Val av en icke valbar elektor i församling har ansetts utgöra avvikelse från föreskriven ordning, men har inte ansetts påverka valutgången i det aktuella stiftsfullmäktigvalet

Valprövningsnämndens beslut 4-1989

Valet av ledamöter och suppleanter till stiftsfullmäktige i Härnösands stift ägde rum i Domprosteriets kontrakt den 21 december 1988. I kontraktet ingår bl.a. Stigsjö församling. Till elektor i församlingen hade den 29 november 1988 valts kyrkoherden i församlingen, AA, vilken också deltog i stiftsfullmäktigvalet. Valet av stiftsfullmäktige avsåg 5 platser. Elektorerna uppgick till 29, av vilka 20 röstade på partiet KYRKANS VÄL och 9 på SOCIALDEMOKRATERNA.

BB överklagade valet av stiftsfullmäktige. Som grund för överklagandet anförde BB att en av de i valet deltagande elektorerna innehaft befattning som kyrkoherde i den församling han som elektor företrädde och att han därmed enligt församlingslagen inte varit valbar till elektor. BB hade påpekat detta förhållande för valförrättaren före stiftsfullmäktigvalets början. Denne hade dock, med hänvisning till 6 kap. 18 § församlingslagen, ansett att då besvär inte anförts mot elektorsvalet, hinder inte förelåg mot vederbörandes deltagande i stiftsfullmäktigvalet.

Domkapitlet (som enligt övergångsbestämmelserna till församlingslagen fullgjorde uppgifter som tillkom stiftsstyrelsen, när stiftsfullmäktige utsågs första gången) anförde i yttrande - vartill fogats ett yttrande av valförrättaren - bl.a. följande.

Det är ostridigt att elektorn, AA, är kyrkoherde i församlingen och därmed tillhör han den krets av icke valbara som stadgas i 2 kap. 5 § FL. Valförrättaren, CC har trots detta låtit AA deltaga i valet.

Domkapitlet finner således att en elektor tillhörande kretsen av icke valbara har deltagit i valet.

- - -

Domkapitlet delar CC:s mening om att valet inte påverkats av det som nu inträffat.

- - -

Valförrättaren anförde i sitt yttrande bl.a. att om elektorsvalet i Stigsjö gjordes om, talade all sannolikhet för, att man valde en elektor med samma inställning och samma grupptillhörighet, som kyrkoherde AA givit uttryck för vid valet.

Riksskatteverket (RSV) tillstyrkte i yttrande bifall till överklagandet och anförde.

Enligt 6 kap. 8 § församlingslagen tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige i fråga om valbarhet till elektor eller ersättare för elektor.

Domkapitlet i Härnösand har i sitt yttrande den 26 januari 1989 konstaterat att det är ostridigt att AA tillhör den krets av icke valbara som avses i 2 kap. 5 § församlingslagen vid ifrågavarande elektorsval.

Enligt RSVs bedömning utgör valet av AA som elektor sådan avvikelse från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 7 § vallagen. Det kan inte heller bortses ifrån att vad som förekommit har inverkat på valutgången. Som framgår av protokollet från valförrättningen har Kyrkans väl vid platsfördelningen mellan partierna tagit den "fjärde" och sista platsen med jämförelsetalet 5,0 att jämföras med Socialdemokraternas jämförelsetal 4,5. En förskjutning med en röst från Kyrkans väl till Socialdemokraterna hade gett följande jämförelsetal vid fördelningen av den "fjärde" och sista platsen:

Kyrkans väl	4,75
Socialdemokraterna	5,0

Rättelse kan enligt RSVs bedömning endast åstadkommas genom omval av elektorer och ersättare för dessa i Stigsjö församling samt genom omval av ledamöter och suppleanter till stiftsfullmäktige i Domprosteriets kontrakt.

Valprövningsnämnden yttrade:

Enligt 6 kap. 8 § församlingslagen (1988:180) skall i fråga om valbarhet till elektor tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § samma lag om ledamot och suppleant i kyrkofullmäktige. Av det sistnämnda lagrummet följer bl.a. att kyrkoherde eller annan präst som är ledamot i församlingens kyrkoråd inte är valbar till ledamot eller suppleant.

Kyrkoherden AA har alltså inte varit valbar vid elektorsvalet i Stigsjö församling och därmed inte heller behörig att som elektor delta i stiftsfullmäktigvalet.

I 15 kap. 7 § första stycket vallagen föreskrivs följande. Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av val, för vilken myndighet svarar, förekommit avvikelse från föreskriven ordning eller har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt, skall valprövningsnämnden, om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången, vid prövning av besvär över valet upphäva detta i den omfattning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna om omval uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.

Valet av en icke valbar elektor utgör enligt valprövningsnämndens mening en sådan avvikelse från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 7 § vallagen.

Vid bedömning av sannolikheten för att felet har haft inverkan på valutgången - dvs. om den obehörige elektorns deltagande i valet föranlett att sammansättningen av stiftsfullmäktigeförsamlingen blivit en annan än vad den skulle ha blivit utan hans deltagande - är bl.a. följande att beakta.

De två elektorerna från Stigsjö församling har liksom stiftsfullmäktige i Domprosteriets valkrets utsetts genom proportionellt val, vilket bl.a. innebär att valet skett med valsedlar som upptar partibeteckning. Valet av stiftsfullmäktige avsåg 5 platser (inte 4 platser som uppgivits i RSV:s yttrande). Elektorerna uppgick till ett antal av 29, av vilka 20 röstade på partiet KYRKANS VÄL och 9 på SOCIALDEMOKRATERNA. I valet av stiftsfullmäktige uppträdde alltså endast två partier.

Av protokollet från valförrättningen framgår att en förskjutning med en röst från KYRKANS VÄL till SOCIALDEMOKRATERNA hade medfört att SOCIALDEMOKRATERNA hade tagit det femte och sista mandatet i stället för KYRKANS VÄL. Vidare framgår att det enda läge i vilket en påverkan på valutgången är tänkbar är om den elektor/ersättare som skulle ha trätt i stället för den obehörige elektorn och som skulle ha tillhört samma politiska gruppering som denne, skulle ha fronderat mot det parti för vilket han utsetts och röstat på det andra partiet.

I ärendet har inte framförts något påstående eller anförts någon annan omständighet som talar i sådan riktning. Såväl valförrättaren som domkapitlet har gjort uttalanden av innebörd att ett omval av stiftsfullmäktige med all sannolikhet skulle leda till samma resultat. Klaganden har inte gjort någon invändning på denna punkt.

Vid en samlad bedömning finner valprövningsnämnden att sannolikheten för att vad som förekommit har inverkat på valutgången inte är så stor att det med fog kan antas att så har skett. Regeln i 15 kap. 7 § vallagen innebär då att valen skall stå fast.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden lämnar överklagandet utan bifall.

Skiljaktig mening

Ledamoten DD var skiljaktig och ansåg att valprövningsnämnden på de skäl riksskatteverket anfört i sitt yttrande bort bifalla överklagandet och att rättelse skulle ske genom omval av elektorer och ersättare för dem i Stigsjö församling samt genom omval av ledamöter och suppleanter till stiftsfullmäktige i Domprosteriets kontrakt.