Påståenden om integritetstänkande behandling och bristande id-kontroll - avslag

Valprövningsnämndens beslut 485-2018

Länsstyrelsen i Västra Götalands län fastställde i ett beslut den 14 september 2018 utgången av valet till kommunfullmäktige den 9 september 2018. Valresultatet tillkännagavs genom att det lades fram för granskning den 14 september 2018.

Redogörelse för överklagandet och yttranden från valnämnd/länsstyrelse

Integritetskränkande behandling och bristande ID-kontroll

AA har överklagat Länsstyrelsens i Västra Götalands läns beslut och anfört i huvudsak följande. Överklagandet gäller dels integritetskränkande behandling, dels bristande ID-kontroll. När det gäller integritetskränkande behandling anför AA dels att det på grund av hur valsedlarna var placerade i lokalen, i närheten av kö, var svårt att ta valsedlar utan att andra kunde se, dels att röstmottagarna läste upp namn och personnummer på ett sådant sätt att andra kunde höra. I fråga om bristande ID-kontroll anför AA dels att röstmottagarna inte kontrollerade att en persons utseende stämde överens med den ID-handling som överlämnades, dels att ingen kontroll gjordes av ID-handlingens äkthet i enlighet med "de sju stegen" samt att röstmottagaren inte använde kontrollfråga utan frågade direkt efter förnamn och efternamn.

Valnämnden i Partille kommun har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Fråga om integritetskränkande behandling

Klaganden har i denna del av överklagandet anfört två händelser/orsaker som han menar varit integritetskränkande; den första att han inte kunnat ta valsedlar utan insyn och den andra invändningen har gällt att hans namn och personnummer lästs upp på sådant sätt att andra i lokalen närvarande röstande kunnat höra dessa.

Innan valnämnden bemöter de framförda invändningarna finns det anledning att kort beskriva fysiskt den eller de vallokaler som ärendet gäller. Av överklagandet framgår endast "Kulturum, Partille". Kulturum är kommunens kulturhus och inhyser två vallokaler "Oluff Nilssons väg (Partille 3)" och "Partille Centrum (Partille 8)". Dessa två vallokaler är förlagda bredvid varandra i ett större öppet utrymme. Enligt uppgift från röstmottagare för aktuella distrikt fanns i år, p.g.a. en tillfällig utställning i lokalen med tillgängliga skärmväggar, goda möjligheter att möblera utrymmet på ett sådant sätt att valsedlarna kunde placeras på ett i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 2 § vallagen lämpligt sätt. Röstmottagarna har också uppgivit att de personellt varit så många på plats att det funnits möjlighet att tillse att endast en person åt gången tog valsedlar. Med detta sagt är alltså valnämndens uppfattning, efter hörande av aktuella röstmottagare, att den placering av valsedlarna som förevarit varit lämplig och i enlighet med gällande lagstiftning. Valnämnden vill också i sammanhanget poängtera att valhemligheten i Sverige avgörs bakom valskärmarna. Möjligheten att ta samtliga valsedlar med sig bakom valskärmarna finns ju för det fall man inte vill riskera att någon ser vilket partis valsedlar man väljer.

Klaganden har också framfört synpunkter kring att hans namn och personnummer sagts högt och att detta möjliggjort för hela kön att uppfatta detsamma. Röstmottagarnas uppgift vid själva mottagningsstationen är bl.a. att göra en identitetskontroll och pricka av den person som avlämnar sina röster i röstlängden. För att säkerställa att rätt person prickas av och att inga "slarvfel" begås använder röstmottagarna sig av olika tillvägagångssätt. En del röstmottagare motläser uppgifter för att härigenom få en "dubbelkoll". Utifrån de olika momenten i röstningen kan inte uteslutas att det då och då uppstått en viss kö i anslutning till själva mottagningen av rösterna. Detta även om röstmottagarna hela tiden arbetat med att inte släppa in för många röstande i lokalen samtidigt utan istället försökt att hålla kön utanför själva lokalen. Inte heller kan valnämnden utesluta att de personer som stått i en sådan eventuell kö vid själva mottagningen kan ha uppfattat om/när röstmottagarna läst upp personnummer och namn på den som avlämnat sin röst. Denna risk, och den eventuella integritetskränkning som enskilda personer kan uppleva av detta, måste dock ställas mot den omständigheten att en sådan hantering avser att säkerställa en korrekt avprickning av de röstande personerna. Inte heller anser valnämnden att den eventuella integritetskränkning som ovan situation skulle kunna anses utgöra är grund för överklagande av valresultatet.

