Upphävande av valet till Sametinget 2025 och förordnande om omval eftersom det i 95 fall förekommit avvikelser från föreskriven ordning (ytterkuvert som inte klistrats igen) - delvis bifall

Valprövningsnämndens beslut 17-2025

Beslutet omfattar ärendena 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26 och 27-2025.

Överklagande av Länsstyrelsen i Norrbottens läns beslut att fastställa utgången av valet till Sametinget

Länsstyrelsen i Norrbottens län fastställde i ett beslut den 27 maj 2025 utgången av valet till Sametinget den 18 maj 2025.

När tiden för överklagande av länsstyrelsens beslut om sametingsvalet gick ut den 13 juni 2025 hade Valprövningsnämnden fått in 11 överklaganden. En förteckning över de överklaganden som behandlas i detta beslut (uppgifter om dnr och klagande) finns i bilaga 1 (endast uppgifter om dnr återges här).

Under särskilda rubriker i det följande finns samtliga överklaganden samt yttranden från berörda myndigheter redovisade. Här finns också den känslighetsanalys som Valmyndigheten utfört på uppdrag av Valprövningsnämnden. En känslighetsanalys visar bl.a. hur många röster som krävs för att ett mandat ska gå till ett annat parti och hur många särskilda personröster som skulle krävas för att ordningen mellan kandidater ska ändras. Analysen visar således om de eventuella avvikelser från föreskriven ordning som förekommit har kunnat påverka valresultatet.

Partiet Samerna har yttrat sig över vad Valmyndigheten anfört såvitt gäller mandatfördelningen mellan partier i myndighetens känslighetsanalys (avsnitt 2.1), bilaga 2 till beslutet. Detta redovisas under särskild rubrik. Härunder återfinns även Valmyndighetens kompletterande yttrande med anledning av vad Partiet Samerna anfört.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena inklusive en redovisning av den rättsliga regleringen redovisas under särskilda rubriker.

Redogörelse för överklagandena samt yttranden från berörda myndigheter

Ändring av beslut om röstlängden (dnr 26-2025)

Redogörelse för överklagandet

AA har överklagat länsstyrelsens beslut och har yrkat att Valprövningsnämnden:

• ska granska om anmälningar till och upptagande i

sameröstlängden handlagts på ett rättssäkert sätt och i enlighet med rättsordningen,

• om handläggningen av röstlängden kan ha inverkat på utgången av valet,
• undersöker förutsättningar för förordnande om extra val för återstoden av mandattiden,
• klargör att inlämnade anmälningar ska registreras,
• klargör att valnämnden ska ha kontroll över att ingen obehörig upptas i röstlängden, och
• om extra val kan hållas, tillser att tidsutrymme ges, enligt sametingslagens 3 kap. 4–6 §§, för både anmälan och nytt fastställande av röstlängd.
  
  

Som grund för sitt överklagande har han anfört i huvudsak följande. Enligt Sametingets valnämnds protokoll har 1 083 anmälningar inkommit. 945 av dessa personer har tagits upp i den preliminära röstlängden och 138 har nekats. Den preliminära röstlängden upptar, enligt Valmyndighetens statistik, 9 694 personer. 43 av de som inte tagits upp har överklagat valnämndens beslut, varav 41 personer har tagits upp på grund av länsstyrelsens beslut. Valnämnden har i efterhand i den slutliga röstlängden upptagit ytterligare 21 personer som varken varit upptagna i den preliminära röstlängden eller överklagat till länsstyrelsen. Tre av dessa har underrättats om att de inte är upptagna i den preliminära röstlängden, men har inte överklagat. Det är oklart om de övriga 18 anmälningarna har handlagts av valnämnden och blivit upptagna eller om de borde ha underrättats om att de inte är upptagna i den preliminära röstlängden. Detta förfarande innebär också att dessa 21 personer inte tagits med i den preliminära röstlängden som hållits tillgänglig för granskning av var och en som tagits upp. Valnämnden har fått besked från en person att hon fått röstkort m.m. till valet utan att ha anmält sig. Den slutliga röstlängden upptar, enligt Valmyndighetens statistik, 9 755 personer.

Sametinget har, med hänvisning till GDPR, inte diariefört eller på annat sätt registrerat inkomna anmälningshandlingar som sänts till kansliet i pappersform eller digitalt. Digitala anmälningar har skrivits ut på papper. I enstaka fall har anmälningshandlingar mottagits av ledamot i valnämnden utan att det säkerställts att de överlämnats till kansliet. Anmälningshandlingarna har förvarats separat från andra dokument på kansliet. Vid beredning och beslut har anmälningshandlingarna tagits med till sammanträdeslokaler utanför kansliet. Valnämndens ledamöter har inte tillhandahållits någon sammanställning över inkomna anmälningar. Beslut har fattats efter muntlig föredragning. De som upptagits har införts i Valmyndighetens röstlängdssystem. De som inte upptagits har redovisats i en bilaga till valnämndens protokoll. Valnämnden har vid upptagande av personer i sameröstlängden inte hanterat anmälningarna på ett sätt som motsvarar det som gäller för röstmottagning och röstgranskning i samband med valet (3 kap. 15–30 §§ sametingslagen). De fel och brister som uppdagats visar att det inte har säkerställts varken att alla inlämnade anmälningshandlingar blivit behandlade eller att bara de personer som är behöriga är uppförda i röstlängden.

Sametingets valnämnds yttrande

Sametingets valnämnd har yttrat sig och anfört i huvudsak följande vad gäller ändring av beslut om röstlängden.

Sedan Sametingets tillkomst har valnämnden, sju ledamöter från Sápmi, utsedda av Sametinget beslutat vilka som ska tas upp i röstlängden. Anmälningarna hålls under säker uppsikt och hanteras säkert under hela beredningsprocessen. När den preliminära och den slutliga röstlängden är fastställda diarieförs de arkiverade anmälningarna under samma ärende.

Vem som tas upp i röstlängden är viktigt då de som väljs som ledamöter måste vara upptagna i röstlängden. Sametingets valnämnd fastställer den preliminära och slutliga röstlängden och måste kunna göra rättelser när så behövs.

