angående Sverige och den västeuropeiska integrationen (prop. 1987/88:66 jämte motioner)
Yttrande 1987/88:KU4y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Konstitutionsutskottets yttrande
1987/88:4 y
angående Sverige och den västeuropeiska KU
integrationen (prop. 1987/88:66 jämte motioner) 1987/88:4y
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande
över proposition 1987/88:66 angående Sverige och den västeuropeiska
integrationen jämte motioner.
Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till att gälla dels frågan om
integration på massmedieområdet, dels en i motion 1987/88:U7 av Carl Bildt
m.fl. (m) väckt fråga om redovisning av lagförslags överensstämmelse med
lagar och regler inom EG.
Propositionen
I avsnittet 9.3 Massmedier i propositionen behandlas det behov av europeisk
reglering som tar sikte på TV-sändningars innehåll som uppstått till följd av
att gränsöverskridande sändningar blivit vanligare.
Det påpekas i propositionen att de regler som gäller för televisionen i olika
länder har utformats utifrån nationella överväganden. Genom satellittekniken
har det blivit möjligt för programföretag att nå publik i andra länder än
de egna. I en inte alltför avlägsen framtid kommer det att bli möjligt för
enskilda att med hjälp av förhållandevis enkel och billig utrustning ta emot
satellitsändningar. Tillgången till kabelnät blir därmed inte av så avgörande
betydelse för möjligheten att se satellitdistribuerade program. Det finns
därför enligt propositionen ett större behov i dag än tidigare av att reglera
programinnehållet redan i samband med den ursprungliga sändningen.
Det erinras i propositionen om att det inom Europarådet har tagits fram
rekommendationer som gäller TV-området. Dessa behandlar bl.a. användningen
av satellitkapaciteten, reklamfrågor, upphovsrättsliga frågor och
audiovisuell produktion. År 1986 beslöt man att inom Europarådets ram
utarbeta ett bindande instrument, en konvention, rörande gränsöverskridande
sändningar.
Även inom EG har olika frågor om enhetlig reglering för TV-spridning i
Europa tagits upp. De förslag som lagts fram av EG-kommissionen syftar
enligt propositionen till att få till stånd en översiktlig reglering som
undanröjer de hinder för distribution av TV-program över gränserna som de
olika ländernas regler anses utgöra.
I propositionen sägs att Sverige valt en mycket öppen linje i fråga om
vidaresändning av satellitsändningar i kabelnät. Denna öppenhet har dock ]
1 Riksdagen 1987188. 4 sami. Nr 4 y
inte inneburit att Sverige valt att acceptera allt som sänds. Den svenska
kabellagstiftningen innebär därför att vidaresändning kan förbjudas om en
programkanal har innehållit våldsskildringar, pornografi eller hets mot
folkgrupp.
Enligt propositionen medför öppenheten för utländska sändningar inte att
behovet av svensk television minskar eller att dess uppgifter blivit mindre
omfattande, snarare tvärtom. Det är angeläget att Sveriges Radio arbetar
effektivt och med goda ekonomiska förutsättningar för att åstadkomma ett
mångsidigt programutbud, som har det svenska samhället och den svenska
kulturen för ögonen.
För att man inte genom satellitsändningar skall kunna kringgå de svenska
reglerna om reklam i televisionen finns det möjlighet att ingripa mot
vidaresändning av programkanaler som under längre tid har sänt kommersiell
reklam som måste anses vara särskilt riktad till de svenska konsumenterna.
Det är också viktigt, sägs det i propositionen, att möjligheterna till
ingripande i Sverige kombineras med ett regelsystem på sändningssidan.
Med tanke på televisionens betydelse för den nationella och kulturella
identiteten är det angeläget att sådana regler har förankring i alla berörda
länder. Sverige har därför funnit det väsentligt att - inom Europarådets ram -arbeta för att åstadkomma bindande regler för sändningar över gränserna.
Enligt propositionen finns det annars en risk för att lösningar som
jämställer televisionsprogram med andra varor eller tjänster kan leda till att
ett mindre antal kommersiella företag med verksamhet i olika europeiska
länder kommer att dominera både televisionen och andra massmedier i vårt
land.
Motionerna
I motion 1987/88:U5 av Olof Johansson m.fl. (c) sägs att det är angeläget att
slå vakt om den nationella televisionen. Samtidigt måste det internationella
mediesamarbetet intensifieras.
Motionärerna erinrar om att det redan nu direkt mottas satellitsända
TV-program i betydande omfattning i vårt land. Från satellit direktmottagna
TV-sändningar kan inte bemästras genom nationell lagstiftning i fråga om
våldsskildringar, pornografi och hets mot folkgrupp. Enligt motionärernas
mening bör instrumentet i stället vara internationellt överenskomna etiska
regler, och man anser det naturligt att söka uppnå en sådan överenskommelse
på europeisk nivå.
I motion 1987/88:U7 av Carl Bildt m.fl. (m) påpekas att ett uttalat syfte i
EG:s vitbok är att skapa ett radio- och TV-område som täcker hela
Gemenskapen. Det betyder att de existerande nationella regler som
inskränker eter- och kabelmedias verksamhet ersätts av gemensamma regler
om bl.a. reklamens utformning och omfattning.
