Talerätt för ett parti som inte är en juridisk person vägrad

Valprövningsnämndens beslut 54-2014

Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 20 september 2014 utgången av valet till riksdagen den 14 september 2014. Valresultatet tillkännagavs genom en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar den 23 september 2014.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har i olika beslut fastställt utgången av valet till landstingsfullmäktige i Östergötland och samtliga val till kommunfullmäktige i Östergötlands län. Valresultaten kungjordes genom att protokollen med besluten lades fram för granskning.

Redogörelse för överklagandena

I ett e-postmeddelande som kom in till Valmyndigheten den 3 oktober 2014 har partiet Manligt Initiativ överklagat samtliga val i Östergötlands län. Manligt Initiativ begär omräkning av rösterna. I överklagan¬det anges att det inte har undertecknats på grund av valhemligheten. Valmyndigheten överlämnade överklagandet till Valprövningsnämnden.

Valmyndigheten remitterade ärendet till Länsstyrelsen i Östergötlands län eftersom överklagandet avsåg även kommun- och landstingsvalen.

Länsstyrelsen i Östergötlands län och Valmyndigheten har yttrat sig i ärendena.

Valprövningsnämnden underrättade den 3 november 2014 Manligt Initiativ om att en förutsättning för att nämnden ska kunna pröva överklagandet är att den eller de personer som företräder partiet styrker sin behörighet. Partiet förelades att inkomma med handlingar som styrker behörigheten. Vidare förelades partiet att komplettera överklagandet med uppgifter om i vilka kommuner respektive landsting partiet deltagit i valet.

Manligt Initiativ har därefter anfört bl.a. följande. Partiet fick två röster i riksdagsvalet. Manligt Initiativ har således utgjort en grupp av väljare, som uppträtt i val under särskild beteckning (3 kap. 1 § 3 stycket regeringsformen) och har ställt upp i valet. Manligt Initiativ är emellertid inte ett självständigt rättssubjekt. Några stadgar har inte antagits och styrelse har inte utsetts. Partiet utgör således en sådan grupp som avses med begreppet "parti" i regeringsformen, men inte en sådan sammanslutning som, enligt de principer som kommer till uttryck i 11 kap. 2 § rättegångsbalken, kan vara part i rättegång. Således är det inte möjligt för Manligt Initiativ att ge in handlingar där någons behörighet att företräda sammanslutningen finns. Liksom ett enkelt bolag, har en "ideell förening" utan stadgar och styrelse varken några legala ställföreträdare eller äger rätt att utfärda fullmakt åt sysslomän.

Manligt Initiativ har vidare anfört att med tanke på att det än så länge råder fri nomineringsrätt och partibildningar i regeringsformens mening kan ske på valdagen, vore det enligt partiets mening besynnerligt om överklagande¬rätten bara kunde tillkomma sådana juridiska personer som äger rätt att registrera partibeteckning (enligt Valprövningsnämndens beslut VPN 1990:1). Någon praxis gällande tolkningen av ordet "parti" har inte återfunnits. I första hand menar Manligt Initiativ att sammanslutningen som sådan har talerätt trots att den saknar rättskapacitet, och i andra hand att envar person som deltagit i valarbetet för Manligt Initiativ har sådan talerätt. Det torde inte vara möjligt att anonymt påkalla prövning i förvaltningsdom¬stol men det är inte utrett huruvida detta även gäller Valprövningsnämnden, där valhemligheten måste upprätthållas. Klaganden begär att Valprövnings¬nämnden i första hand tar ställning till om Manligt Initiativ och/eller dess medlemmar kan ha talerätt trots att partiet saknar rättskapacitet.

En person, som uppgivit sitt namn, har i en skrift som kom in till Valprövningsnämnden den 7 november 2014 intygat att han var en av dem som deltog i leveranserna av valsedlar för Manligt Initiativ till vallokalerna. Han har förklarat att han, om nödvändigt, inträder som part i ärendet såsom ”företrädare” för partiet, även om partiet inte är en juridisk person och därmed inte har legala ställföreträdare.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Enligt 15 kap. 4 § första stycket vallagen (2005:837) får ett beslut att fastställa utgången av ett val överklagas av

1. den som enligt röstlängden haft rösträtt vid valet, och
2. ett parti som deltagit i valet.

Bestämmelsen infördes ursprungligen i 15 kap. 4 § andra stycket vallagen (1972:620) med verkan fr.o.m. den 1 juli 1982. Den fördes över till 19 kap. 2 § vallagen (1997:157) som gällde fr.o.m. den 1 juni 1997 t.o.m. den 31 december 2005 och därefter till den nu gällande vallagen.

Före 1982 gällde att politiska organisationer, partier, inte ansågs ha överklaganderätt. I förarbetena till bestämmelsen uttalades bl.a. att i enlighet med gängse förvaltningsrättsliga principer borde krävas att partiet har en sådan organisation att det är att betrakta som en juridisk person (prop. 1981/82:222 s. 17).

Vidare uttalades (a prop. s. 27 f.).