Inför valet uppdagades att 18 personer enligt beslut av valnämnden skulle upptas i röstlängden men av någon anledning – mänskliga faktorn eller problem med införandet i Valmyndighetens IT-stöd Valid – inte hade registrerats i Valid. IT-systemet började användas först hösten 2024 för Sametingsvalet. Dessa personer hade i sina anmälningar uppgett att de hade en förälder som varit upptagen i röstlängden. Vad gäller tre andra personer inkom nya omständigheter till valnämnden som styrkte rätt att tas med i röstlängden i samband med att valnämnden skulle yttra sig till Länsstyrelsen i överklagningsärenden. Rättelse genomfördes med stöd av 38 § förvaltningslagen och nämnden lämnade uppdrag till Valmyndigheten att genomföra teknisk rättelse.

Sedan reglerna om överklaganden infördes 2005 har inte något överklagande lett till att någon strukits ur röstlängden.

Valnämnden har vid upptagande av personer i röstlängden inte hanterat dessa anmälningar på ett sätt som motsvarar det som gäller för röstmottagningen och rösträkningen i samband med valet.

Länsstyrelsen i Norrbottens läns yttrande

Länsstyrelsen i Norrbottens län har yttrat sig och anfört i huvudsak följande vad gäller ändring av beslut om röstlängden.

Länsstyrelsen delar i vissa avseenden klagandes syn på sametingets valnämnds handläggning av röstlängdsärendena. Länsstyrelsen har kunnat konstatera att sametingets valnämnd i allt väsentligt brustit i förvaltningsrättslig mening. Sametingets valnämnd har varken hänvisat till relevanta bestämmelser, till någon utredning eller motiverat sina ställningstaganden. Länsstyrelsen har därför inte kunnat ta ställning till om sametingets valnämnd har haft fog för sina beslut.

Det tycks också saknas delgivningsrutiner hos sametingets valnämnd. Det kan således inte säkerställas att samtliga sökande fått del av sina avslagsbeslut och således fått möjlighet att överklaga.

Ett beslut som saknar redogörelse för vad som ligger till grund för detsamma ska normalt upphävas och återförvisas till beslutsmyndigheten för ny prövning. Med hänsyn till bestämmelserna i sametingslagen, bland annat om när den slutliga röstlängden ska fastställas, bedömde länsstyrelsen att överklagandena ändå behövde prövas. Sametingets valnämnd lämnades möjlighet att yttra sig i samtliga inkomna överklaganden. Länsstyrelsen begärde att sametingets valnämnd skulle motivera sina ställningstaganden. Till yttrandena begärdes vidare kopior på Sametingets valnämnds akter i respektive ärende.

Länsstyrelsen konstaterade att Sametingets valnämnd i sina yttranden inkom med ställningstaganden, dvs. tillstyrkan eller avstyrkan angående upptagande i röstlängden. Däremot saknades klargörande motivering. Sametingets valnämnd bifogade kopior på anmälningshandlingar m.m. från respektive ärende.

Länsstyrelsen prövade den 17 februari 2025, vid offentligt sammanträde, inkomna överklaganden. Länsstyrelsen konstaterade att Sametingets valnämnd i allt väsentligt brustit i förvaltningsrättslig mening. Länsstyrelsen prövade därutöver förutsättningarna för rösträtt i varje enskilt ärende.

Av 3 kap. 5 a § sametingslagen framgår att länsstyrelsens beslut gällande röstlängden inte får överklagas. Dessa kan således inte vara en del av Valprövningsnämndens prövning av överklaganden gällande fastställande av valresultatet. Det framgår vidare av 3 kap. 35 § sametingslagen att den slutliga röstlängd som upprättats för det ordinarie valet ska användas vid omval. Länsstyrelsen anser därför, utifrån nuvarande lagstiftning, att överklagandet ska avvisas i den del som gäller röstlängden.

Länsstyrelsen delar förvisso de synpunkter som framförts på Sametingets valnämnds handläggning, så som också framgår av länsstyrelsens beslut från det offentliga sammanträdet den 17 februari 2025. De synpunkter som framförts på handläggningen är dock ytterst en fråga för annan granskning, så som av Justitieombudsmannen (JO). Länsstyrelsen konstaterar också att det krävs lagändringar för de yrkanden som framförs gällande omval eller extra val på grund av röstlängden.

Vad gäller de synpunkter som framförts på länsstyrelsens handläggning av överklaganden gällande röstlängden vill länsstyrelsen framföra att dessa beslut inte är överklagbara.

Länsstyrelsens bedömning är att handläggning och beslut skett i enlighet med gällande lagstiftning. Vad gäller länsstyrelsens handläggning i övrigt avser länsstyrelsen yttra sig för det fall JO uttryckligen begär det.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört följande vad gäller ändring av beslut om röstlängden (yttrandet s. 9).

Den som anmält sig men inte tagits upp i den preliminära röstlängden får överklaga beslutet i den delen. Vidare får var och en som tagits upp i den preliminära röstlängden överklaga beslutet såvitt avser någon annan som tagits upp. Länsstyrelsen har prövat de överklaganden som kom in inför valet till Sametinget 2025. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas.

Av de uppgifter Valmyndigheten tagit del av från Länsstyrelsen i Norrbotten framgår att AA överklagat den preliminära röstlängden i 187 fall och att Länsstyrelsen prövat hans överklaganden. Länsstyrelsens beslut kan inte överklagas.

Fråga är nu om AA:s överklagande ska ses som en överklagan av Länsstyrelsen i Norrbottens beslut och därför avvisas eller om överklagan ska prövas som ett överklagande av det fastställda valresultatet med anledning av en avvikelse från föreskriven ordning.

