Bidrag till studieförbunden m.m.
Yttrande 1989/90:KrU2y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Kulturutskottets yttrande
1989/90: KrU2y
Bidrag till studieförbunden m.m.
1989/90
KrU2y
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 6 februari 1990 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1989/90:100 bil. 10 punkt
C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. jämte motionerna
1989/90:Ub254 yrkande 5, 1989/90:Ub314 yrkande 2, 1989/90:Ub332
samt 1989/90:Ub336 yrkandena 7 och 8.
Utskottet
I propositionen beräknas till bidrag till kulturverksamhet inom studieförbunden
130 000 000 kr. för nästa budgetår. Förslaget innebär en
ökning med 5 milj.kr. Föredragande statsrådet redovisar att studieförbunden
under verksamhetsåret 1988/89 anordnade 102 869 kulturprogram
med 605 770 medverkande och ca 11,2 miljoner besökande.
Antalet kulturgrupper var 27 475 med 411 581 deltagare. Genom
länsbildningsförbunden anordnades 2 923 kulturprogram med
296 186 deltagare. I propositionen föreslås vidare att anslagsposten
Bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden skall
höjas med 141 000 kr. till 3 678 000 kr.
En höjning av bidraget till kulturverksamhet inom studieförbunden
yrkas i två motioner, nämligen Ub332 (vpk) och Ub336 (c). Motionärerna
erinrar om att den ursprungliga avsikten med bidraget till
kulturverksamhet inom studieförbunden var att täcka 75 % av kostnaderna,
medan kostnadstäckningen i dag är omkring 40 %.
I motion Ub332 anförs att urholkningen av bidraget kommer att
leda till att antalet kulturgrupper minskas och att allt större del av
kulturgruppernas verksamhet kommer att föras över till studiecirkelverksamhet.
Motionärerna hemställer att bidraget till kulturverksamhet
skall höjas med 22,5 milj. kr. utöver regeringens förslag, dvs. till
den nivå som kulturrådet föreslagit.
Enligt motion Ub336 är den av regeringen föreslagna ökningen med
5 milj. kr. nästa budgetår otillräcklig. Därför föreslår motionärerna att
bidraget skall höjas med ytterligare 5 milj. kr. till totalt 135 milj. kr.
(yrkandena 7 och 8).
1 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 2y
Utskottet erinrar om att bidraget till kulturverksamhet inom studieförbunden
förstärktes genom beslut vid föregående riksmöte. Bidraget
höjdes med närmare 17,5 milj. kr. Mot denna bakgrund kan utskottet i
år tillstyrka den begränsade höjning med 5 milj. kr. som föreslås i
propositionen. Utskottet föreslår därför att utbildningsutskottet med
avslag på motionsyrkandena skall tillstyrka regeringens förslag till
medelsberäkning.
Utbildningsutskottet bör vidare tillstyrka den föreslagna beräkningen
av bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden.
I två andra motioner, nämligen Ub254 (m) yrkande 5 och Ub314 (m)
yrkande 2, förordas en ny utformning av bidragen till studieförbundens
kulturverksamhet.
Det nu gällande systemet för fördelning av bidrag mellan studieförbunden
baseras på uppgifter från förbunden till kulturrådet om statsbidragsberättigade
kostnader. Förbundens utgifter för kulturverksamhet
i glesbygd samt för invandrare och handikappade får tas upp till
100 %, medan 75 % av övriga kostnader får tas upp. På grundval av de
sålunda framräknade utgifterna beräknar kulturrådet vilken andel av
det totala statliga bidraget som varje förbund är berättigat till. Vid
beräkningen tas hänsyn till vilka kostnader förbunden haft under de
tre senaste åren för att skapa en jämnare utveckling av bidraget vid
förändringar i verksamheten.
Motionärerna anser att det nuvarande systemet medför stora påfrestningar
på studieförbundens ekonomi. Bidragsgivningen bör därför
förändras så att studieförbunden får frihet att själva utforma verksamheten
och besluta om vilka verksamhetsområden man vill främja.
Enligt motionärernas uppfattning skulle studieförbunden få bättre
planeringsmöjligheter om varje förbund fick en egen kostnadsram.
Utskottet vill först erinra om att statsbidraget till kulturverksamheten
utvärderades i kulturrådets rapport (1986:6) Kultur i studieförbunden.
Enligt rapporten finns det klara indikationer på att ekonomin är
styrande när det gäller den pedagogiska uppläggningen av verksamheten
eftersom det är avsevärt bättre ur ekonomisk synvinkel att arrangera
en verksamhet som studiecirkel än som kulturgrupp. Kulturrådet
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1989/90 framfört att det är
olyckligt att man tvingas välja arbetsform inte efter gruppens behov
utan efter statsbidragsvillkor. År 1988 avgav skolöverstyrelsen ett förslag
(R 88:31) till nytt statsbidragssystem för studieförbundens cirkelverksamhet.
