Ätgärder för att stabilisera den svenska ekonomin

Yttrande 1992/93:UU4

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utrikesutskottets yttrande

1992/93:UU4y

Åtgärder för att stabilisera den svenska

ekonomin


1992/93

UU4y


Till finansutskottet

Finansutskottet har berett utrikesutskottet tillfålle all yttra sig över proposition 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin jämte motioner i vad avser utrikesutskottets beredningsom­råde.

1. Propositionen

Propositionen avser ett antal ekonomisk-politiska åtgärder syftande till all stabilisera den svenska ekonomin. I propositionen yrkas, i den del som avser utrikesutskottels beredningsområde, att riksdagen godkänner vad föredragande statsråd förordat om besparingar inom Utrikesdepar­tementets område på 1 500 miljoner kronor per år avseende Sveriges bistånd.

Som underlag till yrkandet anförs följande:

Sverige har under ett antal år avsatt 1 % av bruttonationalinkoms­ten (BNI) till internationellt utvecklingssamarbete. Regeringen kom­mer även fortsällningsvis att använda sig av nuvarande beräkningsme­tod. Målet är att så snart Sveriges ekonomi så tillåter åter uppnå ett u-landsbistånd som motsvarar 1 % av BNI. Sammantaget skall bi­ståndsramen minskas med 1,5 miljarder kronor jämfört med inneva­rande budgetårs biståndsram. Nedskärningen kommer ej att beröra katastrofbiståndet eller bidragen till enskilda organisationer.

2. Motionerna

Yrkanden i anledning av proposition 1992/93:50 har, i de delar av propositionen som hänför sig lill utrikesutskottets beredningsområde, framförts i motionerna 1992/93:Fil6 av Sten Söderberg (-), 1992/93:Fi24 av Hans Göran Franck (s), 1992/93:Fi36 av lan Wachtme­ister (nyd), 1992/93:Fi37 (v), 1992/93:Fi42 av Annika Ähnberg (-) och 1992/93:Fi73 av Lena Klevenås m.fl. (s).

I motion Fil6 av Sten Söderberg (-) konstateras att "nedskärningar­na är ett svek mot tredje världen". Motionären motsätter sig regering­ens förslag.

I motion Fi24 av Hans Göran Franck (s) yrkas

1  Riksdagen 1992/93. 9 saml. Nr4y


-alt u-landsbiståndet utökas väsentligt i förhållande lill vad som anges         1992/93:UU4y

i propositionen (yrkande I), -att alla besparingsmöjligheter främst inom försvaret tillvaratas i syfte

att utöka u-hjälpen (yrkande 2), -all en minskning av u-hjälpen endast görs tillfållig, dvs. begränsas till

ett budgetår (yrkande 3).

I motionen sägs att del vore av stort värde, inte minst symboliskt, om u-hjälpen kunde ligga på oförändrad nivå. I vart fall bör, enligt motionären, en besparing på u-hjälpen göras väsentligt mindre än vad som föreslås i propositionen och endast tillfållig, dvs. begränsas (ill kommande budgetår.

ViiUire sägs det i motionen bl.a. alt den nuvarande utvecklingen innebär att praktiskt taget alla länder i Europa minskar sina försvars­kostnader. Del finns enligt motionärens uppfattning möjligheter till ytterligare begränsningar av försvarskostnaderna. Även andra möjlighe­ter till utökning av biståndet än via minskning av försvarsanslaget bör prövas.

I motion Fi36 (nyd) yrkas alt nivån för biståndet sänks till 0,7 % av BNI, vilket motsvarar besparingar på ca 4 200 miljoner kronor per år (yrkande 2).

Motionären framhåller att detta motsvarar det mål som fastlagts av

FN.

1 motion Fi42 av Annika Ahnberg (-) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om besparing inom Utrikesdepartementels område på 1 500 miljoner kronor per år avseende Sveriges bistånd.