De beslut valnämnden fattade innan Länsstyrelsen i Norrbotten gjort sin prövning av överklagandena, uppfattade Valmyndigheten utifrån beslutens utformning, som ändringar av den slutliga röstlängden […]. De personer som omfattades av besluten överklagade inte den preliminära röstlängden. Eftersom valnämnden vid tidpunkten för sin prövning av rättelse och ändring inte hade beslutat om den slutliga röstlängden bedömer Valmyndigheten att nämnden saknade rättslig grund för att göra rättelser eller ändringar i densamma. Beslutet var därför en nullitet, dvs. besluten torde sakna rättsverkningar.

Efter att Länsstyrelsen i Norrbotten prövat överklagandena fastställde valnämnden den slutliga röstlängden. Härefter valde nämnden att åter pröva förutsättningarna för att rätta den slutliga röstlängden och fann att det förelåg skäl för att göra det.

Valmyndigheten har i vägledande ställningstagande […] redogjort för myndighetens bedömning av rättelse och ändring av beslut om röstlängd. Valmyndigheten bedömer att det inte bör ske rättelser enligt 36 § förvaltningslagen av den slutliga röstlängden. Inte heller bör ett beslut om den slutliga röstlängden ändras i de situationer en myndighet får ändra sina beslut i enlighet med 37 § förvaltningslagen. En myndighet ska dock, enligt 38 § förvaltningslagen, ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Valmyndigheten bedömer att det kan förekomma situationer då beslutet om slutlig röstlängd kan ändras. Så är t.ex. fallet om det står klart att en väljare som inte tagits upp i röstlängden borde ha funnits med och det är fråga om en felaktighet som är uppenbar. Felet ska enkelt kunna upptäckas utan någon djupare utredning av myndigheten. I övriga fall bedömer Valmyndigheten att bestämmelsen inte bör tillämpas ifråga om den slutliga röstlängden.

Det får bedömas vara förståeligt att valnämnden valt att pröva rösträtten för de personer som i nämndens beslut den 20 januari 2025 tillerkänts rösträtt i ett nytt beslut den 26 februari 2025. Med beaktande av att det saknas förutsättningar att klaga på sådana ändringar ska det vara tal om uppenbara felaktigheter i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och beslutet ska kunna ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Valmyndigheten bedömer dock att de omständigheter Sametingets valnämnd lagt till grund för besluten om ändring inte är förenliga med de förutsättningar förvaltningslagen uppställer. Valnämndens hantering innebär enligt Valmyndighetens en avvikelse från föreskriven ordning.

Förordnande av röstmottagare och röstmottagningen (dnr 17-2025 – 25-2025 och 27-2025)

Redogörelse för överklagandena

Samtliga klagande har överklagat länsstyrelsens beslut och har i de flesta fall yrkat att omval genomförs eftersom samtliga 88 röster som avlades i vallokalen i Arjeplog hanterades på ett sådant sätt att de förklarades ogiltiga. Guovssonásti (dnr 27-2025) har dock i första hand yrkat att rättelse görs genom en mindre ingripande åtgärd, exempelvis att de 88 vallokalsrösterna från vallokalen i Arjeplog kan godkännas och ingå i en förnyad sammanräkning, och i andra hand att omval genomförs för de väljare som röstade i vallokalen i Arjeplog.

BB (dnr 19-2025) har även anfört att det inträffade i vallokalen i Arjeplog varit en systematisk avvikelse från föreskriven ordning. I en komplettering till överklagandet anför han att valnämndsledamoten AA ansvarat för rekrytering och nominering av lämplig ordförande och vice ordförande till vallokalen i Arjeplog samt att AA röstade i vallokalen den 18 maj 2025 utan att slå larm om att röstmottagarna inte utförde uppdraget enligt sametingslagen.

Partiet Samerna (dnr 23-2025) har anfört bl.a. att det varit fråga om ett systematiskt handhavandefel av ansvarig myndighet, Sametingets valnämnd, och att 112 avlämnade röster i vallokal ogiltigförklarats.

CC och DD (dnr 22-2025) har vidare tagit upp det faktum att även 24 röster avlagda i andra vallokaler förklarades ogiltiga och att 286 brevröster inte godkändes.

Flera av de klagande har anfört särskilt att Sametingets valnämnd inte har uppfyllt sin uppgift att utbilda röstmottagare i att klistra igen de ytterkuvert i vilka valkuverten läggs.

Sametingets valnämnds yttrande

Sametingets valnämnd har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Valnämnden ansvarar för att utbilda röstmottagare. Vid utbildningen ska det material Valmyndigheten tillhandahåller användas. Utbildningstillfällena har skett fysiskt för ordföranden och vice ordföranden och digitalt för samtliga röstmottagare. Röstmottagarna har vidare erhållit utbildningsmaterialet och fått del av en länk till Valmyndighetens hemsida med en uppmaning om att genomgå myndighetens webbutbildning.

Valnämnden beslutar var i Sápmi och övriga Sverige vallokalerna inför sametingsvalet ska vara belägna. Valnämndens ledamöter tilldelas ett antal vallokaler för att ge förslag på lämpliga ordförande och vice ordförande. Valnämnden utser efter förslag ordförande och vice ordförande för respektive lokal. Ordförande och vice ordförande som har god personkännedom i sitt område ska därefter föreslå, också lämpliga, fyra röstmottagare samt två ersättare till respektive vallokal. Jämn könsfördelning och åldersspridning bör beaktas, röstmottagarna får inte vara kandidater för något parti inför kommande sametingsval och ska vara upptagna eller anmälda till sameröstlängden. Många av ordföranden, vice ordföranden samt röstmottagarna återkommer från tidigare sametingsval så även inför 2025 års sametingsval. Valnämnden beslutar om att utse röstmottagarna.