Motionärerna erinrar vidare om att det samtidigt pågår ett likartat arbete
inom Europarådet där även Sverige deltar. I det konventionsförslag som
diskuteras finns det ett förbud mot att sända reklam riktad mot ett speciellt
land.
KU 1987/88:4 y
2
Om EG-Iänderna bestämmer sig för att biträda en Europakonvention
innebär detta enligt motionärerna en inskränkning i EG:s beslutsmöjligheter
på ett område som är viktigt både för individernas valfrihet och för företagens
frihet att konkurrera.
I motionen sägs att det för de svenska konsumenternas del vore bäst om de
föreslagna EG-reglerna kunde gälla även i Sverige. Sverige bör enligt
motionärernas mening i det pågående arbetet med förslaget till Europakonventionen
arbeta för så liberala regler som möjligt beträffande vidaresändning
av radio- och TV-utsändningar.
I motionen behandlas också frågan om harmonisering av lagar och
bestämmelser. Det framhålls att ett viktigt led i fullbordandet av EG:s inre
marknad är slopandet av återstående icke-tariffära handelshinder. För att en
västeuropeisk stormarknad skall kunna skapas krävs att EFTA-länderna
samarbetar med EG för att avveckla existerande tekniska handelshinder och
skapa ett system för att förhindra att nya sådana uppstår.
I motionen påpekas att i Schweiz avser den federala regeringen att se till att
alla nya lagförslag åtföljs av en redovisning om hur dessa förslag står i
överensstämmelse med bestämmelser inom EG-området. Även Österrike
avser införa en ”EG-konformitetsklausul” för nya lagförslag. Enligt motionärernas
mening är det angeläget att även den svenska regeringen inför
riksdagen alltid redovisar lagförslags överensstämmelse med lagar och regler
inom EG.
Utskottet
En så stor etableringsfrihet som möjligt för olika medier är enligt utskottet en
viktig del av den grundlagsfästa yttrandefriheten. För nationella radio- och
TV-sändningar, liksom för lokala kabelsändningar, är denna begränsad
genom ett koncessionssystem. Syftet med detta är dels att fördela det
tillgängliga utrymmet i etern, dels att värna om Sveriges Radio-koncernens
ställning som ett s.k. public service-företag.
Vidaresändning i kabelnät av satellitprogram får enligt den lagstiftning
som nu gäller förbjudas om de under en längre tid och i betydande omfattning
innehållit reklam särskilt riktad till svenska konsumenter eller om det i
programkanalen förekommit våldsskildringar, pornografi eller hets mot
folkgrupp.
Möjligheten för hushållen att direkt ta emot satellitsända program
kommer att öka starkt inom en nära framtid. För att regler liknande dem som
gäller för de vidaresända programkanalerna skall kunna tillämpas på de
direktsända krävs en gemensam reglering för såväl sändande som mottagande
länder. Det konventionsarbete som pågår inom Europarådet syftar till att
åstadkomma en sådan gemensam reglering. EG-staterna deltar i konventionsarbetet.
Enligt utskottets mening bör Sverige i konventionsarbetet verka för att
reglerna utformas så att spridningen av program underlättas, samtidigt som
etiska regler uppställs för programinnehåll och de inhemska programföretagens
nationella särart inte äventyras. Utskottet delar således den uppfattning
som kommer till uttryck i propositionen och i motion U5 (c). Utskottet kan
KU 1987/88:4 y
3
däremot inte ställa sig bakom de synpunkter som framförs i motion U7 (m).
Vad gäller det i motion U7 framförda kravet om en s.k. EG-konformitetsklausul
finner utskottet inte påkallat att kräva att regeringen alltid skall
redovisa lagförslags överensstämmelse med lagar och regler inom EG.
Utformningen av den svenska lagstiftningen på olika områden är givetvis av
betydelse för handelsrelationerna med länder även utanför EG. Regeringen
bör för riksdagen redovisa alla viktigare sådana effekter av nya lagförslag,
oavsett om de gäller relationerna till EG-staterna eller andra länder.
Stockholm den 1 mars 1988
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture
Thun (s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s), Sören Lekberg (s), Börje
Stensson (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom
(c) och Nils Berndtson (vpk).
Avvikande meningar
1) Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Hans Nyhage (m) Börje
Stensson (fp) och Elisabeth Fleetwood (m) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 3 börjar med ”Enligt utskottets” och på s. 4 slutar med
”motion U7 (m).” bort ha följande lydelse:
I det konventionsförslag som diskuterats finns det ett förbud mot att sända
reklam riktad mot ett speciellt land. Om förslaget antas betyder det att det
kan bli tillåtet att sända reklam för multinationella produkter under det att
reklam för varor och tjänster som bara säljs i Sverige skulle förbjudas. Från
yttrandefrihetssynpunkt är det angeläget att så liberala regler som möjligt
uppställs för direkt- och vidaresändning av gränsöverskridande program.
Reglerna bör dock vara så utformade att de förhindrar program som
innehåller överdrivna våldsskildringar, pornografi eller hets mot folkgrupp.
2) Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Vad gäller” och slutar
med ”andra länder” bort ha följande lydelse:
Vad gäller det i motion U7 (m) framförda kravet om en s.k. EGkonformitetsklausul
anser utskottet att det bör krävas av regeringen att för
riksdagen redovisa nya lagförslags överensstämmelse med lagar och regler
inom EG.
KU 1987/88:4 y
gotab Stockholm 1988 14782
4
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.