beträffande tillämpningen av 10 kap. 5 § regeringsformen vid riksdagens behandling av i propositionen 1977/78:1 om ändring i patentlagen m. m. framlagda förslag såvitt avser godkännande av 1973 års europeiska patentkonvention

Yttrande 1977/78:KU1

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

KU 1977/78: ly

Konstitutionsutskottets yttrande

1977/78:1 y

beträffande tillämpningen av 10 kap. 5 § regeringsformen vid riks­dagens behandling av i propositionen 197'f/78:1 om ändring i pa­tentlagen m. m. framlagda förslag såvitt avser godkännande av 1973 års europeiska patentkonvention

Till lagutskottet

I propositionen  1977/78: 1  om  ändring  i patentlagen  (1967: 837), m. m. föreslår regeringen att riksdagen dels antar förslag till

1.    lag om ändring i patentlagen (1967: 837),

2.    lag om erkännande av vissa utländska avgöranden på patenträttens område m. m.,

3.    lag om ändring i lagen (1946: 816) om bevisupptagning åt utländsk domstol,

4.    lag om ändring i lagen (1971: 1078) om försvarsuppfinningar,

5.    lag om ändring i lagen (1976: 661) om immunitet och privilegier i vissa fall,

dels godkänner

1.    den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patentsamarbete med därtill hörande tillämpningsföreskrifter,

2.    den i Miinchen den 5 oktober 1973 avslutade konventionen om meddelande av europeiska patent (den europeiska patentkonventionen) med därtill hörande tillämpningsföreskrifter och protokoU,

dels förnyar sitt godkännande av den i Strasbourg den 27 november 1963 avslutade konventionen om förenhetligande av vissa delar av patenträtten.

Enligt den europeiska patentkonventionen skall ett europeiskt pa­tentverk upprättas. Detta skall ha sitt säte i Miinchen. Det europeiska patentverket skall handlägga och pröva ansökningar som görs enligt konventionen och meddela patent för en eller flera av de fördrags­slutande staterna.

Konventionen innehåller en fullständig reglering av förutsättningarna för att europeiskt patent skall kunna meddelas. Europeiskt patent skall i princip, i stat som patentet avser, ha samma rättsverkan som ett na­tionellt patent. Motsvarande gäller i fråga om rättsverkan av europeisk patentansökan. Konventionen inskränker inte de fördragsslutande sta­ternas rätt att ha egna patentverk som meddelar nationella patent för vederbörande stat.

Propositionen innehåller förslag till den lagstiftning som behövs för

1    Riksdagen 1977/78. 4 saml. Yttr. nr 1


 


KU 1977/78: ly                                                          2

att Sverige skall kunna tillträda konventionen om patentsamarbete och den europeiska patentkonventionen. I sistnämnda hänseende föreslås ett nytt kapitel — 11 kap. — i patentlagen med rubriken Europeiskt patent.

Lagutskottet har hemställt att konstitutionsiitskottet yttrar sig "be­träffande tillämpningen av 10 kap. 5 § regeringsformen vid riksdagens behandling av de i propositionen framlagda förslagen såvitt avser god­kännande av 1973 års europeiska patentkonvention".

Enligt 10 kap. 1 § regeringsformen (RF) ingås överenskommelse med annan stat av regeringen. Enligt 10 kap. 2 § första stycket RF får rege­ringen dock inte Ingå för Sverige bindande internationell överenskom­melse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphävs eller att ny lag stiftas. Sverige kan inte tillträda den europeiska patentkonventionen utan att ändringar genomförs i bl. a. patentlagen. Tillträde till konventionen kräver så­lunda riksdagens godkännande. Därvid uppkommer frågan huruvida ett svenskt tillträde till konventionen innebär sådan överlåtelse av svenska offentliga organs uppgifter till internationell organisation eller överstatlig myndighet att beslut härom enligt gällande grundlag måste fattas i särskild ordning. Bestämmelser om sådan överlåtelse finns i 10 kap. 5 § RF.

