BOU4Y

Yttrande 1996/97:BOU4Y

Bostadsutskottets yttrande 1996/97:BoU4y

Hållbar utveckling i landets fjällområden

1996/97

BoU4y

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1995/96:226 om hållbar utveckling i landets fjällområden jämte i anledning av propositionen avgivna motioner i de delar bostadsutskottets beredningsområde berörts.

Bostadsutskottets yttrande omfattar frågor om den fysiska planeringen av fjällområdena, däribland om kommunernas inflytande vad gäller regleringsområden för terrängkörning och skotertrafikleder, om riksgränsstängslet, mineralutvinning och miljökonsekvensbeskrivningar vad gäller turistprojekt. Utskottet noterar att propositionen, såvitt den berör utskottets beredningsområde, inte innehåller några till riksdagen ställda förslag.

Fjällområdenas planering

Regeringen gör i propositionen den bedömningen att en utvecklad kommunal
översiktsplanering enligt plan- och bygglagen (PBL) med stöd av naturre-
surslagen (NRL) ger verkningsfulla medel för kommunerna att hävda de
starka bevarandeintressena i fjällområdena och att främja en hållbar utveckl-
ing i dessa områden. Regeringen anser därför att det inte nu finns skäl att
införa särskilda krav på planeringen av fjällområdena. En översyn av NRL
bör enligt regeringens mening anstå i avvaktan på Miljöbalksutredningens
arbete.
I motion 1995/96:Jo32 (mp) yrkande 1 föreslås att förslaget i Miljövårds-
beredningens betänkande SOU 1995:100 Hållbar utveckling i landets fjäll-
områden genomförs. Detta skulle bl.a. innebära att en utvecklad och samord-
nad fjällplanering slås fast i kommunernas översiktsplaner. Eftersom Miljö-
vårdsberedningens förslag inte förutsatte några förändringar av NRL finns,
enligt motionärerna, inte anledning att avvakta den nya miljöbalken.
Utskottet delar regeringens uppfattning om att de särskilda behov som gör
sig gällande beträffande fjällområdena kan tillgodoses med gällande regler i
PBL, bl.a. genom en fördjupning av översiktsplanen. Det är angeläget att
kommunerna genom den kommunala planeringen uppmärksammar frågan
om en hållbar utveckling i dessa områden. I detta sammanhang är de nyligen
vidtagna ändringarna i plan- och bygglagen (PBL) av särskild vikt (prop.
1994/95:230, bet. 1995/96:BoU1, rskr. 1995/96:30). Det gäller bl.a. att kra-
ven på miljöhänsyn stärkts vid planeringen och att översiktsplanens roll har	1

förtydligats avseende behandlingen av naturintressen enligt NRL. Mot bak-	1996/97:BoU4y
grund av det sagda anser utskottet liksom regeringen att det inte nu finns
anledning att ställa särskilda krav på planeringen av landets fjällområden.
Mp-motionen bör således avstyrkas. Utskottet noterar att Miljöbalksutred-
ningen numera lagt fram ett förslag till en miljöbalk (SOU 1996:103; Miljö-
balken), i vilken NRL inarbetats och att en översyn av NRL kan bli aktuell.

Den fysiska planeringen och reglerna för terrängkörning och skotertrafikleder

Enligt propositionen kommer flera åtgärder att vidtas vad gäller terrängkörning och skotertrafikleder. Åtgärderna syftar till att av miljöhänsyn begränsa och koncentrera skotertrafiken. I propositionen uttalas att vid en översyn av regleringsområdena för terrängkörning bör ytterligare regleringsområden i fjällen införas samt att åtgärderna genomförs efter samråd med kommunerna. För områden där utredningsarbete pågår kan en fortsatt lokal eller regional process komma att övervägas. Regeringen avser att genom en bestämmelse i terrängkörningsförordningen ge kommunerna möjligheter att inrätta regleringsområden. Enligt regeringen är det lämpligt att behandla skoterleder i den kommunala översiktsplaneringen. Någon formell anknytning till plan- och bygglagen anser regeringen inte erforderlig.

