsbidrag utgå för åtgärder som främjar ekologisk hållbarhet vid bostadsbyggande. I årets ekonomiska vårproposition föreslår regeringen att det införs ett nytt investeringsbidrag för att stimulera nybyggnad av hyresbostäder. Ökade medel aviseras för åtgärder mot radon i bostäder. Regeringen aviserar också att förslag om ett stöd till investeringar som minskar klimatpåverkande utsläpp kommer att läggas fram under hösten.

Sammantaget anser bostadsutskottet att dessa åtgärder kan få stor betydelse för att påverka utvecklingen inom bostadssektorn i positiv riktning. Detta gäller inte minst det nya investeringsbidraget för byggande av hyreslägenheter. Behovet av åtgärder som kan öka byggandet av bostäder som kan efterfrågas av hushåll med normala inkomster är nu mycket stort. Det är därför nödvändigt att ramen för utgiftsområdet beräknas så att utrymme för den planerade bidragsgivningen skapas. Utskottet hänvisar i denna fråga i övrigt till sitt yttrande 2000/01:BoU6y där införandet av bidraget tillstyrks.

Bostadsutskottet kan konstatera att flera av de satsningar inom utgiftsområde 18 som regeringen förordat avvisas i partimotionerna (m), (kd), (c) respektive (fp). Det gäller bl.a. det nya investeringsbidraget för byggande av hyreslägenheter. Vidare bygger ramförslagen i dessa motioner på att stödet till de lokala investeringsprogrammen avvecklas. I tre av motionerna förordas också att villkoren för bostadsbidragen försämras. Även räntebidragen till ny- och ombyggda bostäder förutsätts minska, dock utan att det anges vilka bostäder som skall få minskade bidrag. Inte heller i övrigt framgår av motionerna den närmare innebörden av de åtgärder som anses leda fram till besparingarna. Det kan i sammanhanget erinras om att bostadsutskottet vid flera tidigare tillfällen kunnat påvisa att motsvarande beräkningar om minskad ram och minskade anslag inom utgiftsområdet utgått från orealistiska antaganden.

De kraftiga minskningar av ramen för utgiftsområde 18 som föreslås i de aktuella partimotionerna kan inte förstås på annat sätt än att motionärerna anser att statens insatser i de frågor som hanteras inom utgiftsområdet nu bör begränsas kraftigt. Utskottet delar inte denna syn. Det är tvärtom nödvändigt att staten tar initiativ på flera områden som bostadssektorn inte förmått lösa på egen hand. Som framgått ovan gäller det bl.a. behovet av nybyggda hyreslägenheter. Även i frågor om en god bostadsmiljö och sunda bostäder är det nödvändigt med fortsatta statliga insatser. Det nyligen införda investeringsbidraget för ekologisk hållbarhet vid bostadsbyggande liksom den aviserade satsningen på åtgärder mot radon i bostäder är exempel på sådana insatser.

4

UT S K O T T E T S Ö V E R V Ä GA N D E N 2000/ 01:B o U5y

Med hänvisning till det anförda tillstyrker bostadsutskottet att den i propositionen redovisade beräkningen av medelstilldelningen för utgiftsområde 18 åren 2002–2004 används som riktlinje för regeringens budgetarbete. Detta innebär att utskottet avstyrker motsvarande förslag i partimotionerna (m), (kd), (c) respektive (fp).

Stockholm den 15 maj 2001

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s), Sten Lundström (v), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Carina Adolfsson Elgestam (s), Ewa Thalén Finné (m), Leif Jakobsson (s) och Dag Ericson (s).

5

20 00/01 :Bo U5 y

Avvikande meningar

1. Den preliminära ramen för utgiftsområde 18 åren 2002–2004

Knut Billing (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m) och Ewa Thalén Finné (m) anser:

Den statliga styrningen av bostadssektorn genom detaljregleringar, subventioner och skatter har medverkat till de omfattande problem som i dag kan registreras på bostadsmarknaden. Det borde numera vara uppenbart för alla att det är dessa regleringar som till stor del hämmar framväxten av en effektiv och flexibel marknad som kan tillgodose människors efterfrågan.

Det kan konstateras att vi i Sverige har högre boendekostnader än i något annat jämförbart land. Skatterna på boendet motverkar rörligheten på marknaden och hindrar ungdomar från att skaffa sig en bostad. Fastighetsskatten utgör redan nu en månadshyra av tolv och riskerar att stiga ytterligare efter de senaste höjningarna av taxeringsvärdena. Politiska ingrepp på hyresmarknaden har lett till att hyreshus inte längre kan byggas, om normala krav på avkastning skall kunna tillgodoses. Valfriheten mellan de olika upplåtelseformerna på bostadsmarknaden begränsas genom statliga ingrepp.

