Valdistriktsindelningen inför de allmänna valen 2002 - sammanläggning av små distrikt godtagen

Valprövningsnämndens beslut 4-2001

Länsstyrelsen i Västerbottens län beslutade den 10 april 2001 om ändrad valdistriktsindelning i Robertsfors kommun enligt följande:

- Djäkneboda och Bygdeå valdistrikt lades samman och benämndes Bygdeå valdistrikt (ca 1 370 röstberättigade vid 1998 års kommunalval resp. ca 1 400 år 2001),

- Sikeå och Robertsfors valdistrikt lades samman och benämndes Robertsfors valdistrikt (ca 1 970 röstberättigade vid 1998 års kommunalval resp. ca 1 920 år 2001),

- Åkullsjön och Överklintens valdistrikt lades samman och benämndes Överklintens valdistrikt (ca 700 röstberättigade både vid 1998 års kommunalval och år 2001),

- Flarken, Brände och Nysätra-Ånäset valdistrikt lades samman och benämndes Nysätra-Ånäset valdistrikt (ca 1 530 röstberättigade vid 1998 års kommunalval resp. ca 1 480 år 2001).

Som skäl för beslutet anförde länsstyrelsen att det inom kommunen fanns alltför många små valdistrikt och att säkerställandet av valhemligheten motiverade en sammanläggning. Länsstyrelsen anförde vidare att väljarna kunde ges minst lika god service om kommunen anordnade s.k. ambulerande röstmottagning på de orter som tidigare hade egen vallokal.

Robertsfors kommun överklagade beslutet och yrkade att kommunen skulle få behålla de nio valdistrikt som man haft vid tidigare val. Kommunen anförde i huvudsak följande till stöd för sin talan. Några klagomål när det gäller att säkerställa valhemligheten har inte framförts från väljarna, varför detta inte är något skäl för en förändring av valdistriktsindelningen. Att anordna s.k. ambulerande röstmottagning på orter som tidigare hade egen vallokal är däremot en begränsning i servicen. Det är viktigt att nå så många som möjligt och tillgänglighet ger större valdeltagande. I en glest befolkad kommun som Robertsfors blir avstånden stora och närhet till vallokalen är ett mer miljövänligt alternativ.

Länsstyrelsen avstyrkte bifall till överklagandet samt anförde bl.a. följande. Länsstyrelsens förslag är identiskt med de beslut om sammanläggning av distrikt som gällt vid valen till EU-parlamentet. Valdistrikt bör enligt vallagen omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Endast om särskilda skäl föranleder det får valdistrikt omfatta fler än 1 800 eller färre än 300 röstberättigade. I betänkandet Teknik och administration i valförfarandet (SOU 2000:125) föreslås, i syfte att få ett lämpligt antal röster att räkna, att antalet röstberättigade i varje distrikt bör vara omkring 2 000 personer. Då möjlighet numera finns för kommunerna att anordna ambulerande röstmottagning torde inte en sammanläggning av de aktuella valdistrikten medföra någon risk för sjunkande valdeltagande.

Riksskatteverket, RSV, har i yttrande avstyrkt bifall till överklagandet och anfört i huvudsak följande:

Enligt RSV:s bedömning bör det vägledande vid indelningen av valdistrikt vara att kravet på skydd för valhemligheten upprätthålls och att väljarna ges praktiska möjligheter att utöva sin rösträtt, oavsett om röstningen sker före eller under valdagen.

Vid 1998 års val röstade i de fem nu aktuella valdistrikten följande antal personer, varav antalet förtidsröster anges inom parentes:

Djäkneboda	367	(86),
Åkullsjön	233	(24),
Sikeå	224	(29),
Flarken	261	(32) och
Brände	201	(26).

Skyddet för valhemligheten får sägas föreligga om antalet röstande behålls på nuvarande nivå. För att säkerställa valhemligheten vid ett lägre valdeltagande kan det dock vara en fördel med den sammanslagning av valdistrikt som länsstyrelsen beslutat.

På valdagen 1998 hade samtliga dessa vallokaler avkortad tid för röstmottagning dvs. de hade öppet klockan 9-11 och 15-20.

Bestämmelser om möjligheten att på valdagen anordna särskilda röstmottagningsställen på andra platser än olika typer av vårdinrättningar finns i 12 kap. 5 § vallagen. Där sägs att sådan röstmottagning ska vara öppen minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15.

RSV gör på samma sätt som länsstyrelsen den bedömningen att den nu beslutade sammanläggningen av valdistrikten inte kan sägas försvåra för väljarna att rösta, om kommunen anordnar särskild röstmottagning. Denna skulle rent av kunna ske i samma lokaler som när distrikten hade egna vallokaler och under exakt samma antal timmar, t.ex. klockan 9-16 eller 10-17.

Länsstyrelsens beslut om sammanläggning av de aktuella valdistrikten skulle därmed inte ha någon egentlig betydelse för väljarnas möjligheter att rösta. Såvitt RSV förstår kan förändringen dock komma att kräva viss personalförstärkning vid rösträkningen. Någon ekonomisk påverkan av betydelse genom länsstyrelsens beslut torde inte kunna förutses.

Valprövningsnämnden beslutade:

Villkoret att det fordrades särskilda skäl för att ett valdistrikt skulle få ha fler röstberättigade än 1 800 personer har numera tagits bort. Det är emellertid en riktlinje som motiveras av att röstningen i vallokalen skall kunna genomföras smidigt och utan köbildning och att röstsammanräkningen under valnatten skall kunna genomföras snabbt och säkert. Den riktlinje som anges som den undre gränsen, 300 röstberättigade, är motiverad av att valhemligheten måste kunna garanteras.

Valprövningsnämnden anser i likhet med länsstyrelsen och RSV att en sammanläggning av valdistrikten i enlighet med länsstyrelsens beslut inte försvårar för väljarna att rösta. Det bör bl.a. beaktas att kommunen har möjlighet att ordna särskild röstmottagning. Med hänsyn härtill och till intresset av att valhemligheten garanteras även vid ett lägre valdeltagande än vid 1998 års val bör länsstyrelsens valdistriktsindelning stå fast.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.