Detta förslag har ingående diskuterats inom Folkbildningsförbundet
och studieförbunden. I betänkandet (Ds 1989:36) Kultur
i hela landet har frågor om förstärkning av det lokala kulturlivet
behandlats, bl.a. omvandling av nuvarande stöd till studiecirklar i
estetiska ämnen och till kulturgrupper till ett aktivitetsstöd. Betänkandet
har remissbehandlats. Förslag från regeringen i här berörda frågor
har ännu inte förelagts riksdagen.
I årets budgetproposition anför utbildningsministern att formerna
för det statliga stödet till kulturverksamhet och estetiska cirklar i
studieförbunden bör bedömas i samband med den översyn som pågår
1989/90:KrU2y
2
av regelverket för studieförbundens verksamhet i dess helhet. Regeringen
avser att år 1991 förelägga riksdagen ett förslag till strategi för
vuxenutbildningen på kort och lång sikt i samband med att den första
treåriga budgeten för vuxenutbildningen läggs fram.
Utskottet kan konstatera att frågor som rör de statliga bidragen till
studieförbunden för närvarande övervägs inom regeringskansliet på
grundval av vad som redovisats i den utvärdering, det förslag och den
utredning som angetts i det föregående samt vid remissbehandling och
genom en omfattande debatt. Enligt utskottets mening bör riksdagen
inte föregripa övervägandena, eftersom riksdagen nästa år får tillfälle
att i ett sammanhang ta ställning till frågor om utformningen av det
framtida, statliga stödet till studieförbunden. Med hänvisning härtill
anser utskottet att utbildningsutskottet bör avstyrka bifall till motionerna
Ub254 yrkande 5 och Ub314 yrkande 2.
Stockholm den 20 februari 1990
På kulturutskottets vägnar
Ingrid. Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson
(s), Jan-Erik Wikström (fp), ian Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson
(s), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla
Berg (s) och Göran Åstrand (m).
Avvikande meningar
1. Jan Hyttring (c), Stina Gustafsson (c) och Kaj Nilsson (mp) anser att
den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet erinrar" och
slutar med "till medelsberäkning" bort ha följande lydelse:
Studieförbundens kulturverksamhet har stor betydelse för utvecklingen
av kulturlivet på regional och lokal nivå. Verksamheten bidrar
också till att förbättra möjligheterna för nya grupper att komma i
kontakt med olika kulturyttringar. Den ger också arbetstillfållen för
kulturarbetare i hela landet.
Utskottet anser därför, i likhet med vad som hemställs i motion
Ub336, att bidraget till kulturverksamhet skall utgå med 5 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit.
Utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att beräkna 135 milj.kr.
till Bidrag till kulturverksamhet.
2. Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "till medelsberäkning"
bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det statliga bidraget till amatörkulturen
inom bl.a. studieförbundens kulturverksamhet i regeringens förslag får
1989/90: KrU2y
3
stå tillbaka för bidrag till det institutionella kulturlivet. Vidare vill
utskottet peka på att bidraget till studieförbundens kulturverksamhet i
dag täcker endast omkring 40 % av kostnaderna, medan det från
början var tänkt att 75 % av kostnaderna skall täckas. Bidraget till
kulturverksamhet har således urholkats. Mot denna bakgrund anser
utskottet att bidraget nästa budgetår bör förstärkas med 27,5 milj. kr. i
enlighet med kulturrådets förslag, dvs. med 22,5 milj. kr. utöver
förslaget i propositionen. Utbildningsutskottet bör således föreslå riksdagen
att med bifall till motion Kr332 beräkna totalt 152,5 milj. kr. för
bidrag till kulturverksamhet.
3. Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m),
Margareta Fogelberg (fp) och Göran Åstrand (m) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med "Utskottet kan" och slutar med
"yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nuvarande bidragssystemet
i vad gäller studieförbundens kulturverksamhet är kostnadsdrivande
på ett olyckligt sätt. Det beror på att bidraget fördelas mellan
studieförbunden i relation till redovisade kostnader. Stödets utformning
bör därför förändras.
Om varje studieförbund i stället tilldelades en kostnadsram inom
vilken det självständigt fick utforma sin verksamhet och besluta om
vilka områden som borde främjas skulle friheten öka och den ekonomiska
pressen avta.
Med hänvisning härtill anser utskottet att utbildningsutskottet bör
tillstyrka bifall till motionerna Ub254 yrkande 5 och Ub314 yrkande
2.
1989/90: KrU2y
gotab 96138, Stockholm 1990
4
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.