Enligt paragrafens första stycke kan beslutanderätt, som enligt RF tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ och inte avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. RF, i begränsad omfattning överlåtas till mellan-folklig organisation för fredligt samarbete, till vilken Sverige är eller skall bli anslutet, eller tiU mellanfolklig domstol. Den beslutanderätt som åsyftas är sådan beslutanderätt som i avsaknad av denna be­stämmelse inte skulle kunna fråntas de närrinda organen utan ändring av RF. I första hand är det de befogenheter som RF tillägger riksdagen och regeringen. Hit hör också den högsta domsmakten, dvs. de befo­genheter som tillkommer högsta domstolen och regeringsrätten. Riks­dagen beslutar om överlåtelse av sådan befogenhet i den ordning som är föreskriven för stiftande av grundlag eller, om beslut i sådan ordning inte kan avvaktas, genom ett beslut varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig.

I 10 kap. 5 § andrå stycket RF behandlas överförande av rättskip­nings- och förvaltningsuppgifter till icke svenska organ i annat fall än som avses i första stycket. Där föreskrivs att rättskipnings- eller för­valtningsuppgift, som ej enligt RF tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i RF angivet organ, kan' överlåtas till annan stat, till mellan­folklig organisation eller till utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet. Sådan överlåtelse förutsätter förordnande av riksdagen


 


KU 1977/78:1 y                                                         3

genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig, eller genom beslut i den ordning som gäller för stiftande av grund- ■ lag.

Det ankommer på riksdagen att avgöra enligt vilket lagriim i RF beslut skall fattas om tillträde till den europeiska patentkbnvéntionen. '

I propositionen behandlas denna fråga utförligt i ett särskilt avsnitt, 10.4., med rubriken Konstitutionella frågor (s. 148—152 i propositio­nen).

Föredragande statsråd finner för sin del att riksdagens beslut att godkänna den europeiska patentkonventionen bör fattas i den'ordning som är föreskriven i 10 kap. 5 § första stycket RF. I sitt resonemang i denna del finner föredraganden att ett svenskt tillträde till den ifråga­varande patentkonventionen inte innebär någon inskränkning i rege­ringens eller riksdagens befogenheter. Enligt föredraganden berörs inte heller högsta domstolens befogenheter av ett svenskt tillträde till kon­ventionen. Däremot anser föredraganden, med hänvisning till de i 11 kap. 11 § RF givna bestämmelserna om regeringsrättens befogenheter med avseende på resning och återställande av försutten tid, att ett så­dant tillträde fordrar beslut i den ordning som är, angiven i 10 kap. 5 § första stycket regeringsformen.

Föredraganden erinrar i denna del om grijndlagberedningens uttalan­de att ett överförande av tillämpningen av svensk lag till utländska eller internationella organ som är undandragna den kontroll som lig­ger i resningsinstitutet Innebär en begränsning av de högsta domstolar­nas grundlagsenliga uppgifter. Ett sådant överförande skulle därför enligt grundlagberednirigen kräva beslut enligt 10 kap. 5 § första. stycket RF (SOU 1972: 15 s. 185; jfr prop. 1973: 90 s. 363 och 364). Frågan blir då om ett tillträde till den europeiska patentkonventionen kan anses innebära att tillämpningen av svensk lag undandras den kon­troll som ligger i resningsinstitutet. När det gäller beslut enligt patent­lagen ankommer resningsbefogenheterna på regeringsrätten.

Föredraganden anser det visserligen klart att 10 kap. 5 § första stycket RF inte blir -tillämplig enbart därför att ett avgörande av ut­ländskt eller internationellt organ tillerkänns materiell rättsverkan här i landet. Så till vida godtar föredraganden grundlagberedningens åsikt att det måste vara fråga om' överförande av tillämpningen av svensk lag för att beslut enligt 10 kap. 5 § första stycket RF skall krävas. Frågan om tillämpningen av denna bestämmelse är däremot enligt före­draganden tveksam när det — såsom det här är fallet — gäller att ge materiell rättsverkan här i landet åt beslut som fattas av ett interna­tionellt organ på grundval av konventionsbestämmelser som är helt fristående från de fördragsslutande staternas nationella lagstiftning. I grundlagberedningens uttalande berörs inte denna fråga närmare. Den europeiska patentkonventionens bestämmelser om meddelande av euro-


 


KU 1977/78:1 y                                                         4

peiskt patent är — säger föredraganden — avsedda att komplettera eller träda i stället för de fördragsslutande staternas nationella patent­lagstiftning. Enligt föredragandens mening föreligger det därför goda skäl att i det hänseende som det nu är fråga om jämställa konventions-regleringen med svensk nationell lagstiftning.

