Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin

Yttrande 1992/93:FöU4

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets yttrande 1992/93:FöU4y

o

Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin


1992/93 FöU4y


Till finansutskottet

Finansutskottet har den 3 november beslutat bereda bl.a. försvarsut­skottet tillfålle atl avge yttrande över proposition 1992/93:50 om åtgär­der för all stabilisera den svenska ekonomin jämte motioner.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen bl.a. att utgiftsnivån inom försvaret skall sänkas. I uppgörelsen mellan regeringspartierna och Socialdemo­kraterna anges besparingarna inom försvarsseklorn lill 1,2 miljarder kronor per år vid fullt genomslag. Det kan emellertid ifrågasättas om de föreslagna åtgärderna uppnår del angivna besparingsbeloppet. Che­fen för Försvarsdepartementet kommer därför att inventera möjliga ytterligare åtgärder som kan vidtas för att uppnå besparingsmålet inom den period som försvarsbeslutet omfattar. Förslag om sådana åtgärder kommer att redovisas i budgetpropositionen 1993 för beslut under vårriksdagen.

Inom försvarsutskottets beredningsområde föreslår regeringen (prop. 1992/93:50, bil. 2) att besparingar skall ske bl.a. genom ändrad organi­sation för flygvapnet, förändrade värnpliklsförmåner saml neddrag­ningar inom den civila delen av totalförsvaret. Regeringen föreslår sålunda riksdagen att

1.   godkänna förslaget all lägga ned Västgöta flygflottilj (F 6),

2.   godkänna den föreslagna ändrade inriktningen av systemet för de värnpliktigas förmåner,

3.   godkänna den föreslagna inriktningen av besparingar inom den civila deleri av totalförsvaret.

Motioner

Med anledning av propositionen har avgivits sju motioner med yrkan­den som kan hänföras till försvarsutskottets beredningsområde, nämli­gen Fil6 (-), Fi24 (s) yrkande 2, Fi26 (c), Fi35 (s) yrkande 3, Fi36 (nyd) yrkande 5, Fi37 (v) yrkandena 33 och 34 saml Fi45 (s).

1 Riksdagen 1992/93. 10 saml. Nr4y


 


Försvarsutskottet                                                                             1992/93:FöU4y

Allmänna synpunkter

Utskottet vill erinra om att riksdagen så nyligen som i juni 1992 beslutade om en flerårig inriktning för totalförsvarets olika delar och tillhörande ekonomiska förutsättningar. Regeringspartierna och Social­demokraterna har i rådande slatsfinansiella läge kommit överens om att även försvarssektorn skall utsättas för besparingar. Motion Fil6 (-), som avvisar besparingar inom försvarssektorn, bör därför avslås.

Det nu aktuella sparmålet inverkar på planeringsramen för det militära försvaret och den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del. 1992 års försvarsbeslut behöver således ändras när det gäller de ekonomiska ramarna. Verksamhet och ekonomisk resurstilldelning hör ihop. Eftersom ännu underlaget är ofullständigt beträffande vilka åtgärder som bör vidtas för atl innehålla besparingarna som helhet, anser utskottet att beslut om att förändra de ekonomiska planeringsra­marna bör fattas först sedan regeringen i budgetpropositionen åter­kommit till riksdagen med förslag. Ekonomi- och verksamhetsföränd­ringar kan då prövas samlat, dels för budgetåret 1993/94, dels för hela den återstående försvarsbeslutsperioden.

Det sagda innebär att utskottet inte kan ansluta sig till de i motion Fi37 (v) föreslagna verksamhetsbegränsningarna inom det militära försvaret, vilka enligt motionärernas beräkning motsvarar en ytterliga­re årlig ramreduktion på 2,6 miljarder kronor. Yrkande 33 i denna motion bör därför avslås.

Även motion Fi24 (s) föreslår ytterligare begränsningar av försvarets kostnader. Med stöd av nyss nämnda skäl bör inte heller denna motion bifallas.