I ett flertal motionsyrkanden tas frågan upp om det kommunala inflytandet över regleringsområden och skotertrafikleder. Enligt motion 1995/96:Jo30

(s)(delvis) bör kommunernas åsikter ock kommunala översiktsplaner vara vägledande för regeringens beslut om regleringsområden. Motionärerna bakom motion 1995/96:Jo29 (m) yrkande 1 anser det positivt att regeringen anger att översynen av regleringsområdena bör genomföras i samråd med kommunerna. En närhetsprincip bör följas genomgående när det gäller den typ av frågor som behandlas i propositionen. Motionärerna anser att avgörandena helst bör ligga på lokal nivå. Också motion 1995/96:Jo31 (s) yrkande 2 ger uttryck för att det lokala inflytandet bör stärkas. Det anses vara av stor betydelse att regeringen tar starkt intryck av samråd innan beslut om nya regleringsområden fattas. Enligt motion 1995/96:Jo36 (c) yrkande 1 bör riksdagen ge regeringen till känna att kommunens synpunkter skall beaktas vid en fortsatt översyn av regleringsområdena. I motion 1995/96:Jo28 (v) yrkande 1 föreslås att regeringen snarast bör återkomma med förslag till nya regleringsområden med sikte på bl.a. ett generellt förbud mot terrängkörning. I fråga om skotertrafikleder lämnas i motion 1995/96:Jo27 (s) yrkande 1 förslag om att det skall införas en formell anknytning till PBL varigenom lederna kommer att behandlas fullt ut i den kommunala översiktsplaneringen. Kommunerna bör enligt motionärerna på detta sätt få i uppdrag att utforma reglerna för skoterleder i regleringsområdena.

Utskottets ställningstagande avser i främsta rummet frågan om PBL bör innehålla särskilda regler i fråga om regleringsområden och skotertrafikleder. Enligt utskottets mening är det av vikt att kommunerna ges ett inflytande över områdena och lederna. Regeringens samråd med kommunerna avser uppenbarligen att tillgodose önskemål om ett sådant inflytande. Det kan

8

antas att regeringen kommer att lägga stor vikt vid de synpunkter kommu-	1996/97:BoU4y
nerna kommer att framföra under samrådet. Också andra i propositionen
nämnda åtgärder avser att tillgodose ett sådant inflytande, bl.a. möjligheten
för kommunerna att själva inrätta regleringsområden och att ett framtida
statligt ekonomiskt bidrag till lederna i första hand kommer att ges för leder
som har angetts i den kommunala planeringen. Enligt utskottet kommer den i
propositionen beskrivna ordningen att ge kommunerna ett tillräckligt infly-
tande. Utskottet anser mot denna bakgrund att det i PBL inte bör införas
särskilda regler varigenom kommunerna tilläggs inflytande i de frågor som
nu behandlas eller som på annat sätt knyter regleringsområdena och lederna
till denna lag. Utskottet anser inte heller att kommunernas inflytande på
annat sätt särskilt behöver garanteras. Med hänvisning till detta finns inte
skäl att bifalla något av motionsyrkandena från (s), (m) och (c) om ett ökat
kommunalt inflytande.
För att bereda kommunerna tillfälle till ett välgrundat samråd är det av vikt
att en utökning av regleringsområdena inte forceras. Det finns därför inte
anledning för riksdagen att nu ge regeringen till känna att den skall åter-
komma snarast med förslag till fler områden. Utskottet avstyrker därför
också v-motionen.

Riksgränsstängsel

I en konvention från 1972 mellan Norge och Sverige behandlas frågor om stängsel vid riksgränsen. Senast den 1 maj 1997 skall en kommission vara tillsatt för att utreda behovet av fortsatt renbetning i de områden som berörs av konventionen. I propositionen utgår regeringen från att kommissionen noga uppmärksammar behovet av stängsel och att nödvändiga stängsel dras på ett sådant sätt att skador på miljön minimeras.

I motion 1995/96:Jo32 (mp) yrkande 12 föreslås att gränsstängslen mot Norge i den södra delen av fjällkedjan bör tas bort för att man skall minska nedslitningen av fjällvegetationen och att renbetesavtalen med Norge bör omförhandlas så att renarnas vandring över gränsen kan återupptas.

