BOU5Y

Yttrande 1996/97:BOU5Y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

DOCX
PDF

Bostadsutskottets yttrande 1996/97:BoU5y

Viss översyn av plan- och bygglagen

1996/97

BoU5y

Till justitieutskottet

Bostadsutskottet har beslutat att till justitieutskottet överlämna motion 1996/97:Bo533 (fp) av Siw Persson om viss översyn av plan- och bygglagen. Justitieutskottet har beslutat ta emot denna motion. Överlämnandet syftar till att möjliggöra en samordning med beredningen av andra motionsförslag med inriktning mot samma problemområde, dvs. åtgärder mot den s.k. mcrelaterade brottsligheten. Som underlag för justitieutskottets vidare beredning av ärendet redovisar bostadsutskottet i detta yttrande sin syn på de frågor som behandlas i motionen.

Motionen

I motion 1996/97:Bo533 (fp) hänvisas till olika bestämmelser i plan- och bygglagen (PBL) som bl.a. syftar till att ge bebyggelsen en lämplig utformning och att byggnaders användning står i överensstämmelse med gällande planer och bygglov. Det redogörs vidare för de påföljder och sanktionsmöjligheter som är knutna till lagen vid överträdelse av bestämmelserna om byggande.

Motionären hänvisar till de tilltagande problemen med etablering av olika ”outlaw-klubbar” och då framför allt den s.k. mc-relaterade brottsligheten. När dessa klubbar etablerat sig i byggnader i tätbebyggt område har detta enligt motionen lett till att oskyldiga människor försatts i livsfara. Mot denna bakgrund föreslås att en snabbutredning bör tillsättas för en genomgång av PBL med uppgift att föreslå åtgärder som kan förhindra att farlig verksamhet etableras i tätbebyggda områden. Även de sanktionsmöjligheter som är knutna till lagen föreslås ses över.

Utskottet

Bostadsutskottet vill anföra följande om användningen av PBL i syfte att  
komma till rätta med de i motionen aktualiserade problemen.  
Utskottet kan ansluta sig till den genomgång som finns i motionen av be-  
stämmelser i PBL som i olika situationer kan vara tillämpbara för att för-  
hindra att byggnader används på olämpligt sätt. I första hand torde bestäm-  
melserna i lagens 8 kap. om vilka åtgärder som kräver bygglov samt om  
förutsättningarna för lov kunna användas för att hindra att en byggnad upp- 1
förs, tas i anspråk eller ändras på ett sätt som inte står i överensstämmelse 1996/97:BoU5y
med gällande planer. Bostadsutskottet måste givetvis förutsätta att PBL:s  
bestämmelser kan tillämpas och att kommunerna i den praktiska hanteringen  
av lagen inte hindras i sin myndighetsutövning. I en annan motion från  
samma motionär om mc-relaterad brottslighet som för närvarande bereds  
inom justitieutskottet – 1996/97:Ju218 (fp) – hävdas dock att en kommun  
undlåtit att agera trots otillåten ändring av en byggnads användningssätt.  
Förslaget i motion 1996/97:Bo533 (fp) om en särskild översyn av PBL i  
avsikt att förhindra etableringen av kriminella föreningar i tätbebyggda om-  
råden kan mot bakgrund av en rad händelser under det senaste året te sig  
naturligt. För en sådan översyn talar problemets allvar och den befogade  
oron hos dem som bor nära byggnader som används av de aktuella förening-  
arna. Det kan emellertid samtidigt hävdas att PBL redan i dag har ett flertal  
tillämpbara bestämmelser för att bl.a. förhindra olämpligt användande av  
byggnader. Exempel på dessa bestämmelser ges för övrigt av motionären  
själv.  
Det kan av flera skäl anses tveksamt om det är lämpligt att i PBL ta in sär-  
bestämmelser som direkt inriktas på de problem som tas upp i motionen. Det  
bör erinras om att tillämpningen av PBL visavi sådana kriminellt belastade  
föreningar som avses i motionen visserligen rönt stor uppmärksamhet under  
senare tid men endast varit aktuell i ett fåtal ärenden och i några få kommu-  
ner. Vad gäller dessa ärenden har bostadsutskottet för övrigt erfarit att de  
kommunala instanser som handlagt ärendena inte upplevt att PBL:s planbe-  
stämmelser i sig utgjort någon restriktion för kommunernas agerande. Däre-  
mot synes det i enskilda ärenden ha förelegat problem att bedriva normal  
myndighetsutövning, t.ex. inspektion av om byggnadens användning över-  
ensstämmer med plan och bygglov. Om problemen med tillämpningen av  
byggnadslagstiftningen i de aktuella fallen i första hand beror på att kommu-  
nernas myndighetsutövning försvåras på grund av en hotbild e.d. är detta inte  
en fråga som kan lösas inom ramen för PBL. Utskottet vill dock i samman-  
hanget erinra om att det i PBL 16 kap. 7 § särskilt anges att polismyndighet-  
erna skall lämna det biträde som behövs för att byggnadsnämnd och länssty-  
relse skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen.  
Det anförda leder bostadsutskottet till slutsatsen att en översyn av PBL inte  
kan ses som en huvudsaklig åtgärd för att skapa verksamma medel mot eta-  
bleringen av oönskad verksamhet av det slag som diskuteras i motionen. En  
översyn med denna utgångspunkt skulle förmodligen leda till orealistiska  
förväntningar om vad som är möjligt att åstadkomma med planlagstiftningen.  
Om det däremot anses föreligga ett behov att i mer samlad form se över  
lagstiftningen på olika områden eller på annat sätt ge de berörda kommuner-  
na stöd bör sannolikt även tillämpningen av PBL ingå i ett sådant samman-  
hang. Det får naturligen anses falla inom justitieutskottets ansvarsområde att  
bereda denna fråga och, om ett eventuellt behov av samlade insatser anses  
föreligga, lägga fram förslag därom för riksdagen.  
Sammanfattningsvis anser bostadsutskottet således att ett konsekvent ut-  
nyttjande av PBL:s möjligheter att förhindra olämplig användning av bygg-  
nader eller etableringar av oönskad verksamhet bör kunna utgöra ett av flera  
verksamma medel för att komma till rätta med de aktualiserade problemen. 2
Däremot är utskottet tveksamt till möjligheten att i PBL ta in bestämmelser 1996/97:BoU5y
som i huvudsak är inriktade på att förhindra sådan brottslig verksamhet som  
behandlas i motionen.  
Stockholm den 13 februari 1997  
På bostadsutskottets vägnar  

