angående de valtekniska förutsättningarna för anordnande av folkomröstning om energipolitiken i samband med de allmänna valen hösten 1979

Yttrande 1978/79:KU5

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets yttrande 1978/79:5 y

angående de valtekniska förutsättningarna för anordnande av folkomröstning om energipolitiken i samband med de allmänna valen hösten 1979

Till näringsulskottel

Näringsulskottet har mot bakgrund av yrkandet i motionen 1978/79:232 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) om att en rådgivande folkomröstning i frågan om energipolitikens inriktning skall äga rum senasi den 16 september 1979 anhållit om konstitulionsulskoilels yttrande beträffande de vallekniska förutsättningarna för en sådan åtgärd vid nämnda tidpunkt.

Gällande regler m. m.

I regeringsformens kapitel om den s. k. normgivningsmakien - RF 8 kap. -stadgas i 4 S att föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket meddelas genom lag. I motiven till detta stadgande anförs alt för att en folkomröstning skall kunna anordnas krävs att riksdagen har tagit ställning bl. a. till utformningen av den fråga som skall ställas till medborgarna. Vidare uttalas att del är naturiigl atl uppställa krav på lagform för sådana generella föreskrifter om folkomröstning som gäller frågor av samma slag som de spörsmål som regleras i vallagen, dvs. rätlen alt delta i folkomröstning, förfarandet vid röstning, sammanräkning av rösier etc. Grundlagsstadgandel avser såväl bestämmelser som hänför sig lill en viss folkomröstning som föreskrifter av mera generell natur (se prop. 1973:90 s. 303).

Några generella reglerom förfarandet vid folkomröstning i hela riket finns inte. Frågan övervägs f n. inom justitiedepartementet i samband med prövning av rättighetsskyddsutredningens betänkande - Förstärkt skydd för fri- och rättigheter (SOU 1978:34). Proposition med anledning av detta betänkande har aviserats till den 30 mars 1979.

I sammanhanget börerinras om att extra val lill riksdagen skall hållas inom tre månader efter det regeringen förordnat härom (RF 3 kap. 4 §). Grundlagberedningen föreslog en tidsgräns om endast två månader. I denna fråga uttalade föredragande departementschefen följande i grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 249).

Vad beredningen har föreslagit i denna paragraf har i allmänhet godtagits under remissbehandlingen. Också jag ansluter mig i det väsentliga lill förslaget. Det är endast i fråga om tidsgränsen för extra val som en omprövning synes motiverad.

1 Riksdagen 1978/79. 4 saml. Ynr. nr 5

KU 1978/79:5 y

KU 1978/79:5 y                                                         2

Enligt beräkningar av riksskatteverket, som är central valmyndighet, innebär beredningens förslag en förkortning av tiden för förberedelse av extra val med upp till tre veckor i jämförelse med den tid som för närvarande skulle stå till buds. Beredningen har föreslagit förkortade tider vid extra val för utsändande av röstkort samt för post- och utlandsrösining (SOU 1972:16 s. 12). Riksskatteverket, som i sitt remissyttrande utgår från de av beredningen föreslagna fristerna för valförberedelser, bedömer det under vissa i yttrandet angivna förulsätlningar visseriigen som möjligt atl genomföra ett extra val inom två månader. Verket anser emellertid alt den tillgängliga liden blir ytterligt knapp. Bl. a. kommer endast en mycket kort tid att vara tillgänglig för nomineringar inom partierna.

Redan riksskatteverkets beräkningar inger starkt tvivel om det lämpliga i att bestämma fristen för extra val till endast två månader. Tidsramarna för olika led i valfdrberedelserna får enligt min mening inte pressas så alt några marginaler inte finns. En rimlig tid för nomineringar måste stå till buds. Till vad jag nu har sagt kommer att riksdagen nyligen vid sin behandling av förslag till ny vallag (KU 1972:49, rskr 1972:269) har beslutat frister för valförberedelserna, som är inte oväsentligt längre än de som beredningen räknade med. Föriängningen gäller bl. a. tiden för leverans av valsedlar lill partierna, tiden för poströstning och för röstning hos utlandsmyndighet samt liden för utsändande av röstkort. Mot denna bakgrund föreslår jag atl perioden mellan beslut om extra val och valet förlängs lill tre månader. Tiden aren maximifrist, som alltså inte behöver utnyttjas till fullo. Jag vill framhålla atl en fördel med en längre frist är atl möjligheterna därigenom ökar atl finna en valdag som är gynnsam med tanke på valdeltagandet.