Länsstyrelsen i Norrbottens läns yttrande

Länsstyrelsen i Norrbottens län har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Vid rösträkningen har det framkommit att samtliga vallokalsröster från vallokalen i Arjeplog inte var igenklistrade på föreskrivet sätt, vilket är en avvikelse från föreskriven ordning. Vid jämförelse av antal vallokalsröster enligt väljarförteckningar från vallokalen i Arjeplog konstaterades att antalet (88) stämmer. Det noterades dock att inget av ytterkuverten från vallokalen var igenklistrade vilket noteras i en tjänsteanteckning. Sammanlagt 93 inkomna vallokalsröster bedömdes ogiltiga på grunden att de inte varit igenklistrade enligt föreskriven ordning. Utifrån detta kan länsstyrelsen inte göra någon annan bedömning än att vallokalen i Arjeplog avvikit från föreskriven ordning vid sin röstmottagning. Länsstyrelsen kan dock inte uttala sig om huruvida detta kan ha påverkat valresultatet.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig och har anfört följande när det gäller förordnande av röstmottagare och röstmottagningen (s. 10 f.).

5.3 Förordnande av röstmottagare

Det är valnämnden som ska förordna röstmottagare. Väljarna ska ha ett högt förtroende för valets genomförande. En viktig del i detta är att genomförandet av valet ska präglas av objektivitet. I Valmyndighetens vägledande ställningstagande om krav på saklighet och opartiskhet hos röstmottagare och rösträknare m.fl. […] framgår att den som arbetar som röstmottagare utför sådant arbete som innehåller befogenheten att bestämma om rättigheter och skyldigheter. Sådan befogenhet innebär myndighetsutövning som ska utövas objektivt. Alla som arbetar med val bör få kunskap om reglerna om objektivitet i sin utbildning.

Av det vägledande ställningstagandet framgår vidare att Valmyndigheten bedömer att valnämnden och länsstyrelsen bör ta fram riktlinjer för hur man ska ta hänsyn till kravet på objektivitet vid rekrytering och vid genomförande av val. Den som är ansvarig för att förordna röstmottagare och rösträknare ska själv vara opartisk och exempelvis undvika att hantera en ansökan från en anhörig. Valmyndigheten uttalar vidare att den som kandiderar på en lista inte bör arbeta som röstmottagare eller vid rösträkning räkna eller på annat sätt hantera rösterna i det val kandidaturen avser.

Av valnämndens yttrande framgår att rekryteringen av röstmottagare går till så att valnämnden utser ordförande och vice ordförande efter förslag från ledamöter i valnämnden. Valnämnden förordnar därefter övriga röstmottagare efter förslag från ordförande och vice ordförande för respektive lokal. Av yttrandet framgår vidare att vid valet av röstmottagare ska bland annat beaktas att de inte får vara kandidater för något parti inför kommande sametingsval.

Valmyndigheten konstaterar att det av valnämndens yttrande inte framgår om nämnden, utöver att röstmottagare inte får kandidera i valet, har tagit fram riktlinjer för hur hänsyn ska tas till objektiviteten vid rekrytering av röstmottagare inför sametingsvalet 2025. Valmyndigheten bedömer dock att det inte framkommit något i ärendet som ger stöd för att förordnandet av röstmottagare inför sametingsvalet inte ska ha genomförts på ett objektivt sätt.

5.4 Röstmottagningen

I samband med röstning i vallokal ska röstmottagaren kontrollera att väljaren har gjort i ordning bara ett valkuvert, och att kuvertet inte är försett med någon obehörig märkning. Därefter ska röstmottagaren i väljarens närvaro lägga in valkuvertet i ytterkuvertet och klistra igen detsamma och därefter ta hand om ytterkuvertet och anteckna väljarens namn på en särskild förteckning.

Därefter ska de mottagna ytterkuverten skickas till länsstyrelsen tillsammans med förteckningen över de väljare som röstat i vallokalen. Länsstyrelsen granskar och räknar de avgivna rösterna vid en offentlig förrättning. Vid denna förrättning kontrolleras bland annat att ytterkuverten är igenklistrade. Om det framkommer någon brist vid denna granskning ska rösten förklaras ogiltig och ytter- och valkuverten läggas åt sidan. När kuverten läggs åt sidan ska valkuvertet ligga i ytterkuvertet. Ogiltigförklaringen ska antecknas i protokollet.

Vid 2025 års val till Sametinget har sammanlagt 93 inkomna vallokalsröster bedömts ogiltiga då de ytterkuvert som rösterna lagts in i inte varit igenklistrade. 88 av dessa röster utgörs av de vallokalsröster som avlades i vallokalen i Arjeplog.

Valmyndigheten bedömer att det sagda utgör en avvikelse från föreskriven ordning.

Valmyndigheten har i ett kompletterande yttrande anfört följande när det gäller myndighetens bedömning av flera valkuvert i ett ytterkuvert samt valkuvert och valsedel separerade (s. 2 i detta yttrande).

4.1 Flera valkuvert

I samband med röstning i vallokal ska röstmottagaren kontrollera bland annat att väljaren har gjort i ordning bara ett valkuvert. Därefter ska röstmottagaren i väljarens närvaro lägga in valkuvertet i ytterkuvertet och klistra igen detsamma och därefter ta hand om ytterkuvertet och anteckna väljarens namn på en särskild förteckning. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert får endast ett av dem tas emot. Att röstmottagaren inte kontrollerat att bara ett valkuvert gjorts i ordning och att röstmottagaren också tagit emot två valkuvert och lagt ner dessa i ytterkuvertet och klistrat igen detsamma utgör enligt Valmyndighetens bedömning en avvikelse från föreskriven ordning.

4.2 Valkuvert och valsedel separerade

Ett av de ytterkuvert som länsstyrelsen förklarade ogiltigt vid sin granskning innehöll ett valkuvert och en separat valsedel. Det framgår av sametingslagen att röstmottagaren ska lägga in det valkuvert väljaren har gjort i ordning i ett ytterkuvert. Valmyndigheten bedömer att om röstmottagaren har lagt in en valsedel separat i ytterkuvertet utgör det en avvikelse från föreskriven ordning.

Valmyndighetens känslighetsanalys

Valmyndigheten har med anledning av begäran från Valprövningsnämnden gjort en känslighetsanalys, som finns i bilaga 2 till beslutet (bilagan är inte bifogad här). Av känslighetsanalysen framgår sammanfattningsvis följande.