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd), Juan Fonseca (s) och Jan-Olof Franzén (m).

Särskilt yttrande

Erling Bager (fp) anför:

Bostadsutskottet har genom sitt yttrande överlämnat till justitieutskottet att närmare ta ställning till vilka åtgärder från samhällets sida som behöver vidtas för att komma till rätta med de tilltagande problemen med s.k. mcrelaterad brottslighet. Även om jag själv förordat såväl ett snabbare agerande från bostadsutskottets sida som ett klarare ställningstagande för motionskravet på en översyn av PBL har jag valt att inte nu avge en avvikande mening till utskottets yttrande. Problemets allvar gör att ett enigt agerande om möjligt bör eftersträvas. Jag förutsätter dock att justitieutskottets vidare beredning av ärendet kommer att resultera i förslag om samlade insatser från samhällets sida av det slag som diskuteras i bostadsutskottets yttrande. Som utskottet anfört kan tillämpningen av PBL visserligen inte utgöra det huvudsakliga inslaget i dessa insatser mot en grov brottslighet, men väl en betydelsefull del av de lagskärpningar och andra åtgärder som sannolikt måste komma till stånd.

Jag vill också understryka att man från allmänhetens sida har rätt att vänta sig ett kraftfullt agerande från riksdag, regering och myndigheter som ett svar på de händelser som under senare tid utspelat sig i anslutning till bl.a. de aktuella mc-klubbarnas lokaler. Det måste givetvis vara ett oavvisligt krav att verksamhet som redan lett till att vapen och sprängämnen kommit till användning inte kan tillåtas i områden med bostäder, barnstugor och skolor. Undfallenhet i detta avseende ger bara utrymme för de kriminella klubbarna att ytterligare flytta fram sina positioner. Det är därför nödvändigt att rikta uppmärksamheten på företeelser som på sikt riskerar att växa till ett mycket allvarligt samhällsproblem och i tid vidta erforderliga åtgärder för att komma till rätta med problemet.

Gotab, Stockholm 1997 2

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.