Föredraganden konstaterar att RF:s bestämmelser om resning och återställande av försutten tid inte blir tillämpliga på beslut av det europeiska patentverket. Med hänsyn härtill och till vad han tidigare anfört i frågan finner föredraganden att riksdagens beslut att godkänna den europeiska patentkonventionen bör fattas i den ordning som före­skrivs i 10 kap. 5 § första stycket RF.

I sitt yttrande ansluter sig lagrådet på de av föredraganden anförda skälen till uppfattningen att regeringsformens bestämmelser om res­ning och återställande av försutten tid bör föranleda ätt riksdagens beslut om godkännande av svenskt tillträde till den europeiska patent­konventionen fattas enligt den ordning som anges i 10 kap. 5 § första stycket RF.

Utskottet har vid sin prövning av den nu aktuella frågan funnit sig böra dela den av föredragande statsrådet och lagrådet hävdade uppfatt­ningen att riksdagens beslut i frågan om ett svenskt tillträde till den europeiska patentkonventionen bör fattas med tillämpning av dén ord­ning som anges i 10 kap. 5 § första stycket RF. Utskottet kan ansluta sig till de överväganden av föredraganden i denna del som återgetts i det föregående. Därutöver vill utskottet tillägga följande.

Beslutanderätt, som enligt RF tillkommer i RF angivet organ, får överföras till mellanfolklig organisation eller domstol endast i begrän­sad omfattning. Enligt utskottets mening är detta villkor för tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket RF klart uppfyllt i förevarande fall. Frågan om ett svenskt tillträde till en konvention av sådan innebörd som den europeiska patentkonventionen är att anse som ett exempel på sådana fall som i första hand avsetts med bestämmelserna i 10 kap. 5 § första stycket RF. Detta lagrum motiverades i första hand med vårt delta­gande i det allt närmare internationella samarbetet och det därav föl­jande behovet av en möjlighet att överlåta viss beslutanderätt till inter­nationella organ.

Enligt 10 kap. 5 § första stycket RF skall beslut om sådan över­låtelse av beslutanderätt som avses med stadgandet i första hand fattas i den ordning som är föreskriven för stiftande av grundlag. Om beslut i sådan ordning ej kan avvaktas, får dock sådan överlåtelse beslutas genom ett beslut varom minst fem.sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig.

Prövningen av frågan, om beslut r deii ordning som är föreskriven. för stiftande av grundlag ej kan avvaktas, bör enligt utskottets mening bli beroende av en bedömning av tyngden av de skäl som talar för ett


 


KU 1977/78:1 y                                                         5

snabbt beslut i frågan. Om den tidsutdräkt som följer med ett avgö­rande i grundlagsstiftningsordning t. ex. leder till väsentlig nackdel för landet, bör frågan enligt utskottets mening i första hand avgöras ge­nom ett beslut med föreskriven majoritet. Om sådana eller liknande skäl föreligger i nu förevarande fall får i första hand prövas av det utskott som har att sakbehandla propositionen, dvs. lagutskottet. Kon­stitutionsutskottet avstår för sin del från att göra någon bedömning i denna del.

10 kap. 2 § första stycket RF uppställer, som angetts i det före­gående, krav på riksdagens godkännande av intenationell överenskom­melse i vissa angivna fall. I andra stycket i samma paragraf stadgas att, om i fall som avses i första stycket särskild ordning är föreskriven för det riksdagsbeslut som förutsätts, samma ordning skall iakttas vid god­kännande av överenskommelsen. Med hänsyn till angivna bestämmelser och vad som stadgas i 10 kap. 5 § första stycket RF bör enligt ut­skottets mening den i sistnämnda lagrum angivna beslutsordningen tillämpas på riksdagens beslut såväl att godkänna den europeiska patentkonventionen som att anta den lagstiftning som har direkt sam­band därmed, dvs. det föreslagna nya 11 kap. i patentlagen.

Stockholm den 31 januari 1978

På konstitutionsutskottets vägnar KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Holger Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karlsson (s), Lars Schött (m), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c), Kerstin Nilsson (s), Per Unckel (m), Gusti Gustavsson (s). Stig Josef son (c) och Ake Wictorsson (s).

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1978


 


 


 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.