Vilka omständigheter får åberopas vid ett s.k. anmärkningsförfarande hos länstyrelsen

Valprövningsnämndens beslut 16-1976

(Prop 1972:105 s 98,123.)

I beslut den 22 juli 1976 avslog länsstyrelsen i Kronobergs län en av A framställd anmärkning mot att hon inte upptagits som röstberättigad i allmän röstlängd for Skatelövs valdistrikt i Skatelövs forsamiing, Alvesta kommun. I beslut den 3 september lämnade länsstyrelsen en ansökan av A om rättelse i röstlängden utan bifall.

Riksskatteverket fastställde genom beslut den 28 september 1976 utgången av riksdagsvalet. Länsstyrelsen i Kronobergs län fastställde genom beslut den 29 september 1976 utgången av landstingsvalet i Kronobergs läns landstingskommun och genom beslut den 8 oktober 1976 utgången av kommunfullmäktigvalet i Alvesta kommun.

I besvär, som kom in till länsstyrelsen den 21 september 1976, hemställde A, att valprövningsnämnden skulle ändra länsstyrelsens beslut att avslå anmärkningen mot röstlängden och ansökningen om rättelse i densamma. Till stöd for sin talan anförde A, att hon genom dom den 28 maj 1976 förklarats myndig, att domen vunnit laga kraft, att länsstyrelsen haft att beakta även efter den 1 juni inträffade omständigheter och att det stått klart för länsstyrelsen att hon var röstberättigad.

Valprövningsnämnden yttrade i beslut den 17 november 1976 följande.

Besvären får antagas avse såväl riksdagsvalet som landstings- och kommunfullmäktigvalen.

Enligt 15 kap 4 § vallagen skall talan mot beslut varigenom riksskatteverket fastställt utgången av riksdagsvalet foras hos valprövningsnämnden genom besvär. Besvärshandlingen skall enligt samma bestämmelse ges in till riksskatteverket inom tio dagar efter det att valet avslutades. Har besvärshandlingen kommit in till valprövningsnämnden före besvärstidens utgång, skall enligt nämnda lagrum den omständigheten att handlingen kommit in till riksskatteverket först därefter dock ej föranleda att besvären lämnas utan prövning. A:s besvär har getts in till länsstyrelsen, som först efter besvärstidens utgång överlämnat dem till valprövningsnämnden som i sin tur lämnat dem vidare till riksskatteverket. Eftersom besvären i vad de avser riksdagsvalet således inte kommit in i rätt tid vare sig till riksskatteverket eller till valprövningsnämnden, tar nämnden inte upp besvären i denna del till prövning.

Vad angår besvären såvitt gäller landstingsvalet och kommunfullmäktigvalet får enligt 4 kap 8 § talan ej föras mot beslut varigenom länsstyrelsen 18 avslagit ansökan om rättelse i allmän röstlängd. Omständighet som avses med sådant beslut får enligt 15 kap 7 § tredje stycket vallagen inte åberopas vid besvär över val. Valprövningsnämnden tar därför inte upp A:s talan i den del den avser länsstyrelsens beslut den 3 september 1976 till prövning.

A:s talan får anses gälla även länsstyrelsens beslut den 22 juli 1976 att avslå hennes anmärkning mot den allmänna röstlängden.

Den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband på grund av domstols förklaring är omyndig upptages enligt 4 kap 2 § vallagen ej i allmän röstlängd.

Genom dom den 28 maj 1976 har Växjö tingsrätt hävt den sedan år 1957 gällande omyndighetsförklaringen beträffande A. Domen vann emellertid laga kraft först efter den 1 juni 1976.

A har vid anmärkningssammanträdet hos länsstyrelsen den 22 juli 1976 inte fått åberopa omständighet som inträffat efter den 1 juni. Valprövningsnämnden finner därför i likhet med länsstyrelsen, att A inte skall upptagas i den allmänna röstlängd som gäller från och med den 1 september 1976. Valprövningsnämnden lämnar besvären i vad de avser talan mot länsstyrelsens beslut den 22 juli 1976 utan bifall.