Problemen på bostadsmarknaden med bl.a. en tilltagande bostadsbrist har i allt högre grad fått konsekvenser också för samhällsekonomin i övrigt. På flera orter hämmas en nödvändig tillväxt i ekonomin, och risken att företag väljer att lägga sina investeringar i andra länder ökar. För att tillväxtregionerna skall kunna växa krävs en flexibel bostadsmarknad som gör det möjligt för människor att flytta.

Trots att det sedan lång tid varit uppenbart att en omfattande avreglering måste genomföras på bostadsmarknaden och att bättre ekonomiska förutsättningar måste skapas för bostadsbyggande och bostadsförvaltning förblev regeringen länge helt passiv. När man under det senaste året börjat agera är det med sådana åtgärder som snarast riskerar att ytterligare förvärra situationen. Flera nya bidrag har införts som försvårar en långsiktigt sund utveckling av bostadsmarknaden. Det senaste exemplet är det förslag som regeringen lägger fram i vårpropositionen om att införa ett investeringsbidrag för nybyggnad av hyreslägenheter. En nästan helt enig bostadssektor har tidigare avvisat denna typ av statliga ingrepp på marknaden. Vad man i stället efterfrågar är bl.a. skattelättnader, förenklingar i plan- och byggprocessen samt rimliga villkor för hyressättning. På dessa områden har emellertid regeringen förblivit helt passiv.

Statens åtgärder inom bostadssektorn måste enligt vår mening inriktas på att skapa förutsättningar för marknaden att själv tillgodose behovet av bostäder. Detta kan leda till ett ökat byggande som motverkar bostadsbristen på våra tillväxt- och universitetsorter. Förutsättningar måste också skapas för en

6

AV V I K A N D E M E N I N GA R 2000/ 01:B o U5y

hyressättning i nyproduktion som innebär att fastighetsägare kan få full täckning för kostnaderna för ett bostadsprojekt.

Vi anser att det nu är hög tid att vidta de åtgärder som krävs för att uppnå en fungerande bostadsmarknad som styrs av människors efterfrågan och inte av subventioner, detaljregleringar och politiska ingrepp. Förslaget om preliminär ram för utgiftsområde 18 i Moderata samlingspartiets partimotion 2000/01:Fi17 utgår från att åtgärder med denna inriktning skall vidtas under åren 2002–2004. Dessa åtgärder innebär även att besparingar uppnås inom utgiftsområde 18. Det kan åstadkommas genom att inte införa nya statliga bidrag inom sektorn och genom en avveckling av de bidrag som visat sig vara ineffektiva eller konkurrenssnedvridande. Vi bygger således vår ramberäkning bl.a. på att investeringsbidraget till nybyggnad av hyresbostäder inte införs och att stödet till de lokala investeringsprogrammen avvecklas snarast. En avgränsning av bostadsbidragen till att endast gå till barnfamiljer ger sänkta kostnader. På längre sikt kan bostadsbidragen växlas mot lägre skatt. Det finns inga skäl att i dagsläget, som regeringen föreslår, beräkna medel för ett stöd för åtgärder som minskar de klimatpåverkande utsläppen. Det är självklart att riksdagen inte kan ta ställning till ett sådant förslag innan mer information om stödets inriktning och innehåll presenterats av regeringen.

Vi föreslår mot bakgrund av det ovan anförda att finansutskottet tillstyrker Moderata samlingspartiets partimotion 2000/01:Fi17 yrkande 5 i motsvarande del. Regeringens förslag, liksom övriga motionsyrkanden, bör avstyrkas.

2.Den preliminära ramen för utgiftsområde 18 åren 2002–2004

Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd) anser:

Det finns ett stort behov av reformer av de frågor som faller inom utgiftsområde 18. Det är därför angeläget att riksdagens beslut om preliminära ramar för utgiftsområdet får en sådan inriktning att det skapas utrymme för de konkreta åtgärder som måste vidtas under de närmaste åren. Förutsättningar måste skapas för att efterfrågan på bostäder skall kunna tillgodoses i alla delar av landet. Samtidigt är det nödvändigt att lyfta fram frågor om en god bostadsmiljö och sunda bostäder i betydligt större utsträckning. Vi anser att förslaget i Kristdemokraternas partimotion 2000/01:Fi18 yrkande 7 ger en bra utgångspunkt för riksdagens arbete inom området. Förslaget utgår både från besparingar i förhållande till regeringsförslaget och ökade satsningar där sådana främst behövs.

