Utlandsröstning - fråga om avvikelse från föreskriven ordning förekommit eller om någon verkat otillbörligen vid röstmottagning utomlands då partifunktionärer befunnit sig på röstmottagningsstället. Även fråga om skydd av valhemligheten.

Valprövningsnämndens beslut 433-2018

Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 16 september 2018 utgången av valet till riksdagen den 9 september 2018.

Redogörelse för överklagandet

AA har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Han har genom ett reportage som producerats av TRT World erfarit att det förekommit händelser i en vallokal i Kulu i Turkiet som är att betrakta som valfusk. Av reportaget framgår att två riksdagskandidater, Sultan Kayhan (S) och Mikail Yüksel (C), är närvarande inne i röstningslokalen och att de där instruerar minst var sin röstande om hur dessa ska rösta. I reportaget ses Sultan Kayhan nicka instämmande till en kvinna som fyller i en röstsedel och det ser ut som att kvinnan sätter ett kryss mitt på valsedeln, ungefär där Sultan Kayhans namn står. Mikail Yüksel ses på videon instruera en person angående vilken valsedel denna ska ta. Den hög som pekas ut är den med valsedlar i vilka Mikail Yüksel står som nummer två. Eftersom riksdagskandidaterna befinner sig i det rum där valsedlarna distribueras måste de anses befinna sig i vallokalen. Av videon framgår också att valhemligheten inte respekteras då de röstberättigade verkar ha fått sina kuvert i förväg. En man ses exempelvis stoppa in en valsedel för Centerpartiet i ett kuvert medan han står i kön till avprickningen. I reportaget intervjuas Sultan Hayhan med valsedlar i handen inne i röstningslokalen. Det är uppenbart att Sultan Kayhan genom sin närvaro påverkar röstandet. Samtliga röster från detta distrikt borde därför ogiltigförklaras.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har avstyrkt bifall till överklagandet och anfört i huvudsak följande. Principerna om fria och hemliga val är en av demokratins grundstenar. Det ankommer på röstmottagarna att se till att förhållandena i röstningslokalerna är sådana att dessa och vallagens (2005:837) krav upprätthålls. I detta ligger bl.a. att väljarna enligt 7 kap. 3 § vallagen ska kunna göra i ordning sina röster bakom en valskärm och därefter lämna valkuverten till röstmottagarna. Av förarbetena (prop. 2004/05:163 s. 119) till vallagen framgår dock att röster som inte gjorts i ordning bakom en valskärm inte ska bedömas som ogiltiga. Fråga är i stället i första hand om en föreskrift av ordningskaraktär. Väljarna disponerar själva över sin valhemlighet. Den som vill avslöja hur han eller hon röstar är alltså fri att göra så.

En väljare som inte själv kan göra i ordning sin röst får enligt praxis anlita ett biträde. Med biträde avses att en väljare har möjlighet att själv utse någon som hjälper henne eller honom vid röstningen. Det finns ingen begränsning av vem som kan vara biträde. Biträde kan vem som helst vara som väljaren har förtroende för. Detta är en ordning som måste anses gälla även utan uttryckligt lagstöd (SOU 2004:111 s. 212 ff.).

Regleringen i 8 kap. 2 § vallagen tar sikte på tillgängligheten av valsedlar för väljarna och inte på möjligheten för väljaren att plocka valsedlar utan att någon annan kan se vilka valsedlar väljaren tar. Valhemligheten får fortfarande anses tillgodosedd genom att väljaren kan ta valsedlar för flera partier eller genom att väljaren till röstmottagningsstället tar med sig valsedlar som man kan få från partierna.

Syftet med bestämmelsen i 8 kap. 3 § vallagen om att det inte på ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta får förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val, är att väljaren ska vara ostörd och skyddad för varje form av påverkan under själva valhandlingen, vilket är ytterligare ett led i att trygga genomförandet av fria och hemliga val.

Partifunktionärer ska avhålla sig från att t.ex. agitera eller dela ut valsedlar inne i eller i direkt anslutning till ett röstmottagningsställe. Valmyndigheten anser sig dock inte ha möjlighet att på basis av vad som presenterats i ärendet dra några slutsatser av vad som förevarit i samband med förtidsröstningen som genomförts vid det aktuella röstmottagningsstället. Mot bakgrund av den befintliga utredningen kan det i vart fall inte anses visat att det har förekommit avvikelser från föreskriven ordning eller att någon otillbörligen verkat vid valet.