Enligt utskottet bör de miljöfrågor som är kopplade till renbetesstängslen mot Norge kunna få sin lösning inom ramen för den kommission som skall tillsättas i anledning av den konvention som gäller riksgränsstängslen. Ut- skottet anser därför att det i vart fall inte nu finns skäl för riksdagen att ta ställning till frågan om stängslets vidare fortbestånd eller rivning. Mp- motionen avstyrks därför.

Mineralutvinning

I propositionen gör regeringen bl.a. den bedömningen att det bör införas en anmälningsskyldighet för samråd med länsstyrelsen i fråga om undersökningsarbete enligt minerallagen vad gäller område som anges i 3 kap. 5 § NRL, dvs. de obrutna fjällområdena. Undersökningsarbete bör utföras så att det kan antas ske utan att påtaglig skada för områdets natur- och kulturvärden uppkommer samt utan att områdets karaktär påverkas. Regeringens

8

åtgärder skall ske i avvaktan på en pågående översyn och utvärdering av	1996/97:BoU4y
minerallagen (dir. 1995:166, 1996:45).
Enligt motionärerna bakom motion 1995/96:Jo32 (mp) yrkande 14 bör
NRL:s gränser ses över så att större arealer i fjällområdena ges ett starkare
skydd mot exploateringar och ett starkare skydd införas i minerallagen mot
undersökningsarbete i de obrutna fjällområdena. Regeringen bör därför ge
Boverket i uppdrag att ta fram förslag till hur skyddet av fjällområdena kan
förbättras så att mineralutvinning inte kan komma till stånd i de obrutna
fjällområdena.
Utskottet tog senast vid riksmötet 1990/91 (bet. BoU18) upp frågan om
mineralutvinning i de obrutna fjällområdena med anledning av motioner om
att mineralutvinning i princip inte skall vara tillåten i de obrutna fjällområ-
dena. Utskottet ansåg då att endast mycket starka samhällsintressen bör leda
till gruvdrift i dessa områden och att avvägningen i den praktiska hanteringen
måste bli beroende av den vikt man tillmäter ett aktuellt brytningsintresse.
Den utformning NRL har fått ansågs väl avvägd. Utskottet finner nu inte skäl
till annat ställningstagande. Minerallagens bestämmelser är nu föremål för
utredningsarbete. Utredningen skall bl.a. lämna förslag till hur negativa
konsekvenser för miljön och naturvården skall kunna minimeras vid såväl
undersökningsarbeten som vid bearbetningskoncessioner. Detta arbete bör,
enligt utskottets mening, avvaktas innan riksdagen tar ställning till frågan om
hur minerallagens regler bör se ut vad gäller de obrutna fjällområdena. Lik-
som regeringen anser utskottet att det inte nu finns skäl att ta ställning till
frågan om en översyn av NRL:s bestämmelser. Utskottet har uppmärksam-
mat Miljöbalksutredningens uppfattning att det framöver kan behövas ytter-
ligare överväganden bl.a. vad gäller bestämmelserna om hushållning och
riksintressen i 2 och 3 kap. NRL (se SOU 1996:103, del 1, s. 266 f.). Det
förtjänar också att erinras om att den nuvarande planprocessen utgör del av
ett dynamiskt system där underlaget om riksintressenas omfattning och in-
riktning successivt är föremål för reviderade bedömningar. Utskottet finner
på anförda skäl anledning att avstyrka mp-motionen.

Miljökonsekvensbeskrivningar

Turistdelegationen har som uppdrag bl.a. att förbättra samordningen av olika instanser som kan medverka till att stärka turistnäringens utveckling. Delegationens uppdrag angående handlingsprogram för turistnäringen innefattar även frågor om inriktningen av miljöanpassad turism. Regeringen avser att ändra instruktionen för Turistdelegationen så att myndighetens sektorsansvar för miljön framgår på ett tydligt sätt.

I motion 1995/96:Jo32 (mp) yrkande 15 föreslås införandet av ett krav på miljökonsekvensbeskrivningar angående olika turistprojekts miljö- och naturpåverkan. Kravet bör gälla i samband med planering av nya anläggningar och utbyggnad av nya.