Ordet parti har i vallagen genomgående samma betydelse som i regeringsformen. Med parti menas alltså "varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning" (se 3 kap. 7 § regeringsformen). Det betyder att också gruppbildningar som inte är juridiska personer kan uppträda som partier i ett val. Som har framhållits i den allmänna motiveringen kan emellertid en gruppbildning som sådan vara part i ett besvärsförfarande bara om den har en sådan organisation (stadgar och styrelse) att den kan betraktas som en juridisk person. En förutsättning för att ett parti skall kunna besvära sig enligt förevarande bestämmelse är att partiet är en juridisk person.

Som förutsättning för besvärsrätt krävs i allmänhet enligt förvaltningslagen att beslutet angår klaganden och att det har gått honom emot […]

Ett krav på att beslutet skall ha gått klaganden emot för att han skall ha besvärsrätt är när det gäller valbesvär svårt att förena med ett effektivt skydd för valhemligheten. Besvärsrätten för fysiska personer i valbesvärsmål är därför inte beroende av något sådant krav. För att reglerna inte skall bli onödigt invecklade och svåra att tillämpa har något krav på att beslutet har gått klaganden emot inte heller ställts upp för partiers rätt att klaga.

Vad gäller synen på vallagens partibegrepp uttalade 2011 års vallagskommitté i betänkandet Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater (SOU 2012:94 s. 129).

Vallagen kan emellertid inte bortse från att partierna existerar som organisationer mellan valen. Partierna kan enligt reglerna i 2 kap. vallagen efter ansökan få sin partibeteckning registrerad samt anmäla kandidater inför ett kommande val. Detta kan även ett nybildat parti göra inför det första val det ställer upp i, det vill säga innan det ännu har kunnat få en enda röst. Vad som nu sagts innebär inte att regeringsformen och vallagen tillämpar olika partibegrepp. Regeringsformen har ett partibegrepp. Vallagen håller sig med två partibegrepp, där det ena överensstämmer med regeringsformens och det andra inte definieras men förutsätter att partierna utgör en organiserad sammanslutning (juridisk person).

Efter förslag från Vallagskommittén i det nu nämnda betänkandet föreslog regeringen i en proposition i november 2013 bl.a. att det ska införas ett obligatoriskt krav på samtycke från den som nomineras som kandidat för att hon eller han ska vara valbar. I samband med detta föreslår regeringen att den nuvarande definitionen i 3 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen ska tas bort. Regeringen uttalade i sammanhanget (prop. 2013/14:48 s. 63).

Vilka politiska grupperingar som har möjlighet att delta i mandatfördelningen avgörs enligt nuvarande ordning så sent som på valdagen. När ett krav på förhandsanmälan införs avgörs detta i stället vid en tidigare tidpunkt. Den nuvarande regleringen i 3 kap. 1 § tredje stycket och 7 § första stycket RF blir med denna ordning missvisande, eftersom det av definitionen inte framgår att det bara är sådana väljargrupper som på förhand har anmält sitt deltagande i valet under en särskild beteckning som avses. Till skillnad från Lunds universitet anser regeringen att det inte är nödvändigt att slå fast en definition av partibegreppet i regeringsformen. Den nuvarande definitionen bör därför tas bort. Regeringen vill dock betona att den föreslagna ändringen inte innebär någon ändring i sak i fråga om möjligheterna för en sammanslutning eller väljargrupp att ställa upp i val utan att dessförinnan ha organiserat verksamheten på sådant sätt att kraven för att vara en juridisk person är uppfyllda.

Regeringen föreslår även att en anmälan om deltagande i val ska få överklagas. I sammanhanget uttalar regeringen att eftersom en anmälan av deltagande i val bör kunna göras av ett parti utan att krav ställs på att partiet är en juridisk person, ett sådant parti även bör ha möjlighet att överklaga ett beslut att inte registrera dess anmälan av en partibeteckning för deltagande i val (a. prop. s. 66).

De föreslagna grundlagsändringarna samt ändringarna i vallagen har antagits av riksdagen den 26 november 2014 (bet. 2013/14:KU16, rskr. 2013/14:178, bet. 2014/15:KU2, riksdagens prot. 2014/15:27). Grundlagsändringarna och ändringarna i vallagen träder i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången inför och vid ordinarie val till riksdagen, landstings¬fullmäktige och kommunfullmäktige 2018.

Valprövningsnämnden konstaterar att partsbehöriga i ett förvaltningsärende är enskilda fysiska personer och juridiska personer (se t.ex. Ragnemalm, Förvaltningsprocessrättens grunder, 10 u. s. 59). Eftersom partiet Manligt Initiativ inte är en juridisk person ska dess överklaganden avvisas.

Den person som sagt sig kunna företräda partiet skulle i och för sig – i de val han haft rösträtt – kunnat överklaga beslut om fastställelse av utgången av valen. Hans skrivelse har dock inkommit till Valprövningsnämnden efter överklagandetidens utgång. Ett eventuellt överklagande ska således redan på denna grund avvisas.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avvisar överklagandena.