Som känt har rådgivande folkomröstningar i hela riket tidigare anordnats vid tre tillfällen i Sverige, nämligen 1922 om rusdrycksförbud, 1955 angående högertrafik och 1957 om allmän tilläggspension. De två förstnämnda folkomröstningarna avsåg val mellan två alternativ och den tredje tre sådana. Del kan erinras om att frågan om folkomröstningen 1955 om övergång till högertrafik förelades riksdagen i en proposition i början av mars detta år. Riksdagen fattade sitt beslut den 20 maj och folkomröstningen ägde rum den 16 oktober samma år. Folkomröstningen 1957 i ijänsiepensionsfrågan föreslogs i en proposition i början av maj detta år. Riksdagsbeslutet fattades den 27 maj och folkomröstningen genomfördes den 13 oktober samma år. Riksdagsbesluten vid dessa folkomröstningar vilade på den förutsättningen alt staten medverkade till atl medborgarna fick en allsidig information angående de uppställda frågorna. För delta ändamål anslogs medel för upplysningsverksamheten, som vid båda tillfällena ombesörjdes av särskilda kommittéer - folkomröstningsnämnder.

Konstitutionsulskotlel har inhämtat yttrande från den centrala valmyndigheten - riksskatteverket (RSV) - angående de administrativa förutsättningarna för att genomföra en rådgivande folkomröstning i samband med 1979 års allmänna val. RSV;s synpunkter i frågan har upptagits i en inom verkets valsektion upprättad promemoria som i sin helhet bifogas utskottets yttrande (bilaga). Beslut i ärendet har inom RSV fattals av stf generaldirektören Eric Hallman.

KU 1978/79:5 y                                                         3

Utskottet

RSV:s promemoria har utarbetats med följande förutsättningar som grund, nämligen alt riksdagsbeslut angående folkomröstning fattas senast i slutet av maj 1979, atl folkomröstningen skall äga rum i anslutning till 1979 års allmänna val dvs. den 16 september 1979, au rösirättsvillkoren anknyts till vad som gäller vid de allmänna valen - riksdagsval eller kommunalval, atl för folkomröstningen krävs högst tre olika valsedlar samt atl starka informationsinsatser från statens sida vidtas.

I promemorian anförs sammanfattningsvis att det är möjligt alt med de antagna förutsättningarna anordna och genomföra en folkomröstning vid den angivna tidpunkten. Vissa påpekanden görs. Framför allt röstningen ombord på fartyg redan den 23 juli 1979 kan enligt promemorian förorsaka problem. Det gäller särskilt anskaffning och distribution av röstsedlar för omröstningen. Vidare blir det enligt promemorian nödvändigt att rekrytera och utbilda fler valförrättare för den preliminära sammanräkningen än för närvarande liksom atl länsstyrelserna måste ges ökade personalresurser för den slutliga sammanräkningen. Stora informationsinsatser måste även göras både beträffande väljarna och dem som medverkar i valadministrationen. I promemorian anmärks att samråd i ärendet ej skett med postverket som har det närmaste ansvaret för en stor del av mottagningen och vidaredisiribu-tionen av poströsterna. Vid 1976 års val uppgick poströsterna till ca 1,2 miljoner av totalt drygt 5,5 miljoner röstande.

Utskottet får för sin del anföra följande. Som anförs i RSV:s promemoria är det med de givna förutsättningarna ur valteknisk synpunkt möjligt att genomföra en folkomröstning i samband med de allmänna valen i höst om beslut härom fattas före riksmötets slut. Med hänvisning till vad som framhålls i promemorian om röstning ombord på fartyg, erforderliga informationsinsatser till dem som medverkar i valadministrationen saml den omfattande poströstningen är del .självfallet av vikt att etl eventuellt riksdagsbeslut i frågan föreligger så tidigt som möjligt under riksmötet. Främst från informationssynpunkt är detta av betydelse. Utskollet vill i sammanhanget erinra om all grundlagen förutsätter alt ett extra val lill riksdagen skall genomföras senast inom tre månader efter del regeringen förordnat därom. Vid en folkomröstning i samband med valet i höst måste i allmänhet fyra val förberedas och genomföras.