Känslighetsanalysen består av sannolikhetsberäkningar utifrån röstfördelningen bland de räknade rösterna, under antagandet att de skillnader som finns mellan 5 936 godkända röster och 95 underkända röster är slumpmässiga. Analysen presenteras med respektive utan förutsättningen att 15 röster dragits av slumpmässigt från de 5 936 godkända rösterna.

Det 31:a och sista mandatet gick till Jakt- och Fiskesamerna med ett jämförelsetal på 97,30. Avståndet till nästa parti är stort. Partiet Samerna, som fick 255 av de 5 936 godkända rösterna, var närmast i antal röster för att få ytterligare ett mandat. De hade behövt ytterligare minst 37 röster. Av 10 000 slumpmässiga simuleringar var det inte nära att det inträffade i något fall.

Den kandidat som var närmast att väljas in som ledamot genom att nå personröstspärren var Julia Omma (Guovssonásti). Hon fick 47 personröster och hade behövt ytterligare 8 röster för att väljas in. Av 10 000 slumpmässiga simuleringar inträffade det inte i något fall.

En ledamot som valts in på personröster får sina ersättare från de listor där hen fått flest personröster. En ledamot som valts in utifrån namnordningen på listorna får sina ersättare från de listor där partiet fått flest röster. Ett tillägg av 95 röster och borttag av 15 röster skulle kunna påverka resultatet så att ersättare till ledamöter väljs från de olika listorna i en annan ordning. Det finns några scenarier där sannolikheten att andra ersättare skulle ha utsetts är ca 4 procent, under antagandet att de skillnader som finns mellan de godkända rösterna och de 95 underkända rösterna är slumpmässiga, samt med ett slumpmässigt borttag av 15 röster.

[…]

Det finns fall där resultatet skulle kunna påverka vilka ersättare som utses vid avgångar under mandatperioden. I ett fall skiljer det på endast en personröst mellan två olika listor, men det är då fråga om val av ersättare vid den 29:e avgången för en ledamot eller ersättare på just den ledamotsplatsen.

Det finns fall där invalda ledamöter har valts in på nästan samma antal personröster. Ett tillägg av 95 röster och borttag av 15 röster skulle kunna påverka resultatet så att ledamöterna väljs in i omvänd ordning. Inget av dessa fall påverkar dock vilka ersättare ledamöterna skulle få. Den totala sammansättningen av ledamöter och ersättare skulle inte påverkas.

Partiet Samernas yttrande över Valmyndighetens känslighetsanalys (avsnitt 2.1)

Partiet Samerna har yttrat sig över känslighetsanalysen såvitt avser avsnitt 2.1 i bilaga 2 och har anfört bl.a. följande. Valmyndighetens känslighetsanalys bygger på en sannolikhetsberäkning utifrån ett sammanräknat totalt röstetal av samtliga godkända röster som sedan viktats procentuellt i förhållande till de röster partierna erhållit. Dock tar, enligt partiet, en sådan teoretisk konstruktion inte hänsyn till att det kan förekomma stora lokala skillnader i röstfördelningen mellan partier inom olika områden.

Partiet har vidare anfört att oaktat de slumpmässiga simuleringar som Valmyndigheten företagit utifrån denna metod, så torde det inte enbart på den grunden kunna uteslutas att Partiet Samerna med de underkända rösterna inte har kunnat erhålla de röster som krävs för att ändra mandatfördelningen.

Valmyndigheten har förelagts att inkomma med ett kompletterande yttrande över Partiet Samernas nu anförda omständigheter. Valmyndigheten har anfört bl.a. följande.

Gällande regler

För valet till Sametinget utgör landet en valkrets. (3 kap. 2 § sametingslagen, 1992:1433).

Valmyndighetens bedömning

I valet till Sametinget finns bara en valkrets och samtliga röster räknas i den valkretsen. Till skillnad mot vid allmänna val räknas alltså inte rösterna i olika valdistrikt. Valmyndigheten känner inte heller till några opinionsundersökningar som beaktat geografiska skillnader. Som framgår av känslighetsanalysen har Valmyndigheten gjort den med antagandet att röstfördelningen är slumpmässig. Det innebär att Valmyndigheten utgått från att röstfördelningen är samma i hela valkretsen, oavsett i vilken vallokal rösten har lämnats. På grund av brist på annan data är det inte möjligt att göra en beräkning som beaktar eventuella geografiska skillnader.

Valprövningsnämndens skäl

Rättslig reglering rörande sameröstlängd

Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd. Röstlängden ska innehålla uppgifter om samer som tidigare varit upptagna i sameröstlängd, som fortfarande uppfyller villkoren för rösträtt och som inte begärt att bli avförda ur sameröstlängden samt om samer som anmäler sig till valnämnden och som är svenska medborgare och på den samiska valdagen fyllt eller fyller 18 år (3 kap. 3 och 5 §§ sametingslagen [1992:1433]).

Anmälan till valnämnden för att tas upp i sameröstlängden ska ha kommit in senast den 20 oktober året före valåret. Den som har förts upp i sameröstlängden ska strykas från längden, om han eller hon begär det eller avlider (3 kap. 4 § sametingslagen).

Valnämnden ska ha upprättat en preliminär sameröstlängd senast den 15 november året före valåret. Den preliminära röstlängden ska hållas tillgänglig för granskning på det sätt som Valmyndigheten i samråd med Sametinget bestämmer. Beslutet om den preliminära röstlängden ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Den som anmält sig men inte tagits upp i den preliminära röstlängden ska genast underrättas om detta (3 kap. 5 § sametingslagen).

Den som anmält sig men inte tagits upp i den preliminära röstlängden får överklaga beslutet i den delen. Vidare får var och en som tagits upp i den preliminära röstlängden överklaga beslutet såvitt avser någon annan som tagits upp i röstlängden.

Överklagandet av beslutet om den preliminära röstlängden prövas vid offentligt sammanträde hos länsstyrelsen i februari valåret. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas (3 kap. 5 a § sametingslagen).

