Val av riksdagens talman

Valprövningsnämndens beslut 16-1979

I fråga om riksdagens val av talman meddelas - såvitt är av intresse här - följande föreskrifter i riksdagsordningen och dess tilläggsbestämmelser.

Riksdagsordningen:

8 kap 1 §

Val av talman samt av förste, andre och tredje vice talman förrättas vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod och gäller till valperiodens slut. Talmännen väljes var för sig i nu nämnd ordning.

Förrättas valet med slutna sedlar, är den vald som får mer än hälften av de avgivna rösterna. Uppnås icke sådan röstövervikt, förrättas nytt val. Får ej heller då någon mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnådde de högsta röstetalen. Vid tredje omröstningen är den vald som får de flesta rösterna.

7 kap 4 § första stycket första meningen

Val förrättas med slutna sedlar, om ej annat följer av 3 § eller annan huvudbestämmelse i riksdagsordningen.

Riksdagsordningens tilläggsbestämmelser:

7.4.1 första och andra styckena

Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. Valsedel skall vara enkel, sluten och omärkt. Den får innehålla uppgift om det val för vilket den gäller.

Valsedel är ogiltig om den är försedd med kännetecken som uppenbarligen har blivit anbragt på valsedeln med avsikt eller om den saknar giltigt kandidatnamn. Har ledamot i ett val lämnat mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Har sedlarna samma innehåll, skall dock en valsedel betraktas som giltig vid sammanräkningen.

7.4.3

Vid val av en person med slutna sedlar får valsedel ej upptaga partibeteckning. Innehåller valsedel två eller flera kandidatnamn, är den ogiltig.

Vid lika röstetal skiljes genom lottning.

7.4.4

Vid val med slutna sedlar anmodar talmannen fem ledamöter att taga plats vid talmansbordet. Av dessa skall tre biträda när valsedlarna öppnas och granskas och två föra anteckningar över valet.

Upprop verkställes i samma ordning som enligt tilläggsbestämmelse 5.5.2. När ledamot ropas upp, skall han gå fram till talmansbordet och lämna sin valsedel till talmannen.

Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen och antecknats av kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämföres anteckningarna över valet.

Talmannen meddelar resultatet av valet, så snart detta har fastställts.

5.5.2 tredje stycket andra meningen

Vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter efter platsnummer i plenisalen.

7.5.2

Har vid valet föreskrift i 4 § eller i tilläggsbestämmelserna 7.4.1-5 blivit åsidosatt och är det ej osannolikt att felet har inverkat på valutgången, skall valprövningsnämnden undanröja valet och förordna om omval. Kan felet avhjälpas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall valprövningsnämnden dock i stället uppdraga åt talmannen att vidtaga erforderlig rättelse.

7.5.3

Valsedlar och annat valmateriai skall förvaras under betryggande säkerhet till dess att valet har vunnit laga kraft.

Inom riksdagen förrättades den 1 oktober 1979 val av talman. Riksdagens protokoll denna dag, § 5, upptog bl a följande.

Efter härmed slutad överläggning företogs val med slutna sedlar.

AA och BB anmälde att de avstod från att rösta vid talmansvalet.

Sedan röstavgivningen avslutats samt valsedlarna granskats och räknats tillkännagav ålderspresidenten att AA erhållit 165 röster, BB 164 röster och CC 1 röst. 1 avlämnad valsedel var ogiltig.

Då ingen av de föreslagna ledamöterna fått mer än hälften av de avgivna rösterna förrättades nytt val.

Efter det att denna röstavgivning avslutats samt valsedlarna granskats och räknats tillkännagav ålderspresidenten att BB erhållit 168 röster och AA 166 röster. 1 avlämnad valsedel var ogiltig.

Kammaren hade alltså utsett BB till talman.