För den händelse riksdagen skulle fatta ett beslut om folkomröstning utgår utskottet ifrån att i likhet med vad som var fallet i samband med folkomröstningarna 1955 och 1957 stora insatser görs från statens sida i fråga om information till allmänheten om folkomröstningens syfte och innebörd. För detta ändamål krävs förutom erforderliga ekonomiska anslag tid för uppbyggnad av en omfattande upplysningsorganisation. Det är naturligtvis också av stor vikt au tid och möjlighet ges för olika grupperingar atl verka i folkomrösiningsfrågan.

KU 1978/79:5 y                                                        4

Enligt konstiluiionsutskottet får det ankomma på näringsutskottet all närmare bedöma vilka insatser ur informationssynpunkt m. m. som skulle krävas från det allmännas sida vid ett beslut om Iblkomröstning i den aktuella frågan. .Som redan anförts har konstitulionsutskouet ur valteknisk synpunkt inte funnit hinder möta mot en folkomröstning med de angivna förutsäti-ningarna.

Stockholm den 6 mars '979

På konstilutionsutskotlets vägnar KARL BOO

Närvarande: Kari Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Holger Mossberg (s). Bertil Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karisson (s), Lars Schött (m), Hans Gustafsson (s). Stig Genilz (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c) och Wivi-Anne Cederqvist (s).

KU 1978/79:5 y                                                         5

Bilaga

Riksskatteverket                                PM

Valsektionen                                     1979-02-21

Avdelningsdirektör B Carlsson, KS

Förutsättningar m. m.  för att anordna och  genomföra en  rådgivande folkomröstning (8 kap. 4 § RF) samtidigt med de allmänna valen 1979

1 Inledning

Med ledning av uppgifter som konstitulionsutskottel under hand har lämnat, föreligger följande antagna förutsättningar för valseklionens överväganden;

-     Riksdagsbeslut erhålls senast i slutet av maj 1979.

-     Rösträusvillkoren anknyts till vad som gäller vid de allmänna valen (3 kap.

2 § RF, 2 kap. 3 S kommunallagen, jämförda med 4 kap. 2 S och US
vallagen), dvs. atl andra behörighetsvillkor än de i RF och kommunallagen
angivna inte kommer i fråga.

-     Högst tre olika valsedlar torde behövas.

-     Starka informationsinsatser måste ingå.

2 Överväganden

2.1     Allmänt

Folkomröstningen bör genomföras i nära anslutning till regelsystemet i vallagen (ifr lagen 1957:348 om folkomröstning i pensionsfrågan). Det förutsätts således exempelvis

-     alt valdistrikt blir omröstningsdisirikt

-     att de kommunala valnämnderna får motsvarande uppgifter i fråga om folkomröstningen som beträffande allmänna val

-     atl de av valnämnden utsedda valförrätlarna även skall vara omröstningsförrältare

-     alt poströstningsförfarandet får tillämpas

-     att röstsedlar tillhandahålls genom RSVs försorg.

2.2     Rösträtt och röstlängd

Om riksdagsbeslutet erhålls under maj 1979 är det absolut nödvändigt atl rösträtten vid folkomröstning avgörs på grund av en röstlängd (3 kap. 2 § andra stycket RF).

Samma röstlängd som vid riksdags- och kommunalval måste användas och villkoren för rösträtt överensstämma med vad som gäller vid dessa val. Anknytning kan ske lill rösträttsvillkoren antingen för val till riksdagen och/ eller lill villkoren för val till landsting och kommunfullmäktige.

KU 1978/79:5 y                                                                        6

I röstlängden finns en orubricerad kolumn som kan användas för alt markera vilka som deltagit i folkomröstningen.

Röstlängden skall vara upprättad den 15 juni. Del finns inga möjligheter atl påverka innehållet i eller utseendet av röstlängden utöver vallagens föreskrif ter.

Vad gäller röstning utomlands (bl. a. svenska medborgare som inte är bosatta i riket och som efter ansökan upptagils i särskild röstlängd) kan vissa administrativa problem uppstå som behandlas under punkt 2.5 nedan.

