Valdistriktsindelning vid kyrkofullmäktigval. Sammanläggning av små distrikt

Valprövningsnämndens beslut 24-1993

I beslut den 12 november 1993 anförde Länsstyrelsen i Skaraborgs län i huvudsak följande.

Habo församling är enligt länsstyrelsens beslut den 30 november 1981 vid val av kyrkofullmäktige indelad i fem valdistrikt, nämligen Furusjö, Kyrkbyn, Gunnarsbo, Kärr och Bränninge.

Vid 1991 års kyrkofullmäktigval var antalet röstande i Furusjö valdistrikt 55, i Kyrkbyn 87, i Gunnarsbo 112, i Kärr 146 och i Bränninge 196, sammanlagt 596 röstande i hela församlingen.

Med anledning av det låga valdeltagandet har länsstyrelsen föreslagit att Habo församling vid val av kyrkofullmäktige skall utgöra ett valdistrikt.

Valnämnden i Habo kommun har beretts tillfälle att efter hörande av kyrkofullmäktige i Habo församling yttra sig över förslaget.

Kyrkorådet i Habo församling har yttrat sig och därvid anfört att det är otillräckligt med en enda vallokal och anser att det skall finnas ett valdistrikt för landsortsbefolkningen och minst ett i tätorten.

Valnämnden har inte yttrat sig.

I 5 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval m.m. sägs att om delar av församling ingår i olika valdistrikt vid val till riksdagen skall varje del bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige. Länsstyrelsen har dock möjlighet att förordna att sådana delar av församling tillsammans skall utgöra ett valdistrikt.

Av församlingens 4 711 röstberättigade har 542 röstat i vallokal vid 1991 års val. Detta låga valdeltagande talar för att en sammanslagning bör ske. I ett valdistrikt där endast ett fåtal röstar kan det finnas risk för att valhemligheten röjs. En nackdel med en sammanslagning är att avståndet till vallokalen ökar och detta kan innebära att valdeltagandet minskar. Genom det bilburna samhället blir emellertid, enligt länsstyrelsens mening, reseavstånden inte så stora att de i sig skulle utgöra hinder för en sammanläggning. Kommunen bör även enligt 29 § lagen om kyrkofullmäktigval på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen. Härtill kommer möjligheten att rösta i förväg på postkontor. Även kostnadsaspekten måste beaktas. Kostnaderna för öppethållande av fem vallokaler står inte i rimlig proportion till antalet röstande.

Länsstyrelsen har övervägt kyrkorådets förslag till två valdistrikt, ett för landsbygden, med vallokal i Kyrkbyn, och ett för tätorten. Valdistrikten Kyrkbyn och Furusjö är landsbygdsdistrikt. De övriga distrikten omfattar både landsbygd och delar av tätorten. Att bilda ett eget valdistrikt av Kyrkbyn och Furusjö, i vilka endast sammanlagt 142 personer röstade 1991, synes inte ändamålsenligt. Avståndet mellan Kyrkbyn och tätorten är endast ca 5 km. Det är för de röstande i Furusjö valdistrikt som den största försämringen blir genom längre avstånd till vallokalen, antingen den förläggs i Kyrkbyn eller tätorten.

Även om indragning av vallokaler medför en försämring för väljarna måste kravet på skydd av valhemligheten ges större tyngd än olägenheterna med långa avstånd.

Med anledning av det anförda anser länsstyrelsen att starka skäl talar för en sammanslagning av de fem valdistrikten till ett.

Länsstyrelsen förordnar, med stöd av 5 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, att Habo församling vid val av kyrkofullmäktige skall utgöra ett valdistrikt.

AA, ordförande i kyrkorådet i Habo, och BB överklagade länsstyrelsens beslut och anförde.

1. Habo församling består, förutom av tätorten, av en ovanligt stor landsbygd med stora avstånd. För många församlingsbor är inte heller Habo den tätort man söker sig till, varför en vallokal i Habo tätort inte upplevs som naturligt. För personer boende i t.ex. Västra Kärr blir avståndet 18 km till Habo tätort. Förslaget att lösa problemet med hjälp av valskjutsar, är inte tillräckligt för att få människor att rösta. Vi menar alltså att indragning till endast en vallokal skulle komma att påverka det redan låga valdeltagandet negativt, så att ännu färre kommer att rösta.