Det är nödvändigt att ge ett ökat stöd till de familjer som har en utsatt ekonomisk situation, så att de kan klara nödvändiga bostadsutgifter. Detta kan, som Kristdemokraterna föreslagit under lång tid, åstadkommas genom förändringar av villkoren för bostadsbidrag. Kristdemokraterna anser att de individuella inkomstgränserna som bidragsgrund för bostadsbidragen skall slopas och att den bidragsgrundande bostadsytan i bostadsbidraget skall öka. Detta tillsammans med en höjning av den barnrelaterade delen av bostadsbi-

7

20 00/01 :Bo U5 y AV V I K AN D E M E N I N GA R

draget med 100 kr per barn gör att ytterligare drygt 2 miljarder kronor bör beräknas för denna anslagspost.

Det andra större anslaget inom utgiftsområdet avser räntebidragen. Avgörande för utfallet av anslaget är räntenivån. I Kristdemokraternas budgetförslag reduceras denna anslagspost men kompenseras av en sänkning av fastighetsskatten. Vi avvisar regeringens förslag om ett nytt femårigt investeringsbidrag för byggande av hyreslägenheter. I stället bör en sänkning av skatten på boende genomföras i motsvarande omfattning. Vidare bör den statliga fastighetsskatten på sikt göras om till en kommunal avgift för kommunens självkostnad för nyttjandet av en fastighet.

De lokala investeringsprogrammen bör avvecklas i snabbare takt än vad regeringen aviserat. Programmen har utsatts för stark kritik och kan inte anses uppfylla principen om subsidiaritet, då besluten om bidragen centraliseras till Miljödepartementet. Kristdemokraterna menar att inga ytterligare medel skall avsättas för lokala investeringsprogram. En mindre del av regeringens föreslagna anslag bör dock omfördelas till en ny anslagspost för förbättrad inomhusmiljö, allergisanering av bostäder och skolor m.m.

Sammanfattningsvis föreslår vi att ramen för utgiftsområde 18, jämfört med regeringens förslag, minskas med 756 miljoner kronor för år 2002, 1331 respektive 792 miljoner kronor för åren 2003 och 2004. Regeringens förslag, liksom övriga aktuella motionsyrkanden bör avstyrkas.

3. Den preliminära ramen för utgiftsområde 18 åren 2002–2004

Rigmor Stenmark (c) anser:

En god bostad är en del av välfärden. Bostadspolitiken bör inriktas på att skapa förutsättningar för en väl genomtänkt samhällsplanering och en god bostadsförsörjning. Det måste vara möjligt att bygga bra bostäder till rimliga kostnader. Samtidigt är det nödvändigt att finna former för att öka miljöhänsynen i planeringen.

Tillgången på bostäder i storstäder och högskoleorter är mycket mindre än efterfrågan. Det är därför angeläget att det byggs nya bostäder, framför allt i form av hyresrätter. Centerpartiet vill skapa bättre förutsättningar för boende och nybyggnation genom att sänka fastighetsskatten och ta bort den så kallade uttagsskatt som fastighetsförvaltare betalar för sin egen arbetskraft. Vidare bör åtgärder vidtas som främjar konkurrensen på byggmarknaden och därmed bidrar till sänkta byggkostnader. Denna typ av åtgärder kan ge betydligt bättre effekt på bostadsmarknaden än det av regeringen föreslagna investeringsbidraget för nybyggnad av hyresbostäder.

Vad gäller den preliminära ramen för utgiftsområde 18 under åren 2002– 2004 anser jag att riksdagen bör följa förslaget i Centerpartiets partimotion 2000/01:Fi19 yrkande 4. Detta förslag utgår bl.a. från att ekonomiska förbättringar genomförs för många barnfamiljer genom ett höjt garantibelopp. Det innebär samtidigt att det beräknade utrymmet för bostadsbidragen kan mins-

8

AV V I K A N D E M E N I N GA R 2000/ 01:B o U5y

kas med 500 miljoner kronor för år 2002 och 700 miljoner kronor för åren 2003 och 2004. Vidare kan de beräknade medlen för stödet till de lokala investeringsbidragen minskas med 1 000 miljoner kronor år 2002 och 800 miljoner kronor år 2003. Centerpartiet anser inte att medel för ett klimatpolitiskt program bör beräknas inom utgiftsområde 18. I partiets förslag har dessa medel i stället förts över till utgiftsområde 20 där de naturligen hör hemma. Som framgått ovan anser Centerpartiet inte att regeringens förlag om ett nytt investeringsbidrag för bostadsbyggande bör bifallas av riksdagen. Även detta innebär en besparing i förhållande till regeringens förslag om utgiftsram.