2.3 Röstkort

Röstkorten framställs i samband med utskrift av röstlängd och skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. Röstkortet skall innehålla uppgifterom valet till ledning för den röstberättigade, bl. a. om tid och plats för röstning.

Formulär till röstkort för 1979 års val har fastställts och blanketterna trycks före maj 1979. Enligt valsektionens preliminära bedömning finns del på grund av utrymmesbrist mycket begränsade möjligheter atl med dator på röstkorten tillföra särskilda uppgifter om folkomröstningen lill ledning för dem som skall delta i omröstningen.

Det torde dock bli möjligt att via andra informationskanaler upplysa allmänheten om att - trots röstkortets lydelse - rösträtt även finns i folkomröstningen. Information bör sålunda kunna utformas enligt principen att om man har rätt alt rösta vid riksdags- och/eller kommunala val så får man även delta i folkomröstningen.

2.4 Röstmottagningsställen

Mottagning av röstsedlar avseende omröstningen bör naturligtvis få äga rum i vallokal och på postkontor.

Röstmottagning sker emellertid vid allmänna val även hos utlandsmyndigheter och på fartyg. Dessa senare rösimoltagningar sker 1979 fr. o. m. 23 augusti respektive 23 juli.

Redan den 23 juli 1979 måste således "omröstningsmaterial" finnas på fartygen för alt omröstning skall kunna genomföras vid samma tidpunkter som de allmänna valen. Detta kan som i det följande utvecklas bli svårt att genomföra.

2.5 Rastningskuvert och röstsedlar

Det förutsätts att samma sorls kuvert som används vid de allmänna valen även skall gälla vid en folkomröstning.

Dessa kuven lagerhålls i en sådan upplaga atl distribution lill fartyg och utlandsmyndigheter kan ske i nära anslutning till riksdagsbeslutet. Det bör således finnas goda möjligheter au dessa kuvert kan nå fartygen och utlandsmyndigheterna i tid före omröstningen.

Även i övrigt torde en ökad anskaffning och distribution av valkuvert till valnämnder, postkontor m. fl. kunna genomföras ulan större svårigheter.

Beträffande röstsedlar är problemen något annoriunda. Frågan är avhängig antalet olika röstsedlar och deras beskaffenhet.

Om det för omröstningen är tillräckligt med en röstsedel av vin papper

KU 1978/79:5 y                                                        7

torde möjligheterna vara goda att i tid förse fartyg och utlandsmyndigheter med röstsedlar.

Är det däremot nödvändigt atl använda mer än en röstsedel och/eller annat än vitt papper kan inte garanteras att röstsedlarna kan nå fartygen och utlandsmyndigheterna i tid. Del är således betydligt enklare att anskaffa röstsedlar av vilt papper än av övriga färger.

Används vitt papper måste emellertid röstsedel.förses med lämplig tryck-eller färgmarkering i hörnen för röstningskontrollen eftersom valsedlarna till kommunfullmäktigvalen trycks på vitt papper utan särskild m.arkering (jfr 6 kap. 2 § och 7 kap. 8 § vallagen). Även sådant tillförande av särskild markering på vitt papper kan naturiigtvis påverka anskaffningstiden.

Som upplysning kan nämnas alt distributionen till fartygen av bl. a. valsedlar för 1979 års val är planerad att äga rum månadsskiftet april/maj.

Anskaffning och distribution av röstsedlar till postkontor och vallokaler torde kunna ulföras i lid oavsett röstsedelns färg och eventuella markeringar. Med anledning av den korta tid som skulle stå till förfogande torde dock anskaffningen bli relativt dyrbar i förhållande till vanliga valsedelsbeställningar.

2.6 Information m. m. till valförrättare och allmänheten

Utbildning av valnämnderna för bl. a. vidareutbildning av valförrättare inför 1979 års val äger rum huvudsakligen under maj månad och avslutas i början av juni. Under andra hälften av mars producerar valsektionen grundmaterial (kassett-TV-filmer) för denna utbildning.

Utbildningsinsatsen är således nästan avslutad när ett eventuellt riksdagsbeslut skulle fattas om folkomröstning. Det är inte realistiskt alt en kompletterande information enligt konferensmodell kan hinna genomföras. Anvisningar till valförrätlarna om och hur röstavgivning och röstmottagning skall ulföras får således lämnas som särskild skriftlig information.

