Länsstyrelsen i Västerbottens län beslutade den 10 april 2001
om ändrad valdistriktsindelning i Robertsfors kommun enligt följande:
- Djäkneboda och Bygdeå valdistrikt lades samman och benämndes
Bygdeå valdistrikt (ca 1 370 röstberättigade vid 1998 års
kommunalval resp. ca 1 400 år 2001),
- Sikeå och Robertsfors valdistrikt lades samman och benämndes Robertsfors
valdistrikt (ca 1 970 röstberättigade vid 1998 års kommunalval
resp. ca 1 920 år 2001),
- Åkullsjön och Överklintens valdistrikt lades samman och benämndes
Överklintens valdistrikt (ca 700 röstberättigade både vid
1998 års kommunalval och år 2001),
- Flarken, Brände och Nysätra-Ånäset valdistrikt lades
samman och benämndes Nysätra-Ånäset valdistrikt (ca 1 530
röstberättigade vid 1998 års kommunalval resp. ca 1 480 år
2001).
Som skäl för beslutet anförde länsstyrelsen att det inom
kommunen fanns alltför många små valdistrikt och att säkerställandet
av valhemligheten motiverade en sammanläggning. Länsstyrelsen anförde
vidare att väljarna kunde ges minst lika god service om kommunen anordnade
s.k. ambulerande röstmottagning på de orter som tidigare hade egen
vallokal.
Robertsfors kommun överklagade beslutet och yrkade att kommunen skulle
få behålla de nio valdistrikt som man haft vid tidigare val. Kommunen
anförde i huvudsak följande till stöd för sin talan. Några
klagomål när det gäller att säkerställa valhemligheten
har inte framförts från väljarna, varför detta inte är
något skäl för en förändring av valdistriktsindelningen.
Att anordna s.k. ambulerande röstmottagning på orter som tidigare
hade egen vallokal är däremot en begränsning i servicen. Det
är viktigt att nå så många som möjligt och tillgänglighet
ger större valdeltagande. I en glest befolkad kommun som Robertsfors blir
avstånden stora och närhet till vallokalen är ett mer miljövänligt alternativ.
Länsstyrelsen avstyrkte bifall till överklagandet samt anförde
bl.a. följande. Länsstyrelsens förslag är identiskt med
de beslut om sammanläggning av distrikt som gällt vid valen till EU-parlamentet.
Valdistrikt bör enligt vallagen omfatta 1 200-1 500 röstberättigade.
Endast om särskilda skäl föranleder det får valdistrikt
omfatta fler än 1 800 eller färre än 300 röstberättigade.
I betänkandet Teknik och administration i valförfarandet (SOU 2000:125)
föreslås, i syfte att få ett lämpligt antal röster
att räkna, att antalet röstberättigade i varje distrikt bör
vara omkring 2 000 personer. Då möjlighet numera finns för kommunerna
att anordna ambulerande röstmottagning torde inte en sammanläggning
av de aktuella valdistrikten medföra någon risk för sjunkande
valdeltagande.
Riksskatteverket, RSV, har i yttrande avstyrkt bifall till överklagandet
och anfört i huvudsak följande:
Enligt RSV:s bedömning bör det vägledande vid indelningen av
valdistrikt vara att kravet på skydd för valhemligheten upprätthålls
och att väljarna ges praktiska möjligheter att utöva sin rösträtt,
oavsett om röstningen sker före eller under valdagen.
Vid 1998 års val röstade i de fem nu aktuella valdistrikten följande
antal personer, varav antalet förtidsröster anges inom parentes:
| Djäkneboda | 367 | (86), |
| Åkullsjön | 233 | (24), |
| Sikeå | 224 | (29), |
| Flarken | 261 | (32) och |
| Brände | 201 | (26). |
Skyddet för valhemligheten får sägas föreligga om antalet
röstande behålls på nuvarande nivå. För att säkerställa
valhemligheten vid ett lägre valdeltagande kan det dock vara en fördel
med den sammanslagning av valdistrikt som länsstyrelsen beslutat.
På valdagen 1998 hade samtliga dessa vallokaler avkortad tid för
röstmottagning dvs. de hade öppet klockan 9-11 och 15-20.
Bestämmelser om möjligheten att på valdagen anordna särskilda
röstmottagningsställen på andra platser än olika typer
av vårdinrättningar finns i 12 kap. 5 § vallagen. Där sägs
att sådan röstmottagning ska vara öppen minst en timme före
klockan 11 och minst en timme efter klockan 15.
RSV gör på samma sätt som länsstyrelsen den bedömningen
att den nu beslutade sammanläggningen av valdistrikten inte kan sägas
försvåra för väljarna att rösta, om kommunen anordnar
särskild röstmottagning. Denna skulle rent av kunna ske i samma lokaler
som när distrikten hade egna vallokaler och under exakt samma antal timmar,
t.ex. klockan 9-16 eller 10-17.
Länsstyrelsens beslut om sammanläggning av de aktuella valdistrikten
skulle därmed inte ha någon egentlig betydelse för väljarnas
möjligheter att rösta. Såvitt RSV förstår kan förändringen
dock komma att kräva viss personalförstärkning vid rösträkningen.
Någon ekonomisk påverkan av betydelse genom länsstyrelsens
beslut torde inte kunna förutses.
Valprövningsnämnden beslutade:
Villkoret att det fordrades särskilda skäl för att ett valdistrikt
skulle få ha fler röstberättigade än 1 800 personer har
numera tagits bort. Det är emellertid en riktlinje som motiveras av att
röstningen i vallokalen skall kunna genomföras smidigt och utan köbildning
och att röstsammanräkningen under valnatten skall kunna genomföras
snabbt och säkert. Den riktlinje som anges som den undre gränsen,
300 röstberättigade, är motiverad av att valhemligheten måste
kunna garanteras.
Valprövningsnämnden anser i likhet med länsstyrelsen och RSV
att en sammanläggning av valdistrikten i enlighet med länsstyrelsens
beslut inte försvårar för väljarna att rösta. Det
bör bl.a. beaktas att kommunen har möjlighet att ordna särskild
röstmottagning. Med hänsyn härtill och till intresset av att
valhemligheten garanteras även vid ett lägre valdeltagande än
vid 1998 års val bör länsstyrelsens valdistriktsindelning stå
fast.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden avslår överklagandet.