Kravet på miljökonsekvensbeskrivningar i PBL gäller för detaljplanelagt område och torde träffa flertalet turistanläggningar. Krav på miljökonsekvensbeskrivning finns också i annan lagstiftning. Miljöbalksutredningen

8

föreslår i sitt betänkande Miljöbalken (SOU 1996:103) att kravet utsträcks så	1996/97:BoU4y
att det inte bara gäller åtgärder som leder till betydande miljöpåverkan. Detta
förslag är nu föremål för beredning i regeringskansliet. Resultatet av denna
beredning bör avvaktas. Mp-motionen avstyrks med hänvisning till det an-
förda.
Stockholm den 26 september 1996
På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten Andersson (m), Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd), Juan Fonseca (s) och Peter Weibull Bernström (m).

Avvikande meningar

1. Fjällområdenas planering

Per Lager (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken

Fjällområdenas planering börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”bli aktuell” bort ha följande lydelse.

Fjällområdena är en betydelsefull nationell resurs med betydande värden för nuvarande och kommande generationer. En utvecklad och samordnad fjällplanering bör därför slås fast i de kommunala översiktsplanerna. Utskottet anser således att man bör ta fasta på förslaget från Miljövårdsberedningen. Detta innebär också att länsstyrelserna bör få i uppdrag att ta fram underlag för de fjällkommuner som omfattas av 3 kap. NRL och att Boverket bör utforma vägledning för detta arbete. Den planering som är nödvändig bör påbörjas nu. Det finns enligt utskottets mening inte något hinder i den nuvarande naturresurslagstiftningens utformning som gör att man bör avvakta den nya miljöbalkens närmare avfattning. Riksdagen bör med anledning av motion 1995/96:Jo32 (mp) yrkande 1 ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört.

8

2. Den fysiska planeringen och reglerna för terrängkörning och	1996/97:BoU4y
skotertrafikleder

Rigmor Ahlstedt (c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Den fysiska planeringen och reglerna för terrängkörning och skotertrafikleder börjar med ”Utskottets ställningstagande” och slutar med ”kommunalt inflytande” bort ha följande lydelse.

Utskottets ställningstagande avser i främsta rummet frågan om PBL bör innehålla särskilda regler i fråga om regleringsområden och skotertrafikleder. Enligt utskottets mening är det av vikt att kommunerna ges ett stort inflytande över områdena och lederna. Regeringens samråd med kommunerna avser uppenbarligen att tillgodose önskemål om ett kommunalt inflytande. Också andra i propositionen nämnda åtgärder har ett sådant ändamål, bl.a. möjligheten för kommunerna att själva inrätta regleringsområden och att ett framtida statligt ekonomiskt bidrag till lederna i första hand kommer att ges för leder som har angetts i den kommunala planeringen. Enligt utskottets mening finns det inte tillräckliga skäl att i PBL införa särskilda regler varigenom kommunerna tilläggs inflytande i de frågor som nu behandlas eller på annat sätt knyter regleringsområdena eller lederna till denna lag. Det är emellertid viktigt att en närhetsprincip så långt möjligt får göra sig gällande. Utskottet anser att regeringen som utgångspunkt för sin handläggning av frågorna om regleringsområdena och skotertrafiklederna bör ha som en grundläggande princip att kommunernas åsikter skall beaktas i största möjliga utsträckning. I princip bör endast större nationella och regionala intressen medföra undantag från principen. Utskottet anser att riksdagen i anledning av motionerna från (s), (m) och (c) om ett ökat kommunalt inflytande bör ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört.

3.Den fysiska planeringen och reglerna för terrängkörning och skotertrafikleder

Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Den fysiska planeringen och reglerna för terrängkörning och skotertrafikleder börjar med ”För att” och slutar med ”v-motionen” bort ha följande lydelse.

De miljöskäl som ligger bakom regeringens proposition gör sig så starkt gällande att på sikt en grundregel bör införas som innebär ett generellt förbud mot terrrängkörning. Undantag från denna princip får sedan göras för vissa områden för bl.a. yrkesmässig eller näringsinriktad trafik. I syfte att uppnå målet om ett generellt förbud, och därmed uppnåendet av en liknande reglering i hela Norden, bör ytterligare regleringsområden tillskapas. Det finns inte någon anledning att avvakta med detta utan tillskapandet bör ske snarast. Utskottet anser att riksdagen med bifall till v-motionen skall ge regeringen till känna vad utskottet nu anfört.