RSVs anvisningar till valförrätlarna för röstmottagning m. m. för de allmänna valen publiceras i "Handledning för valförrättare". Denna handledning blir klar redan under april 1979 vilket gör att kompletterande information måste lämnas om förfarandet vid omröstningen. En viss rättsosäkerhet kan givetvis befaras av detta. Handledningen utgör den egentliga informationen till de på valdagen särskilt utsedda valförrätlarna, vars antal uppgår lill ca 50 000.

Informationen lill allmänheten torde kunna utföras på ett tillfredsställande sätt men för antas medföra avsevärda kostnader.

2.7 Övrigt

Den 16 september genomförs enligt nuvarande ordning tre val samtidigt. Del är svårt att bedöma i vilken utsträckning väljarna upplever detta som besväriigt. Antal ogiltiga valsedlar var vid 1976 års val mellan 3 och 4 96 av samtliga. All förfarandet vid tidigare val fungerat tillfredsställande torde bl. a. bero på det ambitiösa arbete valnämnder och valförrättare utför.

Då det gäller valförrätlarnas arbete kommer detta naturiigtvis att försvåras om omröstningen utförs samtidigt med de allmänna valen. Valfunktionärernas arbete under valdagen inleds redan före 08.00 på morgonen och avslutas i allmänhet inte förrän omkring 24 .00, i vissa fall långt senare. En

KU 1978/79:5 y                                                         8

folkomröstning samtidigt med de allmänna valen skulle givetvis medföra ett ganska betydande merarbele för valförrätlarna. Förutom upplysningar till väljaren tillkom mer ytterligareavprickning i röstlängd och ett extra valkuvert att efter kontroll tas emot och läggas ner i särskild valurna.

Det mest betydande merarbetet infaller dock vid den preliminära rösträkningen efter det att röstningen avslutats. Förutom att resultatet av riksdags-, landstings- och kommunfullmäkiigval skall räknas fram och rapporteras, måste således även röstsedlarna avseende omröstningen behandlas. Efter avslutad rösträkning tillkommer etl utökat valmaterial atl försegla och distribuera till valnämnden.

Omröstningsförfarandet kan antas genomsnittligt medföra en ökad arbetsbörda för valdistrikten med inemot en Oärdedel. För röstmottagningen, t. ex. för all undvika köbildning, torde det i allmänhet inte bli nödvändigt med personalförstärkning annal än undanlagsvis. Arbetet sedan röstmoltag-ningen avslutats sker emellertid under stark tidspress och av en naturligen uttröttad pesonal. För att förebygga förseningar och misstag torde därför valdistriktens personal mera generellt komma atl behöva utökas vid sammanräkningen efter valens avslutande.

Även länsstyrelsernas slutliga sammanräkning sker under stark tidspress. Speciellt gäller delta sammanräkningen för riksdagsvalet.

Om länsstyrelserna skall ulföra den slutliga sammanräkningen för omröstningen - såsom skedde 1957 - måste dessa således ges ökade personal resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna utföra sina uppgifter.

3 Sammanfattning

Valsektionen anser det - med angivna reservationer- vara möjligt att med antagna förutsättningar anordna och genomföra en folkomröstning samtidigt med de allmänna valen den 16 september 1979.

Framför allt röstningen ombord på fartygen redan den 23 juli 1979 kan förorsaka problem. Det gäller särskilt anskaffning och distribution av röstsedlar för omröstningen.

Vidare blir det nödvändigt alt rekrytera och utbilda fler valförrättare för den preliminära sammanräkningen än för närvarande liksom atl länsstyrelserna måsle ges ökade personalresurser för den slutliga sammanräkningen. Stora informationsinsatser måste även göras både beträffande väljarna och dem som medverkar i valadministrationen.

Beträffande den senare må anmärkas att samråd i ärendet ej skett med postverket som har det närmaste ansvaret för en stor del av mottagningen och vidaredistributionav rösterna (vid 1976 års val uppgick poströsterna till ca 1,2 miljoner av totalt drygt 5,5 miljoner röstande).

GOTAB   Slockholm    1979