Efter det att förekommande överklaganden har prövats av länsstyrelsen ska valnämnden senast den 1 mars valåret upprätta en slutlig sameröstlängd som ska uppta samer som på grund av valnämndens eller länsstyrelsens beslut ska tas upp i röstlängden. Om länsstyrelsen efter överklagande av beslutet om den preliminära röstlängden funnit att någon inte ska tas upp i röstlängden ska denne inte tas upp i den slutliga längden (3 kap. 6 § sametingslagen).

Av det anförda följer motsatsvis att enligt sametingslagen får andra beslut rörande röstlängden än sådana som avser upprättande av preliminär sameröstlängd inte överklagas.

Regleringen av röstmottagning

Röstmottagare förordnas av valnämnden. Som röstmottagare får endast den förordnas som har fått sådan utbildning som behövs för uppdraget. Valnämnden ansvarar för utbildningen av röstmottagare. Vid utbildningen ska det utbildningsmaterial som tillhandahålls av den centrala valmyndigheten användas. Valnämnden får dock ersätta delar av materialet eller komplettera det om det behövs med hänsyn till lokala förhållanden (3 kap. 14 a § sametingslagen).

För varje vallokal ska det utses minst fyra röstmottagare, varav en ordförande och en ersättare för ordföranden. Vid röstmottagning ska minst tre av röstmottagarna vara närvarande. En av dessa ska vara ordföranden eller ordförandens ersättare (3 kap. 14 b § sametingslagen).

I samband med röstning i vallokal ska röstmottagaren kontrollera att väljaren har gjort i ordning bara ett valkuvert, och att kuvertet inte är försett med någon obehörig märkning. Därefter ska röstmottagaren i väljarens närvaro lägga in valkuvertet i ytterkuvertet och klistra igen det och sedan ta hand om ytterkuvertet och anteckna väljarens namn på en särskild förteckning (3 kap. 15 a § sametingslagen).

Röstmottagaren ska skyndsamt sända de mottagna igenklistrade ytterkuverten till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte tillsammans med förteckningen över de väljare som röstat i vallokalen. Försändelsen ska sändas som värdepost (3 kap. 18 § sametingslagen).

Regleringen av hur rösträkningen ska genomföras

Vid en offentlig förrättning, som ska påbörjas så snart det kan ske sedan en vecka har förflutit från valdagen, ska länsstyrelsen granska och räkna de avgivna rösterna. Länsstyrelsen ska föra protokoll över förrättningen (3 kap. 22 § första stycket sametingslagen).

Sedan de röster som ska förklaras ogiltiga med hänvisning till att väljare röstat i vallokal mer än en gång har lagts åt sidan och ogiltigförklaringen har antecknats i protokollet, ska det kontrolleras att övriga ytterkuvert är igenklistrade. (3 kap. 24 § första stycket sametingslagen) Om det framkommer någon brist vid den granskning som ska göras enligt 24 § ska rösten förklaras ogiltig och ytter- och valkuverten läggas åt sidan. När kuverten läggs åt sidan ska valkuvertet ligga i ytterkuvertet. Ogiltigförklaringen ska antecknas i protokollet. De valkuvert som inte läggs åt sidan ska läggas i valurnan. Det ska också markeras i röstlängden att väljaren har röstat (3 kap. 25 § sametingslagen).

Valprövningsnämndens bedömning

Enligt 3 kap. 33 § sametingslagen får länsstyrelsens beslut enligt 3 kap. 30 a § första stycket 2 (granskning av valsedlarnas giltighet), 32 § (fördelning av mandat) och 32 a § (utseende av ny ledamot) överklagas hos Valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden var röstberättigad vid valet. Det får också överklagas av en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som har deltagit i valet. Vid Valprövningsnämndens prövning av överklaganden som avses i denna paragraf får nämnden upphäva valet och besluta om omval eller vidta andra mindre ingripande åtgärder enligt de grunder som anges i 15 kap. 13 och 14 §§ vallagen (2005:837). Vid prövningen av överklaganden tillämpas 15 kap. vallagen i tillämpliga delar.

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller 
   2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Om ett visst beslut inte får överklagas eller om det ska överklagas i särskild ordning får enligt 15 kap. 15 § en omständighet som avses med beslutet inte åberopas vid prövning enligt bl.a. 15 kap. 13 § vallagen. 

Beslut om röstlängden

Valprövningsnämnden har till uppgift att pröva överklaganden av sametingsvalet. Nämnden har däremot inte att utöva tillsyn av myndigheter som agerar vid valet.

AA får anses överklaga det fastställda valresultatet och hävdar att det har förelegat avvikelser från föreskriven ordning, främst på den grunden att handläggningen av röstlängden kan ha inverkat på utgången av valet.

De åtgärder valnämnden vidtog genom att ta upp ytterligare personer i röstlängden innan länsstyrelsen gjort sin prövning av överklagandena av den preliminära röstlängden får förstås som ändringar av den slutliga röstlängden. De personer som omfattades av åtgärden hade inte överklagat upprättandet av den preliminära röstlängden. Något stöd för den åtgärd som valnämnden vidtagit finns inte i föreskrifter för valet till sametinget.

Sedan länsstyrelsen prövat överklagandena av den preliminära röstlängden fastställde valnämnden den slutliga röstlängden. Härefter valde nämnden att pröva förutsättningarna för att rätta den slutliga röstlängden och fann att det förelåg skäl för att göra det. Tidigare upptagna personer togs då upp i den slutliga längden. Inte heller beträffande denna åtgärd finns något stöd i de förskrifter som gäller för valet till sametinget.

Det som AA anfört om handläggningen av röstlängden är sådana omständigheter som enligt 15 kap. 15 § vallagen inte kan åberopas vid prövning av överklagande av val enligt 13 § samma kapitel. Valnämndens beslut och andra åtgärder beträffande röstlängden kan således inte medföra bifall till ett överklagande av valresultatet. AA:s överklagande ska därför avslås. 

Förordnande av röstmottagare och röstmottagningen

När det gäller frågan om förordnande av röstmottagare konstaterar Valprövningsnämnden att vad klagandena anfört inte ger tillräckligt stöd för att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning eller att det förekommit någon otillbörlig inverkan vid valet. Överklagandena kan således inte vinna bifall på denna grund.