Över valet av talman anfördes besvär av DD, EE, FF, GG och HH. I besvären yrkade DD, EE, FF och GG att valet skulle undanröjas. Till stöd härför anförde de att vid valet hade åsidosatts föreskrifter i 7 kap 4 § riksdagsordningen samt i tilläggsbestämmelserna 7.4.1 och 7.4.4. DD, EE och FF anförde dessutom att det ej kunde anses osannolikt att felet inverkat på valutgången. HH yrkade på anförda skäl att omval skulle ske.

Besvären utställdes till förklaring i enlighet med riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 7.5.1. Efter förklaringstidens utgång hade till valprövningsnämnden inkommit en skrivelse från kammarsekreteraren II rörande valförrättningens förlopp.

Härefter företog valprövningsnämnden viss ytterligare utredning.

Valprövningsnämnden yttrade: Vid val av talman kan talerätt ej anses tillkomma annan än ledamot av riksdagen (jfr prop 1973:90 s 571). Eftersom HH ej är riksdagsledamot, tar valprövningsnämnden inte upp hennes besvär till prövning.

Enligt det över talmansvalet förda protokollet hade i första omröstningen avgivits 331 röster och i andra omröstningen 335 röster. Med hänsyn till vad som har upplysts rörande riksdagsledamöters frånvaro på grund av sjukdom m m skulle emellertid i valets båda omgångar ha deltagit 335 ledamöter. På 30 grund härav har valprövningsnämnden beslutat företaga ny granskning och sammanräkning av valsedlarna.

Inför denna åtgärd har på nämndens anmodan kammarsekreteraren inkommit med en redogörelse för valsedlarnas förvaring efter valet. Av redogörelsen framgår att ett kuvert, nämligen det i vilket valsedlarna från första omröstningen förvarades, vid ett tillfälle öppnats av kammarsekreteraren, att vissa valsedlar från kuvertet då förevisats för representanter för massmedia och att kuvertet senare åter tillslutits.

Beträffande förvaringen av valsedlar sägs i riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 7.5.3 att dessa, jämte annat valmateriai, skall förvaras under betryggande säkerhet till dess att valet har vunnit laga kraft. Ett minimikrav måste vara att valsedlarna är inlagda i slutet kuvert eller motsvarande förvaringsanordning. Av sakens natur följer att annan än valprövningsnämnden ej får bryta förvaringen och ta befattning med valsedlarna förrän valet har vunnit laga kraft. Valprövningsnämnden finner emellertid anledning saknas till annat antagande än att det kuvert, som enligt sin påskrift innehåller valsedlar från den första omröstningen, också innehåller de valsedlar som avgavs i denna omröstning. Innehållet i det till valprövningsnämnden överlämnade kuvertet har därför kunnat användas vid kontroll av det sammanräkningsresultat som nåddes i den första omröstningen.

Vid sin sammanräkning av valsedlarna har valprövningsnämnden konstaterat beträffande första omröstningen, att BB erhållit 167 röster, AA 166 röster och CC 1 röst och att en valsedel var blank, samt beträffande andra omröstningen, att BB erhållit 168 röster, AA 166 röster och att en valsedel var blank. Det vid valtillfället fastställda resultatet av den första omröstningen var alltså felaktigt.

Av kammarsekreterarens redogörelse för valförrättningens förlopp framgår, att den röstande inte lämnade sin valsedel till ålderspresidenten utan själv lade ned den i en valurna. Denna ordning innebär avvikelse från tilläggsbestämmelse 7.4.4 andra stycket, enligt vilket den röstande skall lämna sin valsedel till talmannen. Med hänsyn till resultatet av valprövningsnämndens granskning och sammanräkning av valsedlarna är det emellertid osannolikt att avvikelsen har inverkat på valutgången.

Vid valprövningsnämndens granskning visade det sig att vid de båda omröstningarna avgivits ett antal valsedlar som inte var slutna. Dessa 8 valsedlar avvek alltså från vad som föreskrivs i första stycket av tilläggsbestämmelse 7.4.1. Nämnden anser det även i fråga om denna avvikelse osannolikt att den har inverkat på valutgången.

Vad beträffar förfarandet vid fastställandet av resultaten av de båda omröstningarna gör valprövningsnämnden följande bedömning.

