Registrering av partibeteckning m.m. Ansökan om registrering har ansetts kunna göras endast av sammanslutning som är juridisk person

Valprövningsnämndens beslut 10-1990

Enligt protokoll den 19 september 1990 beslöt Riksskatteverket att registrera partibeteckningen SPI - SVERIGES PENSIONÄRERS INTRESSEPARTI i Höganäs kommun för val av kommunfullmäktige i Höganäs kommun. I protokollet antecknades vidare att som ombud för partiet skulle i registret över registrerade partibeteckningar antecknas AA. Registreringen grundade sig på en ansökan, som inkommit till Riksskatteverket den 6 september 1990 och senare kompletterats i vissa hänseenden. Ansökan var undertecknad av BB och AA.

Sveriges Pensionärers Intresseparti i Höganäs kommun (genom ordföranden CC) och Sveriges Pensionärers Intresseparti - SPI (rikspartiet, genom ordföranden DD) överklagade var för sig Riksskatteverkets beslut. Klagandena yrkade att beslutet skulle upphävas och anförde som huvudsaklig grund för sin talan att BB och AA inte varit behöriga att företräda den lokala partiorganisationen, bl.a. därför att ett i ansökningen åberopat styrelsebeslut inte var giltigt, eftersom samtliga ledamöter inte blivit kallade till styrelsesammanträdet.

Rikspartiet överklagade samtidigt Riksskatteverkets "vägran att registrera namnet 'Sveriges Pensionärers Intresseparti' för landstinget i Malmöhus län".

Riksskatteverket avstyrkte i yttranden bifall till överklagandena. Av handlingarna kunde utläsas bl.a. följande.

Den lokala partiorganisationen SPI i Höganäs bildades 1988. Stadgar antogs vid årsmöte den 15 mars 1989. Organisationen syntes vara en förening av sådan självständighet och stadga att den utgjorde en juridisk person (s.k. ideell förening). Under 1990 uppstod en splittring i styrelsen. Presidiet bestod under denna tid av CC, ordförande, samt vice ordförandena BB och AA. Splittringen medförde att en grupp, där BB och AA ingick, förklarade sig inte vilja delta i något aktivt arbete förrän årsmöte hållits 1991. Övriga styrelseledamöter, till vilka CC hörde, "konstituerade sig" då som en "interimsstyrelse" för tiden fram till årsmötet 1991. Denna interimsstyrelse beslöt den 31 augusti 1990 att utesluta BB ur partiet. Vid ett "extra styrelsemöte" med SPI i Höganäs, som hölls den 1 september 1990 under ordförandeskap av BB, beslöt "styrelsen" att ansöka om registrering av partibeteckning.

Valprövningsnämnden yttrade: Vad beträffar rikspartiets överklagande i ärendet angående registrering av partibeteckning för val av landstingsledamöter avser denna talan inte något överklagbart beslut. Valprövningsnämnden avvisar därför talan.

Enligt reglerna om registrering av partibeteckning i 54 § 1920 års lag om val till riksdagen förutsattes för registrering att partiet var en förening med politiskt syfte, dvs. en fast organisation som utgjorde en juridisk person. Vid den partiella författningsreformen infördes en allmän och vidare definition av begreppet parti som numera återfinns i 3 kap. 7 § regeringsformen. Denna är närmast utformad med tanke på själva val proceduren och sarnmanräkningsförfarandet och bygger på principen om den fria nomineringsrätten (dvs. väljarens rätt att själv upprätta sin valsedel och därvid ange partibeteckning och kandidater). I samband därmed slopades den äldre beskrivningen i 54 § riksdagsvallagen och ersattes med ordet "parti". När möjligheten till skydd för partibeteckning genom registrering utvidgades till att omfatta de kommunala valen anförde departementschefen bl.a. följande (prop.1972:105 s. 112-113):

Det nya, riksproportionella valsättet vid riksdagsvalen som infördes i samband med 1968 års författningsreform fordrade en annan och vidare definition av begreppet parti än den som dittills hade återfunnits i ValL:s bestämmelser om registrering av vissa politiska sammanslutningar (54 §). Enligt den definitionen, som till följd därav togs in i 16 § RO, avses med parti varje politisk sammanslutning eller grupp av väljare som uppträder i riksdagsval under särskild beteckning (partibeteckning). Någon motsvarande definition av partibegreppet gavs däremot inte i fråga om de kommunala valen. Att nu ta in en sådan i kommunallagarna eller i den nya vallagen är enligt min mening varken lämpligt eller behövligt. Frågan om vad som skall förstås med parti i ärende om registrering av partibeteckning bör kunna bedömas med utgångspunkt i den definition av begreppet parti som ges i 16 § RO. Jag vill i sammanhanget erinra om den diskussion om behovet av en definition av partibegreppet i kommunalt hänseende som fördes när lagen (1969:596) om kommunalt partistöd infördes. Slutsatsen blev då att någon närmare bestämning av begreppet inte behövdes mot bakgrund av den definition som 16 § RO gav (prop. 1969:126, s.20-21, KU 36, rskr. 353).

I nämnda prop. 1969:126 anfördes:

Frågan vad som enligt lagen skall förstås med parti bör, som anförs i promemorian, bedömas med utgångspunkt i den definition av begreppet politiskt parti som ges i 16 § riksdagsordningen. Enligt denna definition avses med politiskt parti varje politisk sammanslutning eller grupp av väljare som uppträder i val under särskild partibeteckning. För att ett parti skall kunna uppbära bidrag måste det emellertid vara juridisk person, dvs. partiet måste kunna förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Det är enligt fast rättspraxis fallet om den politiska sammanslutningen eller väljargruppen antagit stadgar och valt styrelse.

Beslut om partistöd kan alltså inte avse parti som inte är juridisk person. Om två eller flera partier samverkar vid ett val genom att använda gemensam partibeteckning utan att skapa en särskild juridisk person för denna samverkan, torde därför beslut om kommunalt partistöd få avse de samverkande partierna var för sig.

Någon närmare bestämning av begreppet politiskt parti torde inte behövas i lagen.

Ansökan om registrering av partibeteckning kan enligt valprövningsnämndens mening göras endast av en sammanslutning som har rättshandlingsförmåga, dvs. utgör juridisk person. I detta ansökningsärende har BB och AA också uppträtt med anspråk på att företräda den under 1988-1989 bildade politiska föreningen Sveriges Pensionärers Intresseförening i Höganäs kommun.

Klagandena har anfört bl.a. att det i registreringsärendet åberopade styrelsebeslutet inte är giltigt därför att samtliga ledamöter inte blivit kallade till styrelsesammanträdet. Detta påstående har inte motbevisats utan vinner tvärtom stöd av omständigheterna sådana de framgår av handlingarna.

På grund av det anförda bifaller valprövningsnämnden klagandenas talan och upphäver - med avslag på ansökningen - Riksskatteverkets beslut den 19 september 1990 om registrering av berörda partibeteckning för val av kommunfullmäktige i Höganäs kommun.