I samband med röstning i vallokal ska röstmottagaren kontrollera att väljaren har gjort i ordning bara ett valkuvert, och att kuvertet inte är försett med någon obehörig märkning. Därefter ska röstmottagaren i väljarens närvaro lägga in valkuvertet i ytterkuvertet och klistra igen detsamma och därefter ta hand om ytterkuvertet och anteckna väljarens namn på en särskild förteckning.

Det är utrett att 93 avgivna vallokalsröster bedömts vara ogiltiga eftersom de ytterkuvert som rösterna lagts in i inte varit igenklistrade. Av dessa röster togs 88 emot i vallokalen i Arjeplog. Enligt länsstyrelsens protokoll avseende valresultatet har härutöver ytterligare två röster bedömts vara ogiltiga. I det ena fallet har ett ytterkuvert innehållit två valkuvert och i det andra fallet har ett ytterkuvert innehållit valkuvert och separat valsedel. Valprövningsnämnden finner således utrett att det vid genomförande av sametingsvalet i 95 fall förekommit avvikelser från den i 3 kap. 15 a § sametingslagen föreskrivna ordningen för röstmottagning. Det inträffade utgör systematiska avvikelser från föreskriven ordning. Det finns anledning att se allvarligt på denna typ av avvikelser som i förlängningen medför en risk för att legitimiteten för valet undergrävs.

När det gäller övriga röster som förklarats ogiltiga av länsstyrelsen beror dessa brister inte på åtgärder av röstmottagare eller myndighet. Bristerna kan därmed inte anses utgöra avvikelser från föreskriven ordning. Överklagandena kan således inte vinna bifall på denna grund.

Inverkan på valutgången

Frågan är därmed om de avvikelser från föreskriven ordning som har förelegat (95 ogiltiga röster) med fog kan antas ha inverkat på valutgången.

I samband med ändringar i vallagen 1974 rörande prövningen av valbesvärsmål infördes även nya regler om att rättelse bara ska ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången (se numera 15 kap. 13 § tredje stycket vallagen). Av förarbetena till de reglerna framgår följande.[1]

Den tidigare praxisen vid prövningen av valbesvärsmål innebar att redan en mycket låg grad av sannolikhet för att ett fel hade påverkat valutgången – dvs. förskjutning i partiställning eller ändrad personsammansättning avseende såväl ledamöter som ersättare – ledde till omval eller annan rättelse. Att ett omval är förenat med olägenheter och kostnader för det allmänna, för partierna och för allmänheten ligger i öppen dag. Det är mot den angivna bakgrunden som man ska se på de regler som nu finns i vallagen, vilka föreskriver att valet ska upphävas på grund av felet bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången. Dessa gör det möjligt att i något större utsträckning än vad som var fallet tidigare underlåta rättelse och därmed omval vid fel i samband med val. Tanken är att det bör fordras åtminstone en viss positiv sannolikhet för att ett påvisat fel skall leda till omval.

Valprövningsnämnden vill samtidigt fästa uppmärksamheten på vikten av stor noggrannhet från röstmottagarens sida vid mottagande av röster i vallokal och att utbildningen för röstmottagare särskilt understryker detta.

Fördelningen av mandat mellan partier

Av Valmyndighetens känslighetsanalys (s. 4 f.) framgår beträffande fördelningen av mandat mellan partier att det 31:a och sista mandatet gick till Jakt- och Fiskesamerna med ett jämförelsetal på 97,30 och att avståndet till nästa parti är stort. Närmaste jämförelsetal har Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet med jämförelsetalet 89,07. Hade det funnits 32 mandat hade även det 32:a mandatet gått till Jakt- och Fiskesamerna som var det parti som fick flest röster i sametingsvalet.

Av känslighetsanalysen framgår vidare (s. 5) att Partiet Samerna var närmast i antal röster för att få ytterligare ett mandat, för dem saknades 37 röster, se tabell 1 nedan. Partiet fick 255 röster, vilket motsvarar 4,3 procent av de godkända rösterna. Ytterligare 37 röster skulle motsvara en 15-procentig ökning av partiets röster och det skulle innebära att Partiet Samerna får 39 procent av de 95 underkända rösterna. Under antagandet att det endast finns slumpmässiga skillnader mellan de godkända rösterna och de underkända rösterna är det enligt känslighetsanalysen näst intill helt osannolikt att Partiet Samerna skulle få ytterligare ett mandat. Inte i någon av de 10 000 slumpmässiga simuleringarna var det nära att det inträffade.

Tabell 1 Partiet Samernas möjlighet att få ytterligare ett mandat enligt Valmyndighetens känslighetsanalys (avsnitt 2.1)

Scenario	Antal som saknas för att kunna påverka valresultatet	Antal som saknas i förhållande till fastställt resultat (procentuell ökning)	Sannolikhet för att valresultatet hade påverkats om de 95 underkända rösterna hade godkänts utan borttag av 15 röster	Sannolikhet för att valresultatet hade påverkats om de 95 underkända rösterna hade godkänts med borttag av 15 röster
Partiet Samerna får ytterligare röster och får ett mandat till.	37 partiröster	15 %	<0,01 %	<0,01 %

Ytterligare partier med en teoretisk möjlighet att få ett ytterligare mandat är enligt känslighetsanalysen (s. 5) Mijjen Geajnoe, Mijjan Geäjdnuo, Mijá Gäjnno, Min Geaidnu och Vuovdega-Skogssamerna som skulle behövt ytterligare 68 respektive 74 röster för att ta mandat. Att de skulle få ytterligare ett mandat är ännu mer osannolikt än för Partiet Samerna.

Övriga partier behöver fler än antalet underkända röster (95) för att få ytterligare mandat.