Härtill kommer att de röster som avgetts på den aktuella utlandsmyndigheten är att hänföra till vad som får förmodas vara ett stort antal valkretsar över hela landet, vilket är ytterligare en faktor i sammanhanget som försvårar bedömningen av sannolikheten för att de påstådda handlingarna påverkat utgången av valet. En annan omständighet som kan beaktas är att det här var fråga om förtidsröstning. Väljare som eventuellt ansett sig utsatta för påverkan kan alltså sedermera ha utnyttjat möjligheten att ångerrösta.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Av 4 kap. 20 § och 4 kap. 22 § vallagen följer att en vallokal och röstningslokal ska vara tydligt avgränsad och även i övrigt lämpad för ändamålet så att väljare inte hindras eller störs under röstningen. Lokalen ska inte ha anknytning till en viss politisk sammanslutning och den bör inte ha sådan anknytning till en viss religiös sammanslutning eller till ett visst företag som kan påverka väljaren i samband med röstningen.

Av 7 kap. 2 § vallagen framgår det hur man som väljare ska göra i ordning sin röst. I 7 kap. 3 § anges att väljaren ska göra i ordning sina röster bakom en valskärm och därefter lämna valkuverten till röstmottagarna. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster, ska på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna i den utsträckning som behövs. En sådan väljare får också anlita någon annan person som hjälper honom eller henne vid röstningen.

I 8 kap. vallagen finns allmänna bestämmelser om röstmottagning. I 8 kap. 2 § första stycket vallagen anges att det i anslutning till ett röstmottagningsställe ska ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Om detta inte är möjligt får en sådan plats i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats ska väljarna ha tillgång till

1. valsedlar med enbart valbeteckning,
2. valsedlar med parti- och valbeteckning
   a) för val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet,
   b) för val till landstings- och kommunfullmäktige för varje parti som redan är representerat där och som inte uppfyller kraven i a ovan, när det gäller röstmottagningsställen inom det landsting eller den kommun där partiet är representerat,
   
   I paragrafens andra stycke anges att de partier som deltar i valen också ska kunna lägga ut sina valsedlar på denna plats.
   
   Enligt 8 kap. 3 § vallagen får det på ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val.
   
   Av 8 kap. 4 § vallagen framgår att det är röstmottagarna som ansvarar för ordningen på röstmottagningsstället. Den som finns i lokalen eller i ett utrymme intill denna ska rätta sig efter de anvisningar som röstmottagarna ger för att röstmottagningen ska kunna genomföras. Blir det sådan oordning att den inte kan avstyras får röstmottagningen tillfälligt avbrytas. 
   

Bedömning

Valprövningsnämnden ska ta ställning om det förekommit sådana omständigheter som kan anses vara en avvikelse från föreskriven ordning eller otillbörligt verkande vid röstning.

Som redogjorts för i det föregående innebär den vid tidpunkten för valet år 2018 gällande ordningen att valsedlarna ska placeras i anslutning till vallokalen och att väljaren ska ta valsedlar även om det finns andra personer närvarande. Valprövningsnämnden finner det inte visat att föreskriven ordning frångåtts vid utplaceringen av valsedlarna.

Här kan dock nämnas att regeringen i augusti 2018 överlämnat en proposition till riksdagen, prop. 2017/18:286 Stärkt skydd för valhemligheten. I syfte att stärka skyddet för valhemligheten och därmed även minska risken för att väljarna utsätts för otillbörlig påverkan i samband med röstningen föreslår regeringen att det ska ställas krav på att den plats i, eller i anslutning till, en val- eller röstningslokal där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Riksdagen har antagit regeringens förslag. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas första gången vid valet till Europaparlamentet år 2019.

I den mån partifunktionärer uppehållit sig i val- eller röstningslokalen eller i anslutande utrymme har avvikelse från föreskriven ordning skett genom att röstmottagarna i så fall brustit i sitt ansvar enligt 8 kap. 4 § vallagen för att ordning råder i lokalen. Det har dock inte framkommit något som ger stöd för bedömningen att avvikelsen påverkat valutgången. Utredningen ger inte heller stöd för att någon verkat otillbörligen vid valet. AA överklagande ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.