1 motion Fi73 av Lena Klevenås m.fl. (s) yrkas

-att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om behovet av all öka opinionsbildningen för biståndets betydelse (yrkande 1), -att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna all nedskär­ningarna ej bör drabba miljöbiståndel (yrkande 2), -att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna all det bör prövas att återställa biståndet till 1 % av BNI redan budgetåret 1994/95 (yrkande 3).

Motionärerna framhåller bl.a. att allmänhetens kunskaper om bi­ståndets positiva effekter är bristfålliga. Därför behövs ytterligare sats­ningar på positiv information för att skapa en kraftfull opinion lill försvar för tankarna om en rättvisare fördelning av jordens resurser och för ett generöst svenskt bistånd.

I motion Fi37 (v) yrkande 32 yrkas avslag på propositionens förslag om besparingar inom Utrikesdepartementets område på 1 500 miljo­ner kronor.

I motionen anges all nedskärningen av u-landsbiståndet har ett starkt symbolvärde. När inte föregångslandet Sverige har råd med solidariteten &r finansministrar i andra i länder i kris lättare att driva igenom liknande nedskärningar. Del har väckt stor oro i u-länderna och i FN-organ och är ett grovt svek mot de fattiga. U-landsbiståndel


 


bör  inte  heller  naggas  i  kanten  genom all  användas för att  täcka        1992/93:UU4y asyl kostnader,  miljöbistånd  lill  Östeuropa eller  fredsbevarande  FN-insatser.

3. Utskottet

Ulskollet konstaterar att hänsyn till det uppkomna lägel i den svenska ekonomin, och inte minst då del statsfinansiella läget, nödvändiggör kraftfulla besparingsåtgärder på en rad områden. De av regeringen föreslagna åtgärderna är av olika karaktär och måste betraktas var för sig. Den föreslagna minskningen av biståndsramen kan inte direkt kopplas till den svenska ekonomins strukturproblem, ej heller till andra sektorer av den svenska ekonomin, utan får snarare ses i perspektivet av det allmänt försämrade statsfinansiella lägel.

Utskottet är av uppfattningen all ytterligare nedskärningar av bistån-del, utöver de regeringen föreslagit, ej bör ifrågakomma. Regeringens mål är i stället att, så snart Sveriges ekonomi så tillåter, återgå till ett u-landsbistånd som motsvarar 1 % av BNI. Del inte är möjligt att på förhand säga när detta låter sig göra. En återgång till 1-procentsnivån bör ske så snart det akuta slatsfinansiella läget tillåter. Däremot finns del ej anledning att direkt koppla frågan om biståndet till en lösning av den svensica ekonomins strukturproblem.

Utskottet menar att kunskapen om och slödel för 1-procentsmålet är väl befåsl i riksdagen och den allmänna opinionen. Samtidigt är en återgång till 1-procentsnivån också en internationellt betydelsefull sym­bolfråga, varför den även av del skälet bör prioriteras.

I propositionen framhålls all nedskärningen ej kommer alt beröra katastrofbiståndet eller bidragen till enskilda organisationer. Utskottet anser all detta är ett lämpligt förfarande.

Mot bakgrund av det sagda tillstyrker utskottet propositionens för­slag avseende biståndets storlek och inriktning. Samtidigt avstyrks de delar som avser u-landsbiståndet i motionerna Fil6 (-), Fi24 (s) yrkan­dena 1 — 3, Fi36 (nyd) yrkande 2, Fi37 yrkande 32, Fi42 (-) och Fi73 (s) yrkandena 1—3.

Stockholm den 24 november 1992 På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschvs

l beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m), Mats Hellström (s). Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Karl-Göran Biörsmark (fp). Krislina Svensson (s), Göran Lenn­marker (m), Lena Boström (s), Richard Ulfvengren (nyd) och Alf Eriksson (s).


 


Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i            1992/93:UU4y

utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

gotab   42428, Stockholm 1992


 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.