Som postkontor i vallagens mening har betraktats alla lokaler där det bedrivs postkontorsverksamhet, även om det i lokalen också förekommer annan verksamhet. Dessutom fråga om bestämmelserna om valhemlighet åsidosatts vid 2004 års val till Europaparlament

Valprövningsnämndens beslut 17-2004

Valmyndigheten fastställde den 17 juni 2004 utgången av valet till Europaparlamentet. Valresultatet tillkännagavs genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar den 18 juni 2004.

AA överklagade valet och anförde bl.a. följande. Röstmottagning kan enligt vallagens bestämmelser ske på postkontor tillhöriga Posten AB,  för vilka den centrala valmyndigheten beslutar att så får ske. Trots detta har den centrala valmyndigheten bestämt att röstmottagning skall anordnas på kontor som tillhör bl.a. Svensk kassaservice AB, Coop och ICA-butiker m.fl. – Det finns många exempel från valet till Europaparlamentet på att valskärmar inte funnits tillgängliga för de väljare som fått valkuvert. Grundregeln är att det inte får delas ut valkuvert om det inte finns en avskild plats tillgänglig.

Valmyndigheten avstyrkte i yttrande bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande.

Sedan Posten ombildats till aktiebolag har dess postkontor omrubricerats till Svensk Kassaservice och Postcenter. Alla som är röstmottagare på Postens serviceställen, Postcenter, Svensk Kassaservice samt Svensk Kassaservice hos Partner, har fått utbildning av Postens instruktörer. En del av röstmottagarna hos Svensk Kassaservice är Postens personal, en del är Partners personal. Stor vikt läggs vid utbildningen av röstmottagarna hos Partner. Ofta blir utbildningstiden längre hos denna grupp av röstmottagare. All personal har också fått information och utbildning genom Posten för sin myndighetsutövning. Personalen ska inte bedömas som butikspersonal utan ska jämställas med den personal som tidigare fanns på Postens ordinarie postkontor.

I genmäle anförde AA bl.a. följande.

Min fråga gäller rättssäkerheten vid val: Har bolagen som tagit emot röster i EU-valet haft laglig rätt att göra det? Har väljarnas rättssäkerhet varit tillräcklig? VM anser att Posten AB:s postkontor ”har omrubricerats” till Svensk Kassaservice och Postcenter. Är det verkligen bara en ”omrubricering”?

Omrubriceringar förekom ibland i det gamla postverket. Ett postkontor kunde degraderas till poststation eller postexpedition eller vv. Sådana omrubricerade enheter var emellertid fortfarande delar av Postverket och kunde fortfarande utöva postens myndighet att ta emot röster.

Möjligen är Postcenter delar av Posten AB och täcks av begreppet postkontor. De s.k. partnerbolagen Coop och ICA samt Svensk Kassaservice AB är självständiga juridiska personer. AB Posten är en av delägarna till AB Kassaservice. Det ger ingen rätt att överlåta myndighetsutövning till KASSASERVICE AB – enligt de krav som regeringsformen ställer i 11 kap. 6 § tredje st. – att ta emot röster enligt vallagens bestämmelser. Den enda delegation som gäller är vallagens regel att röstmottagning får ske på postkontor hos Posten AB. VM har inte visat att rätten att ta emot röster på svensk Kassaservice, COOP och ICA har lagligt stöd

Om lagstiftaren avsett att även andra bolag skulle kunna utöva myndigheten att vara röstmottagare skulle det ha angetts i vallagen. Även om vallagen är relativt ny har den ändrats många gånger – senast både 2003 och 2004 – alltså efter det att vissa förvaltningsuppgifter utan myndighetsutövning överläts från AB Posten till AB Svensk Kassaservice, Coop och ICA m fl. Om lagstiftaren avsett att röstmottagning skulle ske även hos dessa bolag hade det varit enkelt att införa en regel i 9 kap. 3 § vallagen enligt den modell som tillämpats i fordonslagen, och kanske också i vissa följdparagrafer.

Valprövningsnämnden yttrade:

Av 19 kap. 18 § vallagen (1997:157) följer att Valprövningsnämnden vid prövningen av ett överklagande skall upphäva ett val i den omfattning som behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen bl.a. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning. Ett omval skall dock förordnas bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen kan förvaltningsuppgift överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse, registrerat trossamfund eller någon av dess organisatoriska delar eller till enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning skall det ske med stöd av lag.

I samband med att Postverket ombildades till Posten Aktiebolag (Posten AB) den 1 mars 1994 genomfördes vissa ändringar i den numera upphävda 1972 års vallag (prop. 1993/94:38, 1993/94:TU11, rskr. 1993/94:119). Ändringarna innebar att Posten AB övertog uppdraget att vara röstmottagare vid poströstning. Det infördes en bestämmelse (8 kap. 1 §) om att röstberättigad som fann sig vara förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han var upptagen i röstlängd, fick rösta på Posten AB:s postkontor inom riket. Det centrala myndighetsansvaret för poströstningen överfördes till den centrala valmyndigheten. Tidigare hade detta ansvar legat hos Postverket. I propositionen anfördes att poströstning i fortsättningen skulle äga rum på de postkontor som disponeras av Posten AB. I lagen kom detta till uttryck genom en föreskrift i 10 kap. 1 § om att den centrala valmyndigheten efter samråd med Posten AB bestämde på vilka postkontor röstning skulle genomföras. I fråga om utseende av röstmottagare anfördes att denna uppgift efter Postverkets bolagisering bör skötas av Posten AB eller det dotterbolag till Posten AB som kommer att rymma postkontorsverksamheten (a. prop. s. 103). I 10 kap. 3 § infördes en bestämmelse om att röstmottagare på postkontor är den som Posten AB utser.

Bestämmelserna om var poströstning skall anordnas och vem som utser röstmottagare på postkontor överfördes sakligt sett oförändrade till den nu  gällande vallagen (1997:157). Sålunda föreskrivs i 11 kap. 1 § att den centrala valmyndigheten efter samråd med Posten AB skall bestämma på vilka postkontor röstmottagning skall anordnas. Vidare skall Posten AB enligt 5 § samma kapitel utse röstmottagarna på postkontor. I 9 kap. 3 § har tagits in en bestämmelse utan direkt motsvarighet i äldre lag. Där anges vid vilka olika ställen röstning kan förekomma. Det föreskrivs att röstning kan anordnas i vallokaler, Posten AB:s postkontor inom landet, särskilda röstmottagningsställen inom landet och röstmottagningsställen som utlandsmyndigheter har inrättat.

Som postkontor i vallagens mening får anses räknas alla lokaler där det bedrivs postkontorsverksamhet, även om det i lokalen också förekommer annan verksamhet. Så har vallagen tillämpats alltsedan sin tillkomst.

De allmänna bestämmelserna i vallagen om hur röstning skall gå till är tillämpliga även på röstning på postkontor. Hit hör föreskriften i 9 kap. 7 § om att väljarnas valhemlighet skall skyddas. Enligt detta lagrum skall det vidare i  varje röstningslokal finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.

I ärendet har inte visats att röstning på postkontor förekommit någon annanstans än på sådant ställe som avses i vallagen. Det har inte heller visats att röstmottagning på postkontor fullgjorts av någon annan än sådan funktionär som utsetts av Posten AB till röstmottagare.

Valprövningsnämnden noterar vidare att AA i sitt överklagande inte har angett något konkret exempel på att de allmänna reglerna om röstning har åsidosatts.

Valprövningsnämndens beslut

Med hänsyn till vad som har anförts avslår Valprövningsnämnden överklagandet.