Bristande id-kontroll

Klaganden gör vidare i sitt överklagande gällande att röstmottagarna inte kontrollerat utseende på honom i förhållande till id-handlingen samt att inte heller kontrollen av identiteten och id-handlingen som sådan gjorts på ändamålsenligt sätt. Av Valmyndighetens handledning och utbildningsmaterial framgår att id-handlingar ska kontrolleras så att den är en sådan handling som kan godkännas som identifikationshandling samt att det finns en bild på handlingen som är den person som uppvisar densamma. Den typ av kontroll/modell som klaganden anför bör göras är dock inte den som valmyndigheten förespråkar i samband med röstmottagning. Vid kontakt med röstmottagare i aktuella lokaler har uppgivits att kontroll gjorts på adekvat sätt. Oftast har en av röstmottagarna haft uppgiften att leta fram personen i röstlängden för avprickning medan den andra röstmottagaren stämt av bild på handlingen mot närvarande person. Bland röstmottagarna finns ingen känsla av att det slarvats med denna kontroll. Vilken eventuell kontrollfråga som ställts har säkerligen varierat men valnämndens bedömning är att identitetskontroll skett på erforderligt och adekvat sätt utifrån de riktlinjer som finns.

Valnämndens sammanfattande slutsats

Valnämnden anser, vid en samlad bedömning av vad som ovan anförts, att klaganden saknar fog för sin kritik. För det fall länsstyrelsen eller Valprövningsnämnden skulle göra annan bedömning i denna del är valnämndens bestämda uppfattning att de påpekanden som framförts i vart fall inte haft någon som helst inverkan på valresultatet och därmed att fog för överklagande saknas.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Länsstyrelsen är medveten om att placering av valsedelsställ kan uppfattas som röjande av valhemligheten. Frågan är under utredning på lagstiftningsnivå. Till dess kan Länsstyrelsen endast fortsätta att såsom tidigare rekommendera kommunerna att lyfta frågan vid planering av vallokaler så att förfarandet med tillgängliga valsedelställ inte i onödan leder till röjande av valhemligheten. Utifrån kommunens yttrande finner inte Länsstyrelsen att någon avvikelse från föreskriven ordning synes ha förekommit.

Vad gäller valförrättarnas motläsning av identifikationsuppgifter för att säkerställa identiteten hos väljaren inför avprickning i röstlängden är Länsstyrelsen av uppfattningen att noggrannhet vid identitetskontroll är av största vikt för att inte riskera att pricka av fel person och att valförrättarna tycks på klagandens egen beskrivning ha gjort ett gott arbete. Namn och personnummer är inte generellt hemliga uppgifter och syftet med motläsningen, att förhindra felaktiga avprickningar i röstlängden, väger enligt Länsstyrelsens mening tyngre än den enskildes önskan att rösta inkognito. Länsstyrelsen finner inte att avvikelse från föreskriven ordning förekommit.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället, enligt paragrafens andra stycke, uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Integritetskränkande behandling och bristande ID-kontroll

Valprövningsnämnden finner att vad AA anfört inte innebär att det förekommit  någon avvikelse från föreskriven ordning eller att någon verkat otillbörligt vid valet. AA:s överklagande ska därför avslås.

Det kan nämnas att regeringen i augusti 2018 överlämnat en proposition till riksdagen, prop. 2017/18:286, Stärkt skydd för valhemligheten. I syfte att stärka skyddet för valhemligheten och därmed även minska risken för att väljarna utsätts för otillbörlig påverkan i samband med röstningen föreslår regeringen att det ska ställas krav på att den plats i, eller i anslutning till, en val- eller röstningslokal där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Riksdagen antog den 21 november 2018 regeringens förslag (bet. 2018/19:KU12, rskr. 2018/19:35). De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 19 januari 2019 och tillämpas första gången vid valet till Europaparlamentet 2019.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.