8

4. Riksgränsstängsel

1996/97:BoU4y

Per Lager (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Riksgränsstängsel börjar med ”Enligt utskottet” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse.

Renskötseln sliter på markvegitationen. Det stora renantalet har medfört överbetning och utarmning av floran. Renstängslen bidrar till att betesmarkerna utnyttjas ojämnt. Stängslen förhindrar renarnas vandring upp i de norska högfjällen. Renbetesavtalen med Norge bör förhandlas om så att renarnas vandring i väst-östlig riktning kan återupptas. I anledning av 1972 års konvention mellan Sverige och Norge skall en kommission tillsättas vilken regeringen förutsätter noga uppmärksammar behovet av stängsel och att nödvändiga stängsel dras på ett sådant sätt att skador på miljön minimeras. Utskottet anser det vara viktigt att en ekologiskt anpassad stängseldragning kommer till stånd samt att kommissionen arbetar skyndsamt. Vad utskottet med anledning av mp-motionen anför om stängselfrågan och om kommissionens arbete bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5. Mineralutvinning

Per Lager (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Mineralutvinning börjar med ”Utskottet tog” och slutar med ”mp-motionen” bort ha följande lydelse.

De obrutna fjällområdena har ett stort värde som inte får äventyras till följd av mineralutvinning vilket medför stora och mycket bestående skador. Fjällområdena skyddas av bestämmelserna genom 3 kap. NRL. Bestämmelserna utgör dock inte hinder mot mineralbrytning, om det finns särskilda skäl. Påtagliga skador som en följd av brytningen accepteras under vissa förutsättningar. NRL:s gränser bör ses över och strängare regler införas för undersökningsarbete som syftar till utvinning i dessa områden. Enligt utskottets mening bör Boverket ges i uppdrag att ta fram förslag till hur skyddet av fjällområdena kan förbättras så att mineralutvinning inte kan komma till stånd i de obrutna fjällområdena. Riksdagen bör i anledning av mp-motionen ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Miljökonsekvensbeskrivningar

Erling Bager (fp), Owe Hellberg (v), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd)
anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Miljökonse-
kvensbeskrivningar börjar med ”Kravet på” och slutar med ”det anförda”
bort ha följande lydelse.
Turistnäringen är på flera sätt av stor betydelse för vårt land. Det gäller
människors rekreation och utkomstmöjligheter, det senare inte minst i gles-
bygdsområden. Tillgången till orörd natur är en särskilt viktig faktor. Tur-
ismen har dock även nackdelar. Naturen utsätts för slitage, avfall lämnas
kvar och risken för naturbrand ökar. Utvecklingen av turismen bör få ett stöd
i särskilda konsekvensbeskrivningar avseende olika turistprojekts miljö- och	8

naturpåverkan. Ett krav på beskrivning bör gälla både vid planering av nya	1996/97:BoU4y
anläggningar och vid utbyggnad av befintliga. Utskottet anser att riksdagen i
anledning av mp-motionen bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört
om miljökonsekvensbeskrivningar.

Särskilt yttrande

Reglerna för terrängkörning och skotertrafikleder

Ulf Björklund (kd) anför:

Det finns enligt min mening starka skäl som talar för att terrängkörningen i fjällområdet bör starkt begränsas. Det gäller både med avseende på den miljöbelastning som den redan i dag ger upphov till och den än större framtida belastning som annars kan befaras. Denna principiella uppfattning har också kommit till uttryck i den motion – 1995/96:Jo35 – som jag tillsammans med Rolf Åbjörnsson väckt med anledning av regeringens proposition om en hållbar utveckling i landets fjällområden. Utgångspunkten för förslaget i motionen är att en reglering bör ske i terrängkörningslagen. Motionen har av detta skäl inte kommit upp till behandling i bostadsutskottet, eftersom utskottet i första hand behandlar frågans koppling till den fysiska planeringen. Jag har därför valt att ansluta mig till de förslag på området som förs fram i den avvikande meningen nr 3. Det är dock min och Kristdemokraternas avsikt att fortsatt driva de förslag som återfinns i den ovan nämnda motionen.

Gotab, Stockholm 1996

8