De i tilläggsbestämmelse 7.4.4 givna föreskrifterna om förfarandet efter röstavgivningen måste vara att förstå så, att kammarsekreteraren och de två ledamöter, som biträdet med att föra anteckningar över valet, skall föra anteckningarna oberoende av varandra och att jämförelsen av deras anteckningar skall ske först efter det att samtliga godkända valsedlar lästs upp. Om de förda anteckningarna inte stämmer överens eller annan anledning förekommer därtill, måste kontrollräkning av valsedlarna företas innan valresultatet fastställs.

Av kammarsekreterarens skrivelse framgår, att i förevarande fall han och de två riksdagsledamöterna inte gjort sina anteckningar under uppläsningen av valsedlarna oberoende av varandra. Härigenom har gjorts avvikelse från det föreskrivna förfarandet. Som valprövningsnämndens omräkning visat, gav sammanräkningen vid valtillfället av rösterna i första omröstningen felaktigt resultat.

Frågan är då, vilken inverkan felet vid sammanräkningen efter första omröstningen och det felaktiga resultatet av denna omröstning kunnat ha på valutgången.

Vid en korrekt fastställelse av röstfördelningen i den första omröstningen skulle inte någon av kandidaterna ha erhållit mer än hälften av samtliga avgivna röster. Första omröstningen hade därför inte varit utslagsgivande utan förrättningen hade även i detta fall måst fortsätta med en andra omröstning. I detta läge uppkommer frågan om den andra omröstningen i och för sig varit korrekt och kan stå fast.

Valprövningsnämnden har funnit att den fastställda röstfördelningen i den andra omröstningen var korrekt. Meddelandet om röstfördelningen i den första omröstningen har emellertid medfört att den andra omröstningen ägt rum under felaktiga förutsättningar. Enligt det meddelade resultatet erhöll nämligen AA flest röster, 165 mot 164 för BB. I verkligheten erhöll emellertid BB flest röster, 167 mot 166 för AA. Med hänsyn till partiernas styrkeförhållanden i riksdagen och resultatet av omröstningarna kan det konstateras att utgången av valet varit beroende av en enda väljares röst. En giltig röst för en av kandidaterna skulle ha kunnat avgöra valet. En blank och därmed ogiltig valsedel skulle vidare ha kunnat medföra att inte någon av kandidaterna erhållit mer än hälften av samtliga avgivna röster och sålunda framtvingat ny omröstning. I sista hand skulle valet ha kunnat bli avgjort i en tredje omröstning med enkel majoritet eller eventuellt med lottens hjälp.

Resultatet av de båda omröstningarna visar att minst en väljare ändrat sin röst från den första till den andra omröstningen, vilken blev utslagsgivande. Med hänsyn till nyss anförda omständigheter finner valprövningsnämnden att det ej är osannolikt att felet vid sammanräkningen efter första omröstningen och det felaktiga resultatet av denna har inverkat på valutgången.

På grund av det anförda undanröjer valprövningsnämnden det överklagade valet och förordnar att valet av talman skall göras om.

Ledamöterna JJ, KK och LL var av skiljaktig mening och ansåg, att de båda sista styckena i valprövningsnämndens beslut skulle ha följande lydelse: Resultatet av de båda omröstningarna visar att minst en väljare ändrat sin röst från den första till den andra omröstningen, vilken blev utslagsgivande. Teoretiskt sett finns utrymme för att det ovan beskrivna felet har inverkat på valutgången. Vid en realistisk bedömning kan det dock inte rimligen antas, att de båda ledamöter som uppenbarligen avvikit från partilinjerna i båda omröstningarna låtit sig påverkas av det meddelade resultatet av den första omröstningen. Valprövningsnämnden finner det därför osannolikt, att felet vid sammanräkningen efter första omröstningen och det felaktiga resultatet av denna omröstning har inverkat på valutgången.

På grund av det anförda lämnar valprövningsnämnden de av DD, EE, FF och GG anförda besvären utan bifall.