2. Att valhemligheten skulle kunna vara i fara om c:a 140 röster avges (Furusjö och Habo kyrkby tillsammans) förefaller oss inte rimligt. Många församlingar i Skaraborgs län har ju ett betydligt lägre deltagande än så. Om detta befaras måste ju i stället valnämndens ansvar inskärpas kraftigare än nu tycks ske.

3. Det förefaller oss dessutom angeläget att knyta vallokalen i kyrkofullmäktigeval till församlingens huvudkyrka, för den som bor i kringliggande landsbygd. För Habo tätort borde analogt valet ske i Habo församlingshem, som ligger mycket centralt.

Med anledning av ovanstående yrkar vi att Habo församling ska indelas i två valdistrikt, ett omfattande tätorten och ett omfattande landsbygden, den senare med vallokal vid Habo kyrka.

Riksskatteverket (RSV) avstyrkte bifall till överklagandet och anförde.

Enligt 5 § lagen om kyrkofullmäktigval m.m. är huvudregeln att varje församling bildar ett valdistrikt. I 3 kap. 3 § vallagen stadgas att ett valdistrikt bör omfatta l 200-1 500 röstberättigade. Endast om särskilda skäl föranleder det får ett valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än 300 röstberättigade.

Vid 1991 års val i församlingen i Habo röstade 582 personer. Fördelningen på de fem valdistrikten var: 55, 87, 112, 146 och 182 röster.

Länsstyrelsen har inför sitt beslut noga vägt för- och nackdelarna med ett enda respektive med två valdistrikt i församlingen. De skäl, som länsstyrelsen anför, talar även enligt RSVs mening starkt för en sammanläggning av valdistrikten. Valprövningsnämnden har i sin hittillsvarande praxis också följt RSVs linje att försöka undvika alltför små valdistrikt, motiverat främst av en strävan att värna om valhemligheten.

BB vidhöll överklagandet och anförde.

I RSVs yttrande citeras vallagen där det stadgas att varje valdistrikt bör omfatta 1 200-1 500 röstberättigade.

------------

I det tilltänkta valdistrikt som Habo församling skulle komma att utgöra kommer antalet röstberättigade att utgöra ca 4 700 personer (4 711 vid senaste val).

Den slutsats, som dras i RSVs yttrande, där det anförs hur många som röstade vid senaste kyrkofullmäktigeval, är ju i detta sammanhang fullkomligt ologisk. Man kan ju inte jämföra röstberättigade med röstande.

Då inga särskilda skäl anförts för ett så stort valdistrikt anser jag att Länsstyrelsens och RSVs slutsats är felaktig, och vidhåller därför det berättigade i vårt överklagande.

Valprövningsnämnden yttrade: Vid val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige bör enligt vallagen valdistrikt omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Lagen om kyrkofullmäktigval ger ingen motsvarande vägledning vid distriktsindelning för kyrkofullmäktigvalen. Enligt Valprövningsnämndens bedömning bör kravet på skydd av valhemligheten samt de praktiska möjligheterna att utnyttja rösträtten vara vägledande vid distriktsindelningen för kyrkofullmäktigvalen.

Det låga valdeltagandet i dessa val medför att skyddet av valhemligheten inte kan bedömas utifrån antalet röstberättigade på det sätt som sker vid 24 valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. I överensstämmelse med nämndens tidigare praxis utgör antalet röstande vid närmast föregående val en bättre grund vid bedömningen av distriktens storlek för att valhemligheten skall kunna skyddas. I valdistrikt med omkring eller mindre än 100 röstande kan valhemligheten komma att äventyras.

Vid kyrkofullmäktigvalen kan röstning på valdagen endast ske i vallokal. Enligt 29 § lagen om kyrkofullmäktigval (1972:704) bör, såsom också länsstyrelsen anfört, kommunen på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen. Härtill kommer möjligheten att rösta i förväg på postkontor enligt 30 § kyrkofullmäktigvallagen.

Trots möjligheterna till poströstning före valdagen och kommunens biträde med valskjuts på valdagen kan givetvis indragning av ett valdistrikt i glesbygd medföra en viss försämring för väljarna. Vid avvägningen mellan sådana negativa effekter mot att kravet på skydd av valhemligheten inte kan upprätthållas måste avgörande vikt fästas vid valhemlighetens bevarande.

På grund av det anförda avslår Valprövningsnämnden överklagandet.

Ledamöterna CC, DD och EE var av skiljaktig mening och yttrade: Vi anser att Valprövningsnämnden bort bifalla överklagandet och återförvisa ärendet till länsstyrelsen för förnyad handläggning i enlighet med överklagandet.