Motion Fi36 (nyd) förordar effektiviseringar. Ulskollet delar motio­närernas uppfattning atl försvarsverksamheten skall vara kostnadseffek­tiv och rationell. Åtgärder för att uppnå förbättringar i dessa avseenden bör dock likaledes bedömas i sitt sammanhang och därför inte nu tas upp till bedömning.

Motionärerna i motion Fi35 (s) gör samma bedömning som rege­ringen atl de i propositionen föreslagna åtgärderna inte är tillräckliga för all uppnå del angivna sparmålet. De anser att det är nödvändigt att 1993 års budgetproposition innehåller ett trovärdigt besparingspro­gram, berörande såväl krigs- som fredsorganisationen, för atl sparmålet skall kunna uppnås inom den i propositionen angivna tidsramen.

Utskottet utgår från all den redovisning av åtgärder för att nå bespar­ingsmålet som regeringen nu har aviserat för budgetpropositionen 1993 kommer att innehålla förslag som med hänsyn lill en balanserad krigs- och fredsorganisaiionsuiveckling är möjliga att genomföra under innevarande försvarsbeslutsperiod. Med denna förutsättning får yrkan­de 3 i motion Fi35 (s) anses bli tillgodosett.


 


Nedläggning av Västgöta flygflottilj (F 6)                              1992/93:FöU4y

Regeringen hänvisar till den i 1992 års försvarsbeslut bestämda långsik­liga inriktningen av flygstridskrafterna med 16 divisioner i krigsorgani­sationen. Denna inriktning anses viktig alt behålla för att Sverige även i framliden skall kunna ha effektiva flygslridskrafter, särskilt för luft­försvar.

Regeringen hänvisar vidare lill inriktningen av flygvapnets grundor­ganisation som bör omfatta fårre men samtidigt större flottiljer än i dag. Överbefålhavaren har sålunda i uppdrag att till år 1995 föreslå en sådan förändrad grundorganisation.

För atl möjliggöra besparingar bör enligt regeringen en minskning av antalet flottiljer göras redan nu. Härvid föreslås alt Västgöta flygflot­tilj (F 6) i Karlsborg avvecklas med början den 1 juli 1993. Nedlägg­ningen bör vara genomförd senast den 30 juni 1995. Flygverksamheten bör minska successivt och upphöra senast den 30 juni 1994. Efter det att Överbefålhavaren år 1995 har redovisat sitt uppdrag bör, enligt regeringen, en ytterligare minskning av antalet flottiljer kunna beslu­tas.

I motion Fi26 (c) noterar motionärerna att det i proposition 1992/93:50 saknas uttalanden om den regionalpoliliska situationen i Karlsborg. Enligt motionärerna borde regeringen nu gjort ett motsva­rande uttalande i denna fråga i likhet med vad som skedde i proposi­tion 1991/92:102 inför det senaste försvarsbeslutet. Vidare anser motio­närerna att regeringen särskilt bör följa avvecklingen av F 6 och vidta åtgärder till stöd för en positiv utveckling i kommunen.

Även motion Fi45 (s) lar upp de arbetsmarknadsmässiga konsekven­serna om F 6 läggs ned. Statens ansvar betonas, dels för att förbands-produktionen vid flygflottiljen inte avvecklas snabbare än att ny verk­samhet hinner tillföras Karlsborg, dels for alt konsekvenserna utreds för de industrier som svarar för motor- och apparatunderhållet på Viggenflygplan.

Förslaget om nedläggning av F 6 ingår, som framgått, i uppgörelsen mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna. Syftet med åtgär­den är att spara pengar. Utskottet har erfarit alt avvecklingen avser en av F 6 två krigsdivisioner samt Qottiljadministrationen. Detta innebär att den långsiktiga inriktningen för flygvapnets krigsorganisation, se­nast bestämd i 1992 års försvarsbeslut, inte ändras. Utskottet förordar således bifall till regeringens framställning i denna del.