Kandidat som var närmast att väljas in som ledamot

När det gäller kandidat som var närmast att väljas in som ledamot fick Julia Omma (Guovssonásti) 47 personröster (avsnitt 3.1 i känslighetsanalysen). Personröstspärren för Guovssonásti är 55. Hon är vald som ersättare, men med 8 ytterligare personröster hade hon valts in som ledamot på Guovssonástis mandat nummer 5. Dessa 8 personröster skulle innebära en 17-procentig ökning av hennes personröster.

Under antagandet att de skillnader som finns mellan de godkända rösterna och de 95 underkända rösterna är slumpmässiga är det enligt Valmyndighetens känslighetsanalys näst intill helt osannolikt att Julia Omma skulle få tillräckligt med personröster för att nå personröstspärren.  Av 10 000 slumpmässiga simuleringar inträffade det inte i något fall.

Kandidat närmast att väljas in som ersättare

I tabell 2 nedan redovisas resultatet av Valmyndighetens känslighetsanalys när det gäller ett antal olika scenarier och vilken eventuell påverkan ett ändrat antal personröster på en lista får för frågan om vilka kandidater som är närmast att väljas in som ersättare. Av tabellen framgår att det finns några scenarier där sannolikheten att andra ersättare skulle ha utsetts är ca 4 procent under antagandet att de skillnader som finns mellan de godkända rösterna och de 95 underkända rösterna är slumpmässiga, samt med ett slumpmässigt borttag av 15 röster.

Tabell 2 Kandidat närmast att väljas in som ersättare enligt Valmyndighetens känslighetsanalys

(avsnitt 4)

Scenario	Påverkan	Antal röster som skiljer mellan listorna	Sannolikhet för att valresultatet hade påverkats om de 95 underkända rösterna hade godkänts utan borttag av 15 röster	Sannolikhet för att valresultatet hade påverkats om de 95 underkända rösterna hade godkänts med borttag av 15 röster
Lars Jonas Johansson (Jakt- och Fiskesamerna) får minst lika många personröster på lista 00326 som på lista 00330.	Sara Larsson skulle väljas istället för Bengt Mikaelsson som ersättare nummer 12 (av 12).	2 personröster (31 resp. 33)	Ca 3,3 %	Ca 4,2 %
Marianne Gråik (Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet) får minst lika många personröster på lista 00341 som på lista 00315.	Ersättare skulle väljas från lista 00341 istället för lista 00315 (ersättare 1-7).	3 personröster (57 resp. 60)	Ca 3,1 %	Ca 4,0 %
Stefan Mikaelsson (Vuovdega-Skogssamerna) får minst lika många personröster på lista 00300 som på lista 00301.	Michael Eriksson skulle väljas istället för Jonathan Sagelind som ersättare nummer 3 (av 3).	2 personröster (29 resp. 31)	Ca 3,0 %	Ca 3,8 %
Lista 00330 får minst lika många röster som lista 00326 (Jakt- och Fiskesamerna).	Bengt Mikaelsson skulle väljas istället för Sara Larsson som ersättare nummer 12 (av 12).	7 liströster (413 resp. 420)	Ca 2,6 %	Ca 3,6 %

Ersättare vid avgångar under mandatperioden

Valprövningsnämnden konstaterar att det enligt känslighetsanalysen (avsnitt 5) finns fall där resultatet skulle kunna påverka vilka ersättare som utses vid avgångar under mandatperioden. I ett fall skiljer det på endast en personröst mellan två olika listor, men det är då fråga om val av ersättare vid den 29:e avgången för en ledamot eller ersättare på just den ledamotsplatsen. I det andra fallet skiljer det 8 personröster mellan två olika listor och detta får betydelse för valet av ersättare först vid den elfte avgången.

Ledamöter närmast att väljas in i ny ordning

När det gäller frågan om ledamöter närmast att väljas in i ny ordning finns det enligt känslighetsanalysen (avsnitt 6) fall där invalda ledamöter har valts in på nästan samma antal personröster. Ett tillägg av 95 röster och borttag av 15 röster skulle kunna påverka resultatet så att ledamöterna väljs in i omvänd ordning. Inget av dessa fall påverkar dock vilka ersättare ledamöterna skulle få. Den totala sammansättningen av ledamöter och ersättare skulle inte påverkas.

Valprövningsnämndens sammantagna bedömning av de redovisade beräkningarna

Partiet Samerna har anfört att känslighetsanalysen även borde beakta lokala skillnader i röstfördelningen mellan partier inom olika områden.

I valet till Sametinget finns endast en valkrets och samtliga röster räknas i den valkretsen. Till skillnad mot vad som gäller vid allmänna val räknas inte rösterna i olika valdistrikt. Av Valmyndighetens kompletterande yttrande framgår att det inte är möjligt att göra en beräkning som beaktar eventuella geografiska skillnader eftersom det inte finns sådan data tillgänglig, vilket inte utesluter att sådana omständigheter beaktas i en samlad bedömning av situationen som helhet.

Av känslighetsanalysen framgår att det framför allt är när det gäller vilka kandidater som är närmast att väljas in som ersättare som antalet röster som skiljer i vissa fall är mycket litet. Det finns också en viss positiv sannolikhet för att avvikelserna kan ha haft inverkan på valutgången. Även om det inte på motsvarande sätt finns stöd i den statistiska analysen för att valresultatet i övrigt skulle ha påverkats har felen vid röstmottagandet utgjort allvarliga avvikelser från föreskriven ordning. Valprövningsnämnden anser därför vid en samlad bedömning att vad som har förekommit med fog kan antas ha inverkat på valutgången.

Överklagandena i dessa delar ska därför bifallas.

Den rättelse som då ska göras kan inte åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd. Omval ska därför ske till Sametinget. 

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden upphäver valet till Sametinget och förordnar att omval ska ske.

Valprövningsnämnden avslår AA:s överklagande.                                                                                                                                                                                                                                        

Bilaga 1 till Valprövningsnämndens beslut

Dnr 17-2025 m.fl.

Förteckning över de ärenden som behandlas i beslutet

Dnr

17-2025

18-2025

19-2025

20-2025

21-2025

22-2025

23-2025

24-2025

25-2025

26-2025

27-2025

[1] Prop. 1974:35 s. 82.