Sammanfattningsvis anser jag att riksdagen bör bifalla Centerpartiets förslag om att i förhållande till regeringsförslaget begränsa ramen för utgiftsområde 18 under åren 2002–2004. Ramen bör således minskas med 1 600 miljoner kronor för år 2003 och med 2 100 respektive 1 700 miljoner kronor för de två därpå följande åren. Regeringsförslaget, liksom övriga motionsyrkanden, bör avslås.

4. Den preliminära ramen för utgiftsområde 18 åren 2002–2004

Yvonne Ångström (fp) anser:

Bostadsmarknaden håller på att bli en av de besvärligaste flaskhalsarna för en ekonomisk tillväxt i landet. I storstadsregionerna blir bostadsproblemen ett allt större hot mot en gynnsam utveckling av jobb och välstånd för hela landet. Detta gäller även för universitetsstäderna och andra tillväxtorter. Det är nu nödvändigt att skapa förutsättningar för en fungerande bostadsmarknad i hela landet. Vi behöver få fart på bostadsbyggandet och få ner bygg- och boendekostnaderna. En ökad rörlighet på bostadsmarknaden är nödvändig för att fler människor skall kunna finna en passande bostad till en kostnad som för dem känns acceptabel. För att åstadkomma en sådan utveckling krävs en väsentligt annorlunda politik än den regeringen nu står för.

En politik som kan leda till en fungerande bostadsmarknad innebär bl.a. att åtgärder vidtas för att öka konkurrensen, minska de statliga regleringarna och begränsa skattebelastningen av boendet. De statliga regelsystemen för planläggning och byggande måste förenklas. Samtidigt måste kommunerna ta ett ökat ansvar för att höja planberedskapen och även i övrigt underlätta byggprocessen. Beskattningen i olika led fördyrar byggandet och boendet på ett oacceptabelt sätt. Fastighetsskatten bör avvecklas i sin nuvarande form.

Mångfalden på bostadsmarknaden kan öka genom en minskning av de kommunala bostadsföretagens dominans på hyresmarknaden. Hyressättningen bör bli friare utan att man därför övergår till marknadshyror. Ett steg på denna väg bör vara att lägesfaktorn tillåts spela en större roll inom bruksvärdesystemet. Vidare bör en friare hyressättning kunna prövas i nyproduktionen. Det är emellertid viktigt att hyresgästerna får behålla sitt besittningsskydd.

Förslaget om en preliminär ram för utgiftsområde 18 för åren 2002–2004 i Folkpartiets partimotion 2000/01:Fi20 yrkande 4 utgår från en politik med

9

20 00/01 :Bo U5 y AV V I K AN D E M E N I N GA R

den ovan angivna inriktningen. Detta innebär samtidigt att betydande besparingar kan åstadkommas inom utgiftsområdet i förhållande till regeringens förslag. Besparingarna uppkommer bl.a. genom att vi avvisar regeringens förslag om ett nytt investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder. Denna typ av stöd har flera gånger tidigare visat sig vara ineffektivt och riskerar att göra större skada än nytta på bostadsmarknaden. Folkpartiets ramförslag utgår vidare från att stödet till de lokala investeringsprogrammen snarast avvecklas. Även detta stöd har visat sig var ineffektivt och har dessutom kritiserats i flera revisioner och utredningar. Folkpartiets förslag om ett ökat stöd till barnfamiljerna innebär att de beräknade medlen för bostadsbidragen kan minskas. Slutligen bygger vårt ramförslag på att vissa omfördelningar görs inom utgiftsområdet. Det gäller bl.a. en omfördelning från byråkratin inom sektorn till stödet för byggande av studentbostäder.

Jag föreslår sammanfattningsvis att ramen för utgiftsområde 18 beräknas i enlighet med förslaget i Folkpartiets partimotion. Regeringens förslag bör således avslås.

10	Elanders Gotab, Stockholm 2001