Utskottet är medvetet om den besvärliga arbetsmarknadssituationen i Karlsborg och konsekvenserna av en nedläggning av F 6. Utskoitet anser, liksom vid tidigare strukturförändringar, att det är synnerligen angeläget att insatser görs för den personal som berörs. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen i Karlsborgs kommun och tillsammans med berörda myndigheter vidtar de arbelsmarknadspolitis­ka åtgärder m.m. som i detta sammanhang behövs i samband med nedläggningen. Med ett riksdagens uttalande av denna innebörd synes syftet med motionerna Fi26 (c) och Fi45 (s) i huvudsak kunna bli tillgodosett.


 


Förändrade värnpliktsförmåner                                            1992/93:FöU4y

Regeringen anser, i besparingssyfte, att den årliga uppräkningen av kontantförmånerna till de värnpliktiga inte bör ske under år 1993. Utöver denna åtgärd anser regeringen att de värnpliktigas reseförmåner bör ändras. Sålunda föreslås all kostnaderna för de fria hemresorna reduceras och att de värnpliktiga i princip skall ha rätt till en resa var Qortonde dag i stället för som nu varje vecka. Denna åtgärd bör enligt regeringens uppfattning träda i kraft redan den 1 januari 1993.

I motion Fi37 (v) yrkande 34 avvisas förslaget om ändrad inriktning av systemet för de värnpliktigas förmåner.

Det centrala värnpliklsrådet har vid en uppvaktning inför utskoitet framfört argument mot atl försämra värnpliktsförmånerna.

Utskottet noterar atl Riksdagens revisorer i sitt förslag (förs. 1991/92:22) till riksdagen angående det militära försvarels resor gör bedömningen att betydande besparingar kan åstadkommas genom om­prövning av de förmåner som utgår vid värnpliklsresor. Ulskollet gör ingen annan bedömning och delar regeringens uppfattning att bespar­ingsåtgärder i rådande läge måste kunna komma i fråga när det gäller värnpliklsförmåner. Den närmare utformningen av de förändrade rese­förmånerna bör dock kunna anpassas till lokala förutsättningar, bl.a. beträffande olika förbands utbildningsrytm och geografiska belägenhet. Regeringens hemställan i denna del bör således godkännas av riksda­gen och motion Fi37 (v) yrkande 34 avslås.

Neddragningar inom den civila delen av totalförsvaret

Inom den civila delen av totalförsvaret beräknar regeringen ell årligt sparbelopp på 100 miljoner kronor. Detta innebär att den i 1992 års försvarsbeslut fastställda ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del minskas från 2 079,8 miljoner kronor lill 1 979,8 miljoner kro­nor. Besparingarna bedöms för närvarande bl.a. kunna göras inom funktionerna Ledning och samordning samt Befolkningsskydd och räddningstjänst.

Utskottet utgår från alt regeringen i 1993 års budgetproposition återkommer med närmare förslag om verksamhetsmässiga och ekono­miska förändringar inom den civila delen av totalförsvaret i förhållan­de lill 1992 års försvarsbeslut, dels för budgetåret 1992/93, dels gällan­de inriktningen för resten av försvarsbeslutsperioden. Med detta kon­staterande anser utskottet att regeringens hemställan om besparingar bör godkännas av riksdagen.

Sammanfattning

Av det anförda framgår att utskottet ansluter sig till de av regeringen föreslagna riktlinjerna gällande försvarssektorn som ett led i ansträng­ningarna att stabilisera den svenska ekonomin.

Stockholm den 24 november 1992


 


På försvarsulskollels vägnar                                                1992/93:FöU4y

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp), Ingvar Björk (s), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s). Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik Landerholm (m), Owe Andréasson (s) och Åke Carnerö (kds).


 


 


 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.