Arkiv m.m.
Yttrande 1989/90:SoU5y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Socialutskottets yttrande
1989/90:SoU5y
1989/90
SoU5y
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1989/90:72 om arkiv m.m. jämte eventuella motioner.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor i propositionen
som direkt berör utskottets ansvarsområde och till motion
1989/90:Krl7 av Birgit Friggebo och Jan-Erik Wikström (båda fp)
(yrkande 2).
Utskottet
Propositionen
Propositionen innehåller i bilaga 1 bl.a. förslag till en arkivlag som ger
grundläggande regler om arkiv hos såväl statliga som kommunala
myndigheter. I den föreslagna arkivlagen regleras bl.a. vad som ingår i
en myndighets arkiv, vården av arkiv och gallring av arkiv. Frågor om
gallring behandlas ingående, eftersom effektiv gallring har stor betydelse
för arkivens tillgänglighet och värde, sägs det.
Även med den nya arkivlagen skall speciella gallringsregler kunna
ges i särskilda lagar, främst de som reglerar integritetskänsliga register.
Vissa förenhetliganden föreslås i gallringsbestämmelserna i de lagar
som innehåller särregler på det området. Dessa förslag syftar bl.a. till
att göra det möjligt att bevara vissa urval av arkivmaterial.
I bilaga 2 i propositionen läggs fram förslag till ändringar i socialtjänstlagen.
I propositionen behandlas sålunda vissa mindre justeringar
i gallringsplikten för socialnämnderna samt de undantag som bör göras
i gallringsplikten.
Den föreslagna arkivlagen och de andra lagändringarna föreslås
träda i kraft den 1 juli 1991.
1 Riksdagen 1989/90. 12 sami Nr 5y
Motionen
1989/90: SoU5y
I motion Kr 17 yrkas att riksdagen beslutar i enlighet med vad som
anförts i motionen om gallring av statistikregister inom socialsektorn
(yrkande 2). Motionärerna hänvisar till 63 § socialtjänstlagen, vari
stadgas att socialnämnden skall lämna uppgifter ur sina personregister
till statistiska centralbyrån. Registren skall sedan, enligt propositionens
förslag, bevaras hos riksarkivet, sägs det. Propositionens konstaterande
att fördelar från integritetssynpunkt kan vinnas, eftersom en avsevärd
del av forskningens databehov kan tillgodoses av dessa register utan att
man behöver gå in i de mer känsliga personakterna, är korrekt endast
under förutsättning att personakterna finns bevarade hos socialnämnderna.
Så blir inte fallet — påpekar motionärerna — utan akterna
gallras i princip efter fem år. Således bör enligt motionärerna också
statistikregistren gallras efter fem år på samma sätt som gäller för
socialnämndernas personregister.
Gällande bestämmelser m.m.
Enligt 63 § socialtjänstlagen (1980:620) skall socialnämnderna, enligt
vad regeringen närmare föreskriver, ur sina personregister lämna uppgifter
till statistiska centralbyrån (SCB) för angelägna statistiska ändamål.
Närmare föreskrifter finns i förordningen (1981:1370) om skyldighet
för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter.
De individrelaterade uppgifter som årligen skall lämnas avser följande:
-ekonomiskt
bistånd som lämnats enligt 6 § socialtjänstlagen och
ekonomisk hjälp i annat foll,
-förordnande av kontaktperson enligt 10 § tredje stycket socialtjänstlagen,
-vistelse i familjehem och i hem för vård eller boende samt den
ersättning som utgetts av kommunen för vård och fostran av barn i
familjehem,
-åtgärder enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga,
-åtgärder enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall.
Utöver dessa uppgifter skall socialnämnderna enligt 3 § lämna även
andra uppgifter till SCB när uppgifter begärs för en särskild statistisk
undersökning som syftar till att tillgodose angelägna samhällsbehov.
I propositionen (s. 103 f.) anges att en del uppgifter lämnas till SCB på
ADB-medium och en del på blanketter. Uppgifterna sammanställs där
årligen i individrelaterad form i ADB-registret "Socialtjänstens individinriktade
insatser". Registret förs med tillstånd av datainspektionen
(DI:s beslut den 16 januari 1985, dnr 2760-84). Enligt beslut av
datainspektionen den 10 januari 1990 (dnr 3822-89) skall SCB senast
den 31 december 1990 till inspektionen ge in redogörelse för hur
eventuell gallring skall ske i registret. För närvarande finns det inte
några föreskrifter från inspektionen eller i författning om gallring eller
bevarande av detta register eller av de handlingar eller ADB-media,
som lämnats till SCB av socialnämnderna. Bestämmelser om gall
-
ringsplikt och om undantag från gallringsplikten (bl.a. för forskningens
behov) i socialtjänstlagen avser endast socialnämndernas handlingar
och register. Enligt 12 § datalagen (1973:289) skall individrelaterade
uppgifter utgå ur ett personregister, när uppgiften inte längre behövs
med hänsyn till ändamålet med registret, om inte uppgiften även
därefter skall bevaras på grund av bestämmelse i lag eller annan
författning eller enligt myndighets beslut som meddelats med stöd av
författning.
Enligt propositionen har socialdatautredningen (Ds S 1986:5 Gallra
och bevara — socialtjänstens personregister) konstaterat att det från
forskningens sida finns ett stort intresse av att bevara de i detta
sammanhang upprättade ADB-registren inkl. kvarvarande register som
avser den äldre socialvårdsstatistiken. Utredningen föreslår att registren
bevaras hos riksarkivet för forskningsändamål. Utredningen åberopar
forskningsekonomiska och administrativa fördelar vid ett bevarande
men framhåller också fördelar från integritetssynpunkt genom att en
avsevärd del av forskningens databehov kan tillgodoses av registren
utan att man, som annars, behöver gå in i de mer känsliga personakterna
hos socialnämnderna.
Remissinstanserna har, sägs det i propositionen, anslutit sig till
utredningens förslag. Datainspektionen har dock förordat en lagreglering
av registerverksamheten. Enligt föredragandens mening bör ett
bevarande hos riksarkivet kunna innebära sådana fördelar som åberopats
och minska forskningens behov av uppgifter från kommunerna.
Avsikten är att föredraganden senare skall återkomma till regeringen
med de förslag till författningsåtgärder som kan bli aktuella, heter det
vidare.
Socialutskottet gör följande bedömning.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen,
nämligen att ett bevarande av förevarande register hos riksarkivet
för forskningsändamål kan innebära fördelar.
Utskottet har inte heller någon erinran mot de i propositionen
föreslagna lagändringarna. Utskottet förordar således att propositionen,
såvitt nu är i fråga, tillstyrks samt att motionsyrkandet avstyrks.
Stockholm den 5 april 1990
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s),
Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per
Stenmarck (m), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m),
Rosa Östh (c). Gudrun Schyman (vpk), Anita Stenberg (mp), Jan
Andersson (s), Sinikka Bohlin (s), Maj-Inger Klingvall (s), Barbro
Westerholm (fp) och Alf Egnerfors (s).
1989/90:SoU5y
3
gotab